Tjugo Sällsamma Berättelser Jag Fann I En Garderob

Titel: Tjugo Sällsamma Berättelser Jag Fan I En Garderob
Författare: Flertalet (Redaktör: Lupina Ojala)
Sidantal: 101
Förlag: Catoblepas Förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Kära läsare

De berättelser ni nu ska få t del av är några av de märkligaste jag någonsin läst. Av en slump fann jag en anteckningsbok i en gammal hattask längst in i en garderob.

Döm om min förvåning när de mest osannolika berättelser uppdagades, alla med koppling till föremål i Göteborgs stadsmuseums magasin.

Som bokförläggare är det min plikt att dela med mig av de bästa berättelser jag kan hitta och det är vad jag nu gjort.

Vad som är sant och vad som är fiktion i den här boken som du just nu håller i din hand, lämnar jag till dig som läser detta att avgöra.

Lupina Ojala
Förläggare Catoblepas förlag

Mina tankar:

Detta är en antologi som samlar tjugo olika författare. Alla noveller rör sig i fantastikens spår.

Det var när Göteborgs stadsmuseum hade en utställning om historisk mode, som kallades ”Göteborgs garderob” som de även ville ha en novellsamling. De kontaktade Lupina Ojala, förläggare för Catoblepas förlag, och tillsammans bestämde de sig för en tävling där man skulle skriva om vissa specifika föremål som var med på utställningen. Ett annat kriterium var att det skulle knyta an till Göteborg.

Författarna i boken är några som man troligen känner igen om man har läst en del svensk fantastik, det är några namn som återkommer i andra antologier och vissa har även skrivit egna böcker. Många av namnen är nya och det är trevligt för då vet man att det finns många som brinner för att skriva svensk fantastik i vårt avlånga land.

Det är som sagt fantastik som är grundstommen till hela antologin, men det är en bred spridning på novellerna. Det är allt från sockersöta berättelser till riktigt brutala och hemska. Det finns troligen en novell för alla smaker om man gillar fantastik.

Längden på alla noveller är riktigt korta, från tre till sex sidor. En del av berättelserna får en helhet och ett slags avslut, medan andra känns mera som en bit av en större berättelse. De som inte känns fullständiga och avslutande får man ändå en känsla av avslut när just den novellen tar slut, detta låter kanske konstigt och motsägelsefullt, men det är så det kan vara med vissa noveller, att de har ett avslut men berättelsen lever vidare förbi de sidor som den har tilldelas, den har mer att berätta.

När det kommer till språket i de olika novellerna så får jag säga att nivån är riktigt hög. När det kommer till antologier med många röster så blir det ofta olika kvalitéer på stilen. Men här är den faktiskt riktigt bra och jämn, man har hittat noveller som känns som en gemenskap fast det är många olika röster och stilar.

Jag tycker att man har fått till det riktigt bra när det kommer till ämnet, de har riktigt fångat helheten i det som de ville ha fram när de skapade antologin. Efterorden förklarar vad de ville ha fram och jag kan bara hålla med. De fångar den magiska som finns inom fantastiken och hur man genom att se på ett föremål kan hitta på en historia runt detta föremål.

Så detta är en liten men stark pärla bland den svenska fantastiken och jag rekommenderar den till alla som gillar genren och vill upptäcka nya författare, en del har som sagt redan gett ut egna böcker medan andra jag tror kommer att göra det i framtiden.

Inbunden Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Sofia Einerot: Klinik 13

Titel: Klinik 13
Författare: Sofia Einerot
Sidantal: 314
Förlag: Calidris Förlag

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Handling:

Med huvudet mot knäna och armarna hårt virade runt benen sitter Jennifer ensam i sitt rum. Samma rum som hon suttit inlåst i de senaste åren. Tankarna snurrar… Gränsen mellan drömmar och verklighet suddas ut och efter ett livsavgörande val fattar Jennifer beslutet att rymma från den mardröm hon lever i.

Mina tankar:

Detta är författaren Sofia Einerots (nu Striid) debutbok, denna kom ut 2015 och är en spänningsthriller.

Det ligger en stor bit mystik över handlingen när den börjar. Man kommer direkt in i den och befinner sig tillsammans med huvudkaraktären, Jennifer, inlåst på en psykiatrisk klinik som vi ser genom hennes ögon. Det verkar som att det förekommer saker som inte är som det skall på denna klinik, då det verkar som att vissa behandlingsmetoder kanske går utanför vad som är tillåtet.

Då det är en huvudperson som är psykisk instabil och kanske ibland drogad och vi ser det genom hennes ögon så vet vi som läsare inte vad som är på riktigt och vad som är endast i hennes huvud. I alla fall inte till en början, efter hand så nystar sig mer och mer av handlingen upp.

Det är en klaustrofobisk och hotfull stämning som utstrålar från denna klinik. Man vet inte vart man har de andra karaktärerna och man vet inte vem man kan lita på. Detta gör att intresset för att läsa vidare är hög och man undrar hur allt ligger till.

Det finns en underton av lite magisk realism eller övernaturligt då det sägs från början att Jennifer kan se andra personers framtid, samt även förflutna, det är delvis detta som gör att hon är inlåst på kliniken. När jag läste denna bok så gick mina tankar om att antingen så var det verkligen något övernaturligt med Jennifer eller så var det en annan väg som jag tänkte att boken gick åt. Jag lämnar detta öppet om det verkligen finns något övernaturligt eller inte, så att andra kan få gå in i denna bok med ett öppet sinne.

Det är ett lättsamt språk som flyter på bra. Jag tycker att författaren har fått till stämningen bra på kliniken samt målar upp de olika karaktärerna på ett sätt som gör att de sticker ut från varandra.

Slutsumman blir att detta är en intressant debut som man läser med glädje och spänning. Om jag inte misstar mig så är detta den enda boken som författaren har gett ut men jag hoppas på att vi i framtiden kommer att få se fler böcker av henne.

Häftad Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Karin Pasche: Labyrint - Vägen In

Titel: Labyrint – Vägen In
Författare: Karin Pasche
Sidantal: 388
Förlag: Hoi Förlag

Handling:

Hur är det att ständigt tvivla på vad som är verkligt och vad som är illusion? Julia vaknar upp på sjukhuset efter en hjärninflammation som har orsakat minnesförluster. Det enda hon kommer ihåg är att hon har följt en okänd man genom en labyrint av korridorer. Julia blir friskförklarad av sjukvården men upptäcker att något är fruktansvärt fel: hon ser inte längre verkligheten som tidigare.

I en rörig tid av hallucinationer leds hon till Job – en gatupredikant som mässar om Guds upplysta stig inför besvärade cafégäster. Han intresserar sig genast för Julia, och det visar sig snabbt att han inte är den enda.

29-åriga Jake har lämnat sitt framgångsrika liv för att ta reda på sanningen om sin far Eric – en stenrik amerikansk matematiker och affärsman – som för tre år sedan försvann spårlöst. När Julia gör en egendomlig entré i hans liv möter han henne med misstänksamhet. Vem är hon och vilka är hennes intentioner?

Julia, Job och Jake är tre personer som ena dagen bara har bokstaven J i förnamnet gemensamt, och några veckor senare är de för evigt sammanlänkade i universum.

Mina tankar:

Detta är författaren Karin Pasche debutbok, denna kom ut 2017 och är den första boken i en serie av tre böcker, andra heter Labyrint – Illumination och tredje boken kommer snart ut och heter Labyrint – Union.

Detta är en thriller som även har en fot i det övernaturliga, eller magisk realism som det även kallas. Det är huvudsakligen en thriller, vi träffar en kvinna, Julia, som efter en sjukdomstid börjar uppleva saker som inte går att förklara. Hon ser syner och har svaga bilder av minnen som inte går ihop. Dessa syner leder henne till en annan person, Jake, som letar efter sin far som försvann för tre år sedan utan att lämna några spår.

Författaren för med en säker hand läsaren igenom detta mysterium. Det är spännande och man funderar på hur allt hänger ihop, eller är det olika händelser som bara av slumpen förs tillsammans? Hon lyckas med att hålla uppe mysteriet och fångar mitt intresse, jag vill veta mer om vad det är som händer och får svårt att lägga ifrån mig boken. Bitvis får vi veta mer och mer.

Det övernaturliga, eller om man skall kalla det magiska, flyter riktigt bra in i handlingen. Det är en liten dos men det är rätt kryddat för att få till det där lilla extra. Det ligger på en nivå som känns realistisk så man köper det och känner att det kunde vara verkligt.

Det är ett gediget språk som är fylligt och bra, samt att det är lätt att ta till sig och flyter på smidigt utan några konstigheter. Karaktärerna är intressanta och mångbottnade, de två huvudkaraktärerna, Julia och Jake, får båda sin tid att växa.

Jag tycker att författaren lyckas riktigt bra med att få till känslan och stämningen hos Julia, en person som inte kan lite på sina egna sinnen och minnen, för den delen även kroppen. Vad är på riktigt och vad är hjärnspöken?

Det är en riktigt bra debut med en hög kvalité när det kommer till uppbyggnad av handling och karaktärer, samt ett genomarbetat språk. Man får svar på en del av frågorna, men då det är första boken i en serie så blir några frågor obesvarade och nya uppstår. Jag ser verkligen fram emot att läsa de två andra böckerna i serien för att se vart allt tar vägen när vi tar oss längre in i Labyrinten.

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar