Sanne Åberg: Viddernas väv

Titel: Viddernas väv
Författare: Sanne Åberg
Sidantal: 337
Förlag: Visto förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Jag flöt. Eller flög. Flöt på vågor av luft. Flög med hjälp av vingar som inte var mina egna. Färdades genom den fria luften, buren på sätt som inte var möjliga. Solen var så stekande och varm, ljuset så intensivt, som att de hinnor som brukade skydda nere på marken inte fanns.

Att vara drottning är krävande. Att vara mamma också. Och Ailsa vill lyckas bra med båda. Kanske ställer hon stundtals lite för stora krav på sig själv. Tillvaron växlar mellan känslomässigt intensiva perioder och perioder av förlamande saknad och längtan. Till slut blir det för mycket.

Då kommer drömmarna med dimma, drömmar som får henne att tänka på den besegrade kejsaren. Är han trots allt inte död? Tillsammans med sin älskade beger hon sig västerut, ut på okänd mark, för att finna svaren. Till sin hjälp har de en märklig karta och en urgammal kraft.

Mina tankar:

Detta är den tredje delen i fantasyserien Elsinorien, de tidigare delarna heter Lysande klot tvenne och Knutar och band.

Man skall ha läst de tidigare delarna för att hänga med bäst i handlingen. Denna del håller samma stil som den andra boken i serien. Den första boken var lite av en portalfantasy och det klassiska temat om den onde som härskar över världen i den andra boken så ändrades stilen något. Man hade fortfarande de klassiska fantasyelementen men när det kom till uppbyggnaden av själva handlingen så saknades något, inte för att det var något negativt men det var något som i alla fall jag inte var van vid när det kommer till att läsa fantasy. I den andra boken så fanns det inget direkt mål som handlingen drogs till, inte ett så kallat uppdrag om man vill kalla det så. I stället så fick man ta del av huvudkaraktärens liv under en längre period, man fick helt enkelt se denna växa upp och utvecklas genom tidens gång.

I denna så är det rätt så lika, det finns än en gång inte ett uppenbart mål. Boken är skriven i jag-form och ibland är det så att nästan huvudkaraktären pratar direkt till oss läsare. Det är som att hon sitter och berättar om sitt liv för en person, eller att man på ett sätt läser i en dagbok. Man får uppleva huvudkaraktärens tankar och funderingar samtidigt som livet går vidare.

Detta att det inte finns ett mål är absolut inget fel i boken. I stället för att fokusera på att karaktärerna skall ta sig närmare detta mål så får de leva sina liv och hantera mera vardagliga bekymmer och mindre mål i livet som i sig själv och tillsammans blir ett större mål, att leva sitt liv.

Det är ett lugnare tempo i handlingen och kanske inte så mycket spänning i form av fara, men det förekommer även sådant. Den tar i stället sin tid och drivs fram på ett harmoniskt sätt och med ett finstämt språk och har underliggande känslor i sig.

Denna kom ut 2022 och jag hade fått en känsla, innan jag läste boken, av att detta var den sista delen i serien. Men så fick jag för ett tag sedan se ett inlägg på sociala media att hon önskade om att skriva en fjärde bok. Varje bok i serien har i sig själv varit avslutande men med tanke på att serien är mera en iakttagelse av en persons liv än att den har ett utstakat mål så öppnades det upp för fler delar i serien.

Jag rekommenderar den till alla som vill läsa en fantasy som är lite lugnare och drar åt mera ett livsöde i stället för ett uppdrag.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Lysande klot tvenne (Elsinorien #1)
Knutar och band (Elsinorien #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Sanne Åberg: Knutar och band

Titel: Knutar och band
Författare: Sanne Åberg
Sidantal: 283
Förlag: Visto Förlag

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Hur går man vidare när man lyckats med det omöjliga? Borde inte allting vara frid och fröjd när uppdraget lösts, fienden besegrats och man äntligen kommer hem?

Det är tidigt på det nya året när Ailonise och de andra kommer tillbaka hem till Elsinorien. Men de har genomlevt stora påfrestningar och vedermödor. Det finns sår som behöver läka, både utanpå och inuti.

Ailonise letar egna vägar att fylla tomrummen i själen och få svar på existentiella funderingar. Men på vägen väcks också nya starka känslor som hon inte vet vad hon ska göra med. För vilka band kan egentligen en prinsessa från Elsinorien knyta, och vad får det för konsekvenser?

Mina tankar:

Detta är andra boken i serien Elsinorien, som är en fantasyserie som riktar sig till unga vuxna och uppåt. Den första heter Lysande klot tvenne. Denna kom ut 2021.

Då det är en del i en serie skall man ha läst den första innan man läser denna. Boken i sig är rätt så fristående då den står bra på egna ben när det kommer till handlingen, men för att hänga med i allt som hänt karaktärerna innan denna bok så rekommenderas att läsa böckerna i rätt ordning.

Den första boken var lite av en mix av portalfantasy, men inte riktigt som man först tänker sig, och mera klassisk fantasyberättelse i stil med en ond härskare som håller ett land i sitt grepp och ett uppdrag att störta det onda på något sätt.

I denna så möter vi något annat, något som jag själv inte direkt har stött på när det kommer till fantasyberättelser. En bit in i handlingen så kom jag att tänka på att i denna så fanns det inget direkt mål i handlingen som karaktärerna försöker uppfylla eller utföra. Med detta menar jag inte att handlingen är utan struktur utan att man som läsare av fantasy är van vid att huvudkaraktärerna kämpar mot ett mål, ett så att säga quest eller om man skall hitta något ord på svenska uppdrag. Det kan vara att rädda landet mot någon ondska.

I denna får vi i stället se hur karaktärerna, då speciellt huvudkaraktären Alinosie, leva sina dagar. Hon försöker hitta en plats i denna värld, som ändå är rätt så ny för henne, och även finna en mening med sitt liv, detta skulle man kunna säga är ändå ett slags mål i denna bok. Med detta så betyder det att all vikt på handlingen läggs på karaktärerna, vilket gör att vi får en djupare bild om vem hon är och hur hon även i denna utvecklas.

Ändå om uppbyggnaden av denna skiljer sig en del från första boken så känner man igen sig när det kommer till berättarspråket, som är målande och lätt att ta till sig. Så författaren håller sig trogen när det kommer till stilen. På tal om språket så får man se här att författaren klarar av att berätta vardagslivet i huvudkaraktärens liv på ett sätt som känns levande och man lever sig lätt in i hennes tillvaro samt att världen målas upp på ett sätt som gör att man verkligen får en klar bild framför sig.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en fantasyberättelse som är lugnare och mera harmonisk i sitt berättande. Det är som en trollbindande saga för vuxna med mix av en krönika, en släktsaga. Jag ser fram emot att läsa den tredje och sista delen i serien som heter Viddernas väv.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Lysande klot tvenne (Elsinorien #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Sanne Åberg: Lysande Klot Tvenne

Titel: Lysande Klot Tvenne
Författare: Sanne Åberg
Sidantal: 284
Förlag: Visto Förlag

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

En mörk höstkväll sitter en svartklädd man vid ett av borden. Han tilltalar värdshusflickan Nanna på ett främmande språk och mumlar något obegripligt om ett uppdrag. Nanna försöker låta bli att lyssna, men mannens närvaro får henne att tänka och känna märkliga saker. När möjligheten att slippa den utsatta tillvaron på värdshuset dyker upp handlar hon på impuls.

Bortom skogen väntar svaren och tryggheten. Men även på den nya platsen har hon svårt att passa in och leva upp till omgivningens förväntningar. Och hotet från en mäktig fiende kryper närmre.

Mina tankar:

Detta är författaren Sanne Åbergs debutroman, det är en fantasybok och den inleder en serie som heter Elsinorien. Serien riktar sig till unga vuxna och uppåt. Den kom ut tidigare i år.

Detta är fantasy av det lite mera klassiska slaget, det har även drag av portalfantasy och kanske lite annat som jag lämnar åt läsare att upptäcka själv. Det börjar med att vi möter en värdshusflicka, Nanna, som lever mer eller mindre i misär, det utspelar sig på jorden i en historisk tid, troligtvis medeltiden. En natt så besöks värdshuset av en mystisk man och det är startskottet för stora förändringar för värdshusflickan som snart befinner sig i en helt annan värld och det visar sig att hon kanske inte är en helt vanlig värdshusflicka.

Har man läst en del fantasy så känner man nog lätt igen huvudintrigen som denna bok består av. Tänker på den klassiska berättelsen om bondpojken som vill ut på äventyr och se världen, där det visar sig att pojken är något annat än en bondpojke, att han till med är antingen en mäktig magiker eller kung och att det läggs på hans axlar att rädda världen från en stor ondska. I denna bok så har vi i stället för en bondpojke så har vi en värdshusflicka.

Även om det är ett tema som vi känner igen så får författaren ihop något som känns både hemmavant och nytt. Visst kan man fråga sig hur många gånger man vill läsa om denna karaktär som skall rädda världen, men åt andra sidan är inte alla genre på detta vis? Liknande handlingar som berättas på ett annat sätt, tänk hur många deckare det finns med ett äldre polis, med alkoholproblem eller något likvärdigt problem, som skall lösa ett mordfall. Vi vill läsa saker som vi är bekanta med men ändå har små detaljer som skiljer sig åt när det kommer till språk och karaktärer och det får vi just här. Författaren sätter sin egen prägel på handlingen, hon har ett språk som flyter på bra och har fått till karaktärerna på ett bra sätt som gör att de känns levande.

Fast den stora onda kraften i handlingen är en trollklar så har inte magin någon stor central roll, det är nästan så att detta skulle kunna vara en alternativ historisk berättelse. Även när det kommer till andra varelser och mytologiska djur så håller sig den på en låg nivå. Fokuset ligger på de centrala karaktärerna som vi möter och de prövningar de möts av under sin resa i att rädda världen från ondskan.

Nu skall jag ju så klart inte avslöja något viktigt i handlingen men måste säga att när jag läste ut boken så kände jag lite att slutet kom lite allt för snabbt och sättet det gick kändes kanske lite för lätt. Men åt andra sidan, andra boken i serien har redan kommit ut och när jag läste baksidestexten på den boken så slog det mig att slutet på denna bok kanske bara är startskottet till något annat som känns verkligen intressant. Jag ser fram emot att se vart författaren för handlingen och karaktärerna i kommande böcker.

Inbunden Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar