Titel: Kolsvart och gruvsjuan
Författare: Tobias Robinson
Sidantal: 252
Förlag: Miramir förlag/Whip Media
Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.
Baksidestext:
Spegel, spegel ... Drottningen är inte längre fagrast i landet, hon hamnar i kläm i adelsmännens intriger och hennes vackra styv-dotter börjar bli ett allt större hot. Under en jakttur visar det sig att Snövit hela tiden varit steget före och drottningen måste söka skydd bland samhällets mest föraktade personer.
Förklädd till en enkel piga måste drottningen stå ut med de smutsigaste och mest förnedrande arbetsuppgifterna, men upptäcker av en slump hur det som alla trott varit skräp i själva verket är en fantastisk möjlighet och att det går att hitta kärleken på de mest oväntade platser.
Drottningens fiender är henne ständigt på spåren. Hon inser att hon måste möta dem eller förintas. Men vad är hon beredd att offra för att få tillbaka makten?
Mina tankar:
Om jag inte misstar mig så är detta författarens andra roman. Detta är en fantasyroman som utgår från en välkänd saga med humor inblandad.
Författaren har tidigare skrivit romanen Norna där han blandade in vardagen med myter och sagor. Man kan säga att i denna bok så fortsätter han i detta spår men han går ännu djupare in i sagornas värld och lämnar vardagen bakom sig, i alla fall det som vi ser som vardagen.
Det är den klassiska sagan om Snövit som vi får berättad för oss, men tro inte att den är så som vi känner igen den från den klassiska sagan, då kanske först och främst från Disneys film. I denna så vänder författaren på det mesta men håller sig trogen originalet på ett annat sätt. I denna så är det den ondskefulla drottningen vi får följa, bara att i denna version är hon inte ondskefull. Den som i stället smider onda planer är, och detta kan jag säga utan att förstöra handlingen, Snövit. De har på ett sätt bytt plats om vem som är god och vem som är ond.
Jag gillar dessa koncept när man tar en välkänd berättelse som de flesta känner till och vrider om det, visar det från en annan synvinkel för jag tänker att om vi får något berättat för oss i andra hand eller kanske ännu fler steg bort så är det inte den riktiga sanningen som vi får berättad för oss utan en version. Inte ens om vi får höra en händelse från en person som varit med om den så är det kanske den riktiga sanningen utan hur personen har uppfattat det.
Det är med ett lättsamt språk som författaren tar sig an denna saga och han fyller ut handlingen bra till en bok. Det är bra fart i handlingen och det är intressant att se denna version där drottningen i stället är den som möter de sju dvärgarna. Det ligger en humor över hela berättelsen som gör den till en något trevligt att läsa, det kanske inte är hysterisk humor men den ligger där och puttrar och får en att småle när den lyser upp. Genom boken finns det även en spänning då det är lite intriger i form av adelsmän som försöker få det mesta när det kommer till makt och pengar.
Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lättsam fantasy som bjuder på lite av allt när det kommer till spänning, humor och även kärlek. Boken riktar sig till unga vuxna och uppåt även fast den är starkt baserad på en saga. Jag tror att känner man till den mera välkända versionen av denna saga så kommer man att uppskatta att även om man vet i huvudsak vad som kommer att hända så blir man ibland förvånad av utkomsten av händelsen när det händer andra karaktärer i stället för originalkaraktären.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Norna
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar