Annah Nozlin: Splittrade skärvor

Titel: Splittrade skärvor
Författare: Annah Nozlin
Sidantal: 251
Förlag: Vulkan

Baksidestext:

Hemligheter uppdagas, men Kel har inte alla bitar till pusslet. Varför berättar hennes far inte sanningen? Medan hennes bror försvinner allt längre bort kommer kriget oundvikligen närmare. Kel skickas ensam iväg för att hitta sina systrar, trygg i förvissningen om att hon sedan kommer att återförenas med sin älskade. Stjärnorna styr ödet och framtiden blir inte som hon väntar sig.

Mina tankar:

Detta är den andra delen, och även den sista, i fantasyserien Ekens dotter. Den tidigare heter En av de sista. Dessa finns endast nu tillgängliga i samlingsvolymen Ekens dotter, vilket är bra.

Det var lite mer än två år sedan jag läste första delen, att jag väntade så länge med att läsa denna del var dumt av mig men inte ovanligt, då jag hoppar mellan många författare som jag vill läsa, vilket gör att jag läser en bok och sedan så växlar jag till en annan och en annan. Mitt minne var inte så friskt, med tanke på alla böcker som jag matat in i mitt huvud sedan jag läste första, och jag kom inte direkt ihåg vad som hade hänt i förra boken. Men det var lätt att ta sig in i handlingen och följa med, ju längre in i handlingen som jag kom dök fler minnen upp.

Boken finns som sagt nu bara som en samlingsvolym med båda böckerna i, vilket är bra då jag kände att den andra boken hade inget direkt uppfriskande återberättande utan den fortsatte bara direkt från var den första boken tog slut. Så nu blir det i stället att man läser de två böckerna som en enda tjock, vilket nästan känns som att den var menad att läsas som.

Det är som sagt fantasy och den är åt den klassiska stilen, alltså en medeltida värld. Den är mera jordnära än episk. Författaren håller sig nära sina karaktärer och låter de föra fram handlingen mera än vad som händer i världen som vi befinner oss i, självklart så styrs handlingen även av stora händelser i världen men de är mera en katalysator som får karaktärerna att utvecklas.

Huvudkaraktären, Kel, är en trädälva och i denna bok så blir det mer eller mindre att hon skall hitta sina rötter i den bemärkelsen att hon ger sig ut i världen för att hitta de andra trädälvorna, om det nu finns några som har överlevt häxjakten på dessa.

Jag sa det om första boken att den höll sig till element från fantasyn som man kände väl igen samtidigt som den bjuder på något nytt eller i alla fall i en egen vinkel. Detta gäller även med denna, konstigt kanske annars då det är en direkt fortsättning. Här har vi en person som ger sig ut i världen på ett uppdrag och samtidigt så blossar det upp till ett stort krig. Författaren väljer dock att stå vid sidan av kriget och vi får mera se vad det lämnar efter sig.

Det är verkligen en berättelse där en karaktär växer upp och när berättelsen är slut är det inte bara en resa i världen som Kel har gjort, det är även en inre resa och kanske hitta sig själv eller i alla fall en plats där man hör hemma.

Det är ett behagligt språk och det och handlingen är lätt att ta till sig. Jag tycker att författaren har fått till en bra värld, som hon håller rätt så dämpat när det kommer till magi men ändå låter sin värld vara magisk. Intressanta karaktärer och konflikter som uppstår under resan gång.

Detta är som sagt den avslutande delen i denna serie och jag tycker att hon knyter ihop det bra. Men författare har inte lämnat denna värld, det finns en trilogi som utspelar sig cirka hundra år efter händelserna i denna bok. Det handlar om andra personer men man skall komma att återse några långlivade karaktärer från denna berättelse. Jag ser fram emot att läsa även den serien.

Jag rekommenderar denna bok till alla som vill ha en lite mera dämpad fantasy när det kommer till det episka men ändå så medryckande berättelse. Skulle kalla den för naturfantasy vars handling drivs fram av karaktärsutvecklingar.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

En av de sista (Ekens dotter #1)
Utanför ljuset

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Annah Nozlin: En av de sista

Titel: En av de sista
Författare: Annah Nozlin
Sidantal: 285
Förlag: Vulkan

Baksidestext:

Stjärnorna styr ödet och på mindre än ett dygn ställs hela Kels värld på ända. Hon rycks iväg från sin familj och sin bror som hon älskar över allt annat. Vem är hon och var hör hon hemma? Vid Irvs fästning är det av tradition bara pojkar som lärs upp, men Kel får ändå lära sig svärdskonst och om örters helande verkan. Trots att hennes mors fiender inte lämnar henne ifred så finner hon kärleken och ser med tillförsikt på framtiden.

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok och är den första delen av två i serien Ekens dotter. Denna kom ut 2011. Det är en fantasybok som riktar sig till unga vuxna. Boken finns tillgänglig i en samlingsvolym med båda delarna i.

Vi möter här en ung tjej, Kel, i början av boken är hon 10, som har ett harmoniskt liv med sina föräldrar och hennes äldre broder. Men en natt när en man kommer till hemmet i jakt på häxor så ändras allt väldigt snabbt. Det visar sig att livet som hon levt kanske inte har varit helt sant. På grund av händelsen med mannen så bestämmer man att det är bäst om Kel flyttar till ett ställe som är säkrare. Irvs fästning är ett ställe som pojkar lever och tränas upp i bland annat svärdskonst och läkekonst med örter, man gör ett undantag och låter Kel bo där.

Boken är uppbyggd som en rätt så traditionell fantasyberättelse. Vi har huvudkaraktären i den klassiska rollen som man kallar Bondpojken, denna visar sig ofta vara något mer än vad skenet först utger sig att vara. I och med att det är en tjej i denna roll så känns det kanske som att namnet Bondpojken är fel namn, tyvärr så vet jag inte vad man skall kalla mallen för denna karaktär i stället.

För det mesta så brukar denna karaktär ha en större roll i hur värden kommer att formas framöver. Det kan vara en profetia som säger att personen kommer att störta den onda makten som antingen redan styr eller hotar freden i världen. Det finns vissa element av detta som hintas igenom berättelsen, men det är ingenting som den direkt fokuserar på, i alla fall inte i den första delen av denna serie.

Det den i stället fokuserar på är mera relationsrelaterat. Vi får följa Kel när hon kommer till det nya stället, det är inte lätt när man känner sig utanför och att de andra, som är endast pojkar, inte direkt accepterar att en tjej skall lära sig samma saker som de. Författaren har fått till en riktigt bra känsla och beskriver det på ett sätt som är lätt att leva sig in i.

Det är en närvaro i språket som får en att försvinna in berättelsen, man är där tillsammans med huvudkaraktären. Det är både lättsamt och flyter på bra samtidigt som det är målande.

Jag gillar kombinationen av att det är en fantasyberättelse som har igenkännande element samtidigt som den inför något som känns nytt i den traditionella handlingen. Det är denna mix som man vill gärna ha. Med alla genrer är det härligt att ha några delar som man vet kommer att existera i berättelsen samtidigt som kanske författaren överraskar läsaren med att krydda med något nytt. Och det är det jag känner att författaren har gjort här.

Jag rekommenderar denna till alla som gillar fantasy, här har vi en mera jordnära och karaktärsdrivande handling. Det är en intressant berättelse med ett riktigt bra språk, i och med att det är debutboken så skall det bli intressant att se hur författarens andra böcker är, hon har skrivit ett antal efter denna.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Rebecca Dahlgren: Daireens hemlighet

Titel: Daireens hemlighet
Författare: Rebecca Dahlgren
Sidantal: 472
Förlag: Vulkan

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Före människans tidsålder, sades demoner härska över land och hav. Med hjälp av magi och trollkraft tvingades de bort från människornas värld. Men ingen magi varar för evigt ...

Garbhan och Daireen följde Keelan genom den underjordiska tunneln. I facklans sken såg de hur taket välvde sig över dem. Någon kom emot dem med raska steg.

Daireen blundade hårt, skräcken ljöd inom henne. Med bultande hjärta kämpade hon för att återfå fattningen. Hon måste ta reda på sanningen.

Långsamt vred hon på huvudet, vem var han? De vackra ögonen mötte nyfiket hennes. Hon fick en känsla av att vara väntad?

Mina tankar:

Detta är den andra boken i Rebecca Dahlgrens fantasyserie som riktar sig till unga vuxna och uppåt. Den första heter Den dolda vägen.

Då det är andra delen så rekommenderar jag att man läser den första innan man läser denna, boken tar vid strax efter den första boken.

I förstas boken så blev vi presenterade för denna alternativa nutid som döljer magi mitt ibland oss. Det är en värld som jag skulle säga är inspirerad av keltiska sägner, men även andra folksägner. I första boken så var det fokus på hästar och de magiska väsen som härstammar från dem, talar såklart om enhörningar.

I denna bok så lämnar författaren fokuset på hästarna, men de finns absolut med i ett hörn, det är en annan legendarisk varelse som får ta mera plats, vilken lämnar jag till läsarna att upptäcka. Samtidigt så får vi en djupare insikt i hur denna värld är uppbyggd när det kommer till de magiska och även veta mera om några väsen som berikar den. Tycker var kul att författaren lät sin värld växa ännu större i denna del.

Författaren har också ändrat lite på vilken karaktär som handlingen har mest fokus på, titel avslöjar en hel del. Men hon lämnar såklart inte de som var i fokus på i första boken. Trevligt att få lära känna karaktärer som var mera bifigurer i första boken.

Genremässigt så skulle jag säga att det är en mix av urban fantasy och vanlig fantasy, om nu det låter vettigt. Samtidigt som det är spännande och gripande så utstrålar hela berättelsen av något som skulle kunna kallas för mysig, det finns något i stämningen som gör att man känner av harmoni när man läser den. Så man skulle kunna säga att det även har en bit av feel good i sig.

Det känns att författaren har växt i sitt skrivande från första boken och får verkligen till stämningen i boken och miljöerna kommer lätt till en i beskrivningarna. Det är ett bra och lättsamt språk och karaktärsbeskrivningarna ger dem ett djup.

Då författaren bjöd på lite överraskningar i denna bok genom att lägga till några extra element till handlingen, som smälte bra ihop med det vi fick veta i första boken, skall det bli extra intressant att se vad som händer i tredje delen.

Tidigare omdömen om författaren:

Den dolda vägen

Inbunden Bokus Adlibris
Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Rebecca Dahlgren: Den Dolda Vägen

Titel: Den Dolda Vägen
Författare: Rebecca Dahlgren
Sidantal: 335
Förlag: Vulkan

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

”Det sägs att Kelternas magi dog ut…”

Leija kunde inte släppa tankarna från artikeln hon läst. Fanns det ännu mytomspunna varelser dolda i de dimhöljda kullarna i väst? Människor som minns berättelserna om slottet i sin prakts dagar där keltiska och nordiska riddare utbildades till att skydda sina länder?

Hon måste upptäcka platsen med egna ögon. Biljetten bokas, hon ska ut på äventyr!

Tillsammans med de irländska männen, Eamonn och Garbhan, möts Leija av en välbevarad hemlighet. En profetia tycks vänta på just dem. Gåtorna hopar sig och någon gör allt i sin makt för att hindra dem från upptäcka sanningen.

Mina tankar:

Detta är författaren Rebecca Dahlgrens debut när det kommer till romaner, men hon har tidigare skrivit två faktaböcker om hästar, vilket hon även jobbar med. Detta är en fantasybok som riktar sig till unga vuxna och uppåt.

Boken börjar som en feelgood-roman, vi har en ung kvinna från USA som bestämmer sig för att se världen och då vill hon uppleva Irland då hon känner en dragning dit det landskapet och dess legender.

Hon kommer till en liten by mitt ute i ingenstans på Irland, där blir hon väl bemött. Boken fortsätter i denna feelgood-känsla men det dröjer inte allt för länge innan det blir mer äventyrligt när hon och två irländska män dras in i något som har sina rötter i de gamla legenderna och den keltiska kulturen. Det blir näst intill en jakt på sanningen, och den leder dem även till andra länder. Samtidigt så är det någon eller några som vill motarbeta dem och komma fram till målet innan dem.

Författaren jobbar som sagt med hästar, och man märker att det är något som hon brinner för. Hästar spelar en stor och central roll i denna bok. Utöver detta så bjuds vi på en magisk miljö när det kommer till platserna som den utspelar sig i. Irland är som perfekt när det kommer till fantasymiljö, landet har, om jag inte uppfattat det fel, fortfarande rötter i de gamla legenderna och myterna. Man kan hitta platser som osar av historia.

Det är som sagt en fantasybok så det finns element som gör den till just detta. Magi existerar, kanske inte som den klassiska fantasystilen men den finns där och jag känner att den passar bra in i miljön och de legender som den vill lyfta fram. Det existerar även mytologiska varelser som man känner igen, även detta i stil med det keltiska arvet.

Språket är trevligt och lätt att ta till sig, jag tycker att författaren får till känslan när det kommer till miljöerna. Det finns en mysig känsla igenom hela berättelsen, den har sina stunder som den är spännande också. Jag skulle säga att det är en urban feelgood-fantasy.

Så om man vill ha en mysig berättelse med magiska miljöer samt dras till fantastiken så skall man absolut spana in denna bok. Boken får ett avslut, men den öppnar även upp nya vägar, så jag tror absolut att det kommer att bli fler böcker om det keltiska arvet och jag återkommer gärna till det.

Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Alvar Lethin: Slutets Skog

Titel: Slutets Skog
Författare: Alvar Lethin
Sidantal: 169
Förlag: Vulkan

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Handling:

Hasra märkte inte att hon höll andan, hennes nackhår reste sig. Varelsen verkade sprida ett mörker med en kompakt tystnad till följd. Hennes känslointryck var förvirrade och sökte svar som om en ond dröm tagit henne i besittning. Varelsen stannade plötsligt för att långsamt höja sin blick mot Hasra. Det enda hon hörde var hennes eget hjärta som slog i snabb tack. Varelsen började långsamt röra sig mot stammen av de träd hon satt. Drogs den till hennes bultande inre? Först då ryckte hon till, som hastigt uppväckt från en dröm.

När Alts byråd får in rapporter om att mörka väsen siktas i områdets utkanter skickar de ut sökarna Eilrey, Hasra och Samsu för att få klarhet i saken. Vad de upptäcker blir början av en rad händelser som inte enbart kommer att påverka dem personligen, utan hela Arlanion.

Mina tankar:

Detta är författaren Alvar Lethins debutbok, det är en fantasy som riktar sig åt unga vuxna och uppåt.

Det är en fantasy av den mera klassiska stilen, det finns en rik värld när det kommer till varelser och djur. Det känns som att det finns ett gediget världsbygge med en historia som lever utanför bokens ramar, alltså att den är så stor att det vi ser i boken är bara en bråkdel.

Det är bra att den är rik på världsbygge, ibland kanske det känns som att det blir mycket att ta in, kanske man skulle ha haft lite utfyllnad med lite lättare text. Detta är dock en smaksak och gäller endast några bitar av boken, i övrigt så är det bra balanserat. Det känns att författaren har i alla fall fyllt sin värld med mycket innehåll och det är roligt när det kommer till denna genre.

Det känns som att det är lite av en halv berättelse som man får i denna bok. Den har ett slags avslut men det är mycket som lämnas öppet, det byggs upp många händelser som man inte får ett avslut till. Detta kanske inte är dåligt i sig då jag misstänker att detta är första delen i en serie, den lämnade i alla fall en nyfikenhet och en efterfrågande på mer, och det är ju alltid bra när en bok gör detta.

Språket är lätt att ta till sig och det är bra driv i handlingen. Det är en intressant historia som målas upp och en bra start. Karaktärerna byggs upp bra, de känns som att de har intressanta vägar att vandra när det kommer till deras personliga resa. Det är lite här jag menar med att det känns som en halv berättelse, för det är många karaktärer som ramlar över händelser som ändrar deras öden. Jag hoppas verkligen på att få läsa någon fortsättning, för att lämna så mycket hängande i luften är inte snällt för läsaren.

Så slutsumman blir en intressant debut som bjuder på mycket i sitt kompakta utförande, det känns mera som en uppbyggnad till vad som skall komma.

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Ulrika Fjellborg: Embla

Titel: Embla
Författare: Ulrika Fjellborg
Sidantal: 225
Förlag: Vulkan

Handling:

Almarill tände rökelserna på sitt lilla altare och lät den aromatiska doften skölja över henne. Hennes kraft var inte stor nog att hålla flickan gömd längre. Det var dags… Tiden var inne att föra Embla hem genom dimmorna. Hon borde vara runt fjorton år och helt ovetande om sitt ursprung. Almarill bet sig i läppen. Flickan skulle inte vara redo att anta den roll översteprästinnan förberett år henne, men det finns ingen tid att förlora. Djupt ner i Ards inre har mörka krafter satts i rörelse, ett mörker som hotar att sprida sig och ta över hela Världsträdet. Embla skulle bli vikten på vågskålen som jämnade ut balansen igen, bara flickan var stark nog… Almarill suckade djupt, lät de vita runorna tankfullt rulla mellan fingrarna och viskade; ”Magum av Quo, jag har ett uppdrag till dig.”

Mina tankar:

Detta är tredje delen i författaren Ulrika Fjellborgs fantasyserie Krönika Över Yggdrasil. Det är en fantasyserie som riktar sig till unga vuxna och uppåt.

Som man hör på namnet på serien, och även namnen på några karaktärer, så är det en fantasyserie som har sina rötter i den nordiska mytologin och dess sägner. Då det är tredje delen i en serie poängterar jag att det är bra om man läser dem i rätt ordning, den första boken heter Alma och den andra heter Sara. Det skulle troligen gå att läsa denna utan att ha läst de första innan, men det är ingenting jag skulle rekommendera då det är händelser som nämns från tidigare böcker.

Jag vet, detta har jag nämnt i mina omdömen om tidigare delar i serien, att författaren är på gång med att redigera om dessa böcker då hon fått napp av ett förlag att ge ut dem i ny skepnad. Nu vet jag inte om det rör sig om alla delarna, finns fem än så länge och skall bli sex delar, men jag har en känsla att även denna skulle må bra av en genomgång. Det är inte att handlingen är dålig på något sätt men jag kände att ibland så tappade den lite fokus, skall tillägga att det kan ha varit bara jag som var trött när jag läste boken och att det var jag som tappade tråden i handlingen ibland. Det händer att det byts personperspektiv, alltså ur vems ögon vi ser handlingen, mitt i ett stycke och det kändes lite rörigt.

Jag hade lite svårt att få koll på alla namnen, vem som var vem var lite krångligt ibland. Boken har en spännande start och haltar lite emellanåt i mitten för att sedan bli en riktigt spännande och ödesmäktig avslutning.

Det handlar mycket om att uppfylla en profetia. Kan man gå sin egen väg eller är det förutbestämt hur man än gör? Vissa karaktärer får det verkligen tufft när de slits mellan egna känslor och vad som kanske är bäst för hela Yggdrasil, som i denna bok inte mår så bra. Kommer balansen att återställas? Kommer profetiorna att uppfyllas? Eller kommer personer slita sig från sin förutbestämda väg och ändra på allt?

Jag känner att historien och dess intressanta karaktärer verkligen kan få blomma ut och bli något riktigt bra om den får den rätta avputsningen och fokusen. Ulrika, som jag träffat på bokmässan i Göteborg, har själv sagt att hon har växt som författare efter att ha skrivit dessa delar i serien och hon hade inte så mycket hjälp när hon skrev dem. Jag vet att hon har en potential då jag har läst en bok som hon givit ut efter denna och där lyser språket mycket starkare och handlingen mera fokuserad.

Frågan är om då om man skall bedöma en bok för vad den är nu, vad den skulle ha kunnat varit och vad den troligen kommer att bli i den nya skepnaden. Jag väljer att göra alla saker, man kan tycka att det är fel av mig att göra så men det är så jag väljer att göra.

Jag gillar berättelsen och dess karaktärer i denna serie även med sina brister i berättarteknik. Jag läste boken med glädje och kommer med glädje att läsa de redigerade nyutgåvorna när de kommer. Frågan är om man som läsare nu skall läsa denna utgåva eller om man skall invänta de nya, jag vet inte hur planeringen, tidsmässigt, ser ut när det kommer till utgivning. Jag har inget bra svar på det, det är helt upp till dig som läsare, är man den som är petig så kanske man skall invänta de nya annars säger jag att man kan köra på och följa med på äventyret redan nu, för att sedan som jag kommer att göra och läsa om serien i en ny version.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Alma (Krönika över Yggdrasil del I)
Sara (Krönika över Yggdrasil del II)
Luna Olympia

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur 
Bokbloggar.se

Ulrika Fjellborg: Sara

Titel: Sara
Författare: Ulrika Fjellborg
Sidantal: 281

Handling:

Almarill kände hur någon stirrade på henne. Hon vände sig mot kammardörren och såg sin lillasyster Sara, men hon såg så mycket äldre ut.

Hon bar ett spädbarn på sin arm och en ljus dimma verkade svepa runt hennes kropp. Almarill kände hur bilden blev starkare, så stark att den nästan övermannade henne. Saras ögon var mycket sorgsna, hon såg på barnet ett ögonblick och smekte försiktigt dess kind, sedan räckte hon det mot Almarill.

Almarill darrade i hela kroppen, det som skrämde henne mest var att Sara bar en mörkblå prästinnedräkt. En dräkt sydd i Döds egen blå ton, ämnad för en döende översteprästinna och ingen annan. Hon kände hur tårar började rinna ut för hennes kinder.

”Ja, Sara, jag ska ta hand om ditt barn, jag lovar…” viskade hon tyst och bilden löstes upp i tomma intet. Krig skakar Ard till bristningsgränsen. Edoriens öde hänger på en skör tråd. Mitt i allt tumult står Sara och ser sitt liv passera, fångad i en värld där hon inte är mer än en ägodel. Kan hon finna sin plats och rätten att själv styra över sitt eget liv innan det är för sent?

Mina tankar:

Detta är andra boken i Ulrika Fjellborgs fantasyserie Krönika över Yggdrasil, som började med Alma. Det är en fantasyserie som har sina rötter i den fornnordiska mytologin. Denna kom ut 2015.

Då det är andra boken i en serie så skall man ha läst första boken för att kunna hänga med i handlingen. Jag ser en möjlighet att man kanske kan hoppa in i denna bok utan att ha läst första boken, men skulle inte rekommendera detta.

I första boken så hade vi fokus på Almarill men i denna, som utspelar sig många år efter första boken så är det hennes syster Sara som står i centrum av berättelsen. Det är oroligheter i det nya landet som personerna kom till i slutet av första boken. Ett stort krig är i full gång, men det är inte själva kriget som är centrum av handlingen men det har en stor roll ändå.

Likt den första boken så hade även denna en liten svår start med många karaktärer att hålla koll på, samt att handlingen spretade lite med olika hopp mellan karaktärerna så det var svårt att få grepp om dem. Jag vet att författaren är på gång med att arbeta om boken så jag misstänker att det kanske är lite sådant som hon skall titta på då. Det skall bli intressant att se den omarbetade versionen när den kommer.

Efter ett tag så tar sig handlingen redigt och den fokuserar starkt på Sara och den alv som hon tar hand om, som har blivit svårt skadad i ett slag. Detta utgör största delen av boken och jag fann det riktigt intressant att läsa om deras relation och hur den växer fram och det är här den vinner mycket. Den tar sin tid och bygger upp de två karaktärerna och man bryr sig om dem.

Att den till största delen fokuserar på två karaktärer gör att den inte klassas som episk fantasy utan det är mera en jordnära fantasy som fokuserar på relationer och den lilla människan. Det stora episka, som kriget, får stanna i bakgrunden och driver fram handlingen på det sättet. I boken möter vi några starka kvinnor som lever i en tillvaro som försöker förtycka dem.

Jag tycker absolut att denna är en intressant serie och om man kan ha överseende med den lite krångligare starten så tror jag att man kommer att finna denna intressant om man nu gillar mera relationsrelaterad fantasy. Om man känner sig lite osäker om början på boken så kan man ju alltid vänta tills nyutgåvorna kommer, för om jag inte har missförstått det så skall alla, i alla fall de första böckerna i serien komma ut på nytt förlag.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Alma (Krönika över Yggdrasil del I)
Luna Olympia

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur 
Bokbloggar.se