Författare: Cecilia Larsson Kostenius
Sidantal: 301
Förlag: Ymperia
Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.
Baksidestext:
Energidraken växer och tiden närmar sig för den sista striden om Manhems framtid. En ny orden sprider sig över världen, men går de verkligen att lita på? Hur ska Odal lyckas hjälpa sin skyddsling att hitta sitt innersta sanna väsen? Och vad händer om de går vilse på vägen?
Mina tankar:
Detta är femte och sista delen i författarens fantasyserie De fem elementen, de tidigare delarna heter De ursprungliga, Gudarnas skymning, Orianas bälte och I stormens rike.
Då det är en del i en serie så skall man läsa de tidigare böckerna i serien innan man ger sig på denna.
Serien har genom böckerna ändrat sin form. Den började med ett gäng ungdomar som bildade en liten grupp bland många grupper som tränades för att stoppa virusgudinnan som spred sin förgörelse i världen. Genom serien så får vi lära känna dessa ungdomar och följa med på deras kamp, men serien tar inte slut där vi följer handlingen genom många år då den även gör i senare delar hopp i tiden. Då får vi följa en annan kamp som är efterföljderna från vad som hände i tidigare delar.
I denna avslutade del så skall allt knytas ihop och det är inte bland det lättaste som en författare kan göra. Hur avslutar man något som man hållit på med i flera böcker. Jag har upplevt serier som verkligen fallet platt när det kommer till slutet och lämnar en bitter och besviken bismak, men har även upplevt serien som med bravur knyter ihop säcken och lämnar en med en nöjd känsla men även en saknad att behöva lämna världen man levt i. Frågan är vart hamnar denna avslutning?
Handlingen rör sig på ett långsamt sätt, men inte så att det känns ointressant och tråkigt. Det är kanske ingen exploderande spänning men det finns stunder och händelser som gör att det blir svårt att släppa boken. Det är mera en finstämd och jordnära handling är en storslagen och episk, dock så knyts en övergripande storslagen handling ihop, om detta nu låter vettigt.
Skall erkänna att jag till en början kände att boken aldrig tog fart, men ju mer jag tänkte och kom in i den så kom jag till insikt att det är kanske såhär ibland en serie skall avslutas, det skall saktas ner och allt skall knytas ihop, det har varit fyra böcker innan i serien som konstant har byggt upp saker, varav några av avslutats i tidigare delar men nu kommer det till att avsluta hela serien.
Vi möts av nya saker i denna del men det kommer ifrån vad som har hänt igenom serien. Vi har här en sektliknande order som man får lite av rysningar av. Vi har även här en ung kvinna som har ett tungt ansvar på sina axlar, både det som hon vet om, att sköta gården ensam då hennes mamma är sjuk, men också det ännu större som hon inte vet om, hela världens öde ligger på dem.
Så jag får säga att författaren knyter ihop säcken riktigt bra i slutet, man lämnar serien med en nöjd känsla. Det är en känsla av att något är över men även att världen lever vidare för andra händelser, vem vet kanske författaren har planer på andra berättelser i denna värld.
Jag rekommenderar denna bok och även hela serien till alla som vill läsa en fantasyserie som bjuder på klassiska element men även en del nya vindar. Får säga att visa bitar av handlingen om man ser till hela serien är överraskande och det är alltid trevligt att träffa på.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
De ursprungliga (De fem elementen #1)
Gudarnas skymning (De fem elementen #2)
Orianas bälte (De fem elementen #3)
I stormens rike (De fem elementen #4)
Mitt ångande hjärta
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
