Ulrika Fjellborg: Mörkrets Återtåg

Titel: Mörkrets Återtåg
Författare: Ulrika Fjellborg
Sidantal: 479 

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Handling:

Livet som make och far är lika underbart som Elvedion tänkt sig. Men förblindad av kärlek låter han ondskan krypa för nära sin nya familj. Nu måste han göra ett val. Bli ett med Nidhögg som sprider sitt mörker genom Yggdrasils rötter, eller slåss för sin dotters iv och frihet.

Mina tankar:

Detta är författaren Ulrika Fjellborgs femte bok i serien Krönika över Yggdrasil. En fantasyserie som riktar sig till vuxna. Den har sina rötter i den nordiska mytologin.

Då det är en del i en serie så skall man ha läst de tidigare böckerna för att förstå det mesta av denna, skulle inte rekommendera att man läste denna innan man har läst de tidigare delarna.

När jag läser denna del så slår det mig hur mycket som Ulrika har utvecklats från att hon gav ut första delen i serien. Nu har hon verkligen blivit varm i kläderna och fått till alla de små delarna som tillsammans utgör en bok. Såg det redan i fjärde delen att hon utvecklades men denna får hon till allt.

De tidigare delarna har jag gillat men det har varit små saker som jag kände inte riktigt satt där det skulle. Vet att författaren själv har sagt detta och att det är på gång med nyversioner av de tidigare delarna.

Det var ibland i de tidigare delarna allt för många personer att hålla koll på och de fick inte riktigt den tiden som de borde ha för att man skulle få en bild av vilka det var. Jag såg i de bitarna när det fokuserades på några få karaktärer att det finns en handling som är riktigt intressant att följa, en episk och ödesmäktig handling. Det är just detta som hon håller fast på i denna bok, antalet karaktärer i fokus har minskats ner och det blir riktigt intressant att följa dem på deras resa i livet.

I denna så målar Ulrika verkligen ut språket. Hon håller fast vid varje handling och bygger upp bra runt den så att man känner att man verkligen är där. Boken är dubbelt så tjock som de tidigare delarna så nu får den verkligen kött på benen, men det är inte för mycket utfyllnad utan precis det som behövs för att läsaren skall fastna i handlingen och vilja läsa vidare.

Jag tycker att Ulrika har fått till en riktigt bra värld som är baserad på den nordiska mytologin. Gillar hur alverna i denna serie är verkligen ett med naturen och dess krafter, några av dem är lite av gudar. Genom serien som sträcker sig många generationer så får vi ta del av en riktigt episk handling.

Det kommer att komma inom kort, om jag uppfattat det rätt, en sjätte och avslutande del i serien. Jag misstänker att den boken kommer att ta vid direkt efter denna del då denna bok bygger upp riktigt bra till ett slut på hela serien som kan gå ut vilket håll som helst. Ulrika kan verkligen få till en handling som överraskar en gång på gång och man vet aldrig utfallet på en händelse. Ser verkligen fram emot att läsa slutet och sedan börja om på serien när nyversionerna kommer. Tror att om nyversionerna håller samma kvalité som denna del, vilket jag absolut tror att de kommer att göra, så är detta verkligen en serie att ta till sig om man vill ha episk fantasy med karaktärsdriven handling.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Alma (Krönika över Yggdrasil del I)
Sara (Krönika över Yggdrasil del II)
Embla (Krönika över Yggdrasil del III)
Ny Begynnelse (Krönika över Yggdrasil del IV)
Luna Olympia

Häftad (Inte hittat någonstans där man kan få tag i den, fick mitt ex på bokmässan direkt av författaren.)

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur 
Bokbloggar.se

Ulrika Fjellborg: Ny Begynnelse

Titel: Ny Begynnelse
Författare: Ulrika Fjellborg
Sidantal: 383

Handling:

”Ljusets herre ska komma och ge oss vår kraft tillbaka.” viskar alverna.

” Arnulv av Atlanthia ska återuppstå och ge oss vår styrka tillbaka.” viskar människorna.

Aldrig har någon varit så efterlängtad som den Elimin bär inom sig. Aldrig har förväntningarna varit så stora. Aldrig har ljusets och mörkrets krafter flåsat henne i nacken som nu. Hon måste skydda sitt barn till varje pris. Det nya livet rör sig inom henne och hon försöker se morgonljuset för dess skull. Utan att lägga märke till ett stilla eko, en tunn knappt märkbar rytm bakom ridån av kraftfulla hjärtslag.

Något som fortfarande behöver tid att växa.

Mina tankar:

Detta är fjärde delen i författaren Ulrika Fjellborgs fantasyserie Krönika Över Yggdrasil. Det är en fantasyserie som riktar sig till unga vuxna och uppåt.

Då det är en serie så skall man ha läst de tidigare delarna för att förstå sammanhanget på bästa sätt. De tidigare delarna heter Alma, Sara och Embla.

Att serien har ordet krönika i namnet är något som den verkligen gör sig berättigad till, i alla fall så som jag tolkar ordet. När jag hör krönika, i alla fall om man räknar bort krönikörer i tidningar, så tänker jag på historier som sträcker sig över en längre tid. Och det är precis detta som vi får i denna serie, vi möts av en fantasyvärld som är starkt inspirerad av den nordiska gudasagan, från första boken till nu har det gått ett antal hundra år (om jag inte misstar mig vill säga, men något åt det hållet är det).

En annan sak som jag tolkar med krönika är att det är många personer som namnges och det är det verkligen i denna bok och serie. Ibland blir det så många personer att jag kände att jag nästan ville ha haft ett register över vem som är vem och hur de hänger ihop, släktmässigt, med varandra. Man måste vara vaken och ha ett bra namnminne när man läser denna serie, vissa personer kallas för olika namn så då blir det lite extra svårt att hålla koll på dem.

Böckerna är på gång att skrivas om och ges ut på nytt, språket skall gås igenom och handlingen skall slipas till. Jag ser fram emot att läsa om serien igen i dess nya skepnad. Handlingen är så komplex att man troligen behöver läsa igenom en gång till för att få med sig allt.

När jag läste denna bok så kom jag att tänka på de grekiska dramerna. Nu kan jag väldigt lite om just dessa men av det lilla jag kan så kändes handlingen lite i den stilen. Det är många karaktärer som jag nämnt tidigare och utöver detta så är det stora livsöden, som kan komma att ändra hela världen, som vi får ta del av. Sedan att några av de alver som vi möter i boken är mer eller mindre gudaliknande varelser gör inte saker sämre.

Ulrika har i denna bok fått till språket ännu lite skarpare än i de tre tidigare delarna. De första behövde lite mera genomgång, vilket de kommer att få i nästa utgåva, men denna var det inte mycket som man kunde anmärka på. Det märks att hon har utvecklats i denna bok.

Jag ser fram emot att fortsätta med denna serie i nästa del, samt även återkomma till början igen när de nya versionerna kommer. Det är en livfull och ödesmättad berättelse som döljer sig här.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Alma (Krönika över Yggdrasil del I)
Sara (Krönika över Yggdrasil del II)
Embla (Krönika över Yggdrasil del III)
Luna Olympia

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur 
Bokbloggar.se

Ulrika Fjellborg: Embla

Titel: Embla
Författare: Ulrika Fjellborg
Sidantal: 225
Förlag: Vulkan

Handling:

Almarill tände rökelserna på sitt lilla altare och lät den aromatiska doften skölja över henne. Hennes kraft var inte stor nog att hålla flickan gömd längre. Det var dags… Tiden var inne att föra Embla hem genom dimmorna. Hon borde vara runt fjorton år och helt ovetande om sitt ursprung. Almarill bet sig i läppen. Flickan skulle inte vara redo att anta den roll översteprästinnan förberett år henne, men det finns ingen tid att förlora. Djupt ner i Ards inre har mörka krafter satts i rörelse, ett mörker som hotar att sprida sig och ta över hela Världsträdet. Embla skulle bli vikten på vågskålen som jämnade ut balansen igen, bara flickan var stark nog… Almarill suckade djupt, lät de vita runorna tankfullt rulla mellan fingrarna och viskade; ”Magum av Quo, jag har ett uppdrag till dig.”

Mina tankar:

Detta är tredje delen i författaren Ulrika Fjellborgs fantasyserie Krönika Över Yggdrasil. Det är en fantasyserie som riktar sig till unga vuxna och uppåt.

Som man hör på namnet på serien, och även namnen på några karaktärer, så är det en fantasyserie som har sina rötter i den nordiska mytologin och dess sägner. Då det är tredje delen i en serie poängterar jag att det är bra om man läser dem i rätt ordning, den första boken heter Alma och den andra heter Sara. Det skulle troligen gå att läsa denna utan att ha läst de första innan, men det är ingenting jag skulle rekommendera då det är händelser som nämns från tidigare böcker.

Jag vet, detta har jag nämnt i mina omdömen om tidigare delar i serien, att författaren är på gång med att redigera om dessa böcker då hon fått napp av ett förlag att ge ut dem i ny skepnad. Nu vet jag inte om det rör sig om alla delarna, finns fem än så länge och skall bli sex delar, men jag har en känsla att även denna skulle må bra av en genomgång. Det är inte att handlingen är dålig på något sätt men jag kände att ibland så tappade den lite fokus, skall tillägga att det kan ha varit bara jag som var trött när jag läste boken och att det var jag som tappade tråden i handlingen ibland. Det händer att det byts personperspektiv, alltså ur vems ögon vi ser handlingen, mitt i ett stycke och det kändes lite rörigt.

Jag hade lite svårt att få koll på alla namnen, vem som var vem var lite krångligt ibland. Boken har en spännande start och haltar lite emellanåt i mitten för att sedan bli en riktigt spännande och ödesmäktig avslutning.

Det handlar mycket om att uppfylla en profetia. Kan man gå sin egen väg eller är det förutbestämt hur man än gör? Vissa karaktärer får det verkligen tufft när de slits mellan egna känslor och vad som kanske är bäst för hela Yggdrasil, som i denna bok inte mår så bra. Kommer balansen att återställas? Kommer profetiorna att uppfyllas? Eller kommer personer slita sig från sin förutbestämda väg och ändra på allt?

Jag känner att historien och dess intressanta karaktärer verkligen kan få blomma ut och bli något riktigt bra om den får den rätta avputsningen och fokusen. Ulrika, som jag träffat på bokmässan i Göteborg, har själv sagt att hon har växt som författare efter att ha skrivit dessa delar i serien och hon hade inte så mycket hjälp när hon skrev dem. Jag vet att hon har en potential då jag har läst en bok som hon givit ut efter denna och där lyser språket mycket starkare och handlingen mera fokuserad.

Frågan är om då om man skall bedöma en bok för vad den är nu, vad den skulle ha kunnat varit och vad den troligen kommer att bli i den nya skepnaden. Jag väljer att göra alla saker, man kan tycka att det är fel av mig att göra så men det är så jag väljer att göra.

Jag gillar berättelsen och dess karaktärer i denna serie även med sina brister i berättarteknik. Jag läste boken med glädje och kommer med glädje att läsa de redigerade nyutgåvorna när de kommer. Frågan är om man som läsare nu skall läsa denna utgåva eller om man skall invänta de nya, jag vet inte hur planeringen, tidsmässigt, ser ut när det kommer till utgivning. Jag har inget bra svar på det, det är helt upp till dig som läsare, är man den som är petig så kanske man skall invänta de nya annars säger jag att man kan köra på och följa med på äventyret redan nu, för att sedan som jag kommer att göra och läsa om serien i en ny version.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Alma (Krönika över Yggdrasil del I)
Sara (Krönika över Yggdrasil del II)
Luna Olympia

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur 
Bokbloggar.se