Anna Tell: Fyra dagar i Kabul

Titel: Fyra dagar i Kabul
Författare: Anna Tell
Sidantal: 347
Förlag: Wahlström & Widstrand

Baksidestext:

Den erfarna förhandlaren Amanda Lund hamnar mitt i hetluften när två svenska diplomater kidnappas i Kabul. I en kamp mot klockan jagar hon svar i en härva av mord, heroin och sex. Under jakten på kidnapparna upptäcker Amanda att hon inte är ensam om att försöka hitta diplomaterna - och att hon saknar någon att förhandla med.

Hemma i Stockholm stundar ett afghanskt statsbesök. Amandas kollega Bill Ekman utreder mordet på en ung man samtidigt som han håller departementen underrättade om Amandas framsteg i Afghanistan. Men varför försöker regeringen mörka kidnappningen? Och vad har mordet i Stockholm för koppling till de försvunna diplomaterna?

I en nervkittlande kamp mot klockan inser Amanda att den svenska ambassadören i Kabul döljer mer än vad hon kunnat ana.

Mina tankar:

Detta är författarens debutroman och den första i serien om Amanda Lund. Denna kom ut 2017 och serien består av tre böcker.

Det vi har här är en spänningsroman- Det är en stor del militärhandling om man tänker i form av hemliga operationer bakom fiendernas linje. Men det är också en utredning som delvis går i spåren av en polisroman men då med en mix av internationella proportioner då det rör sig om politiska spel som rör sig över landsgränserna. Det är lite som om man skulle slå ihop en svenska deckare med stora inslag av författare som till exempel Tom Clancy.

Jag tycker att författaren har fått till en bra vinkel på sin bok och att den har en undergenre som inte är så välbesök, inte bland svenska författare i alla fall. Hon håller handlingen väldigt tät och intensiv, det händer saker hela tiden, även om det kanske inte är action non stop så blir det riktigt spännande och intressant.

Författaren jobbar själv inom polisen och har erfarenheter inom Försvarsmakten, så jag misstänker att det är från egen erfarenhet och kanske kollegor som hon har hämtat mycket fakta. Detta gör att boken känns på ett sätt autentisk och man kan även tänka sig att det politiska spelet som man får uppleva i boken även det kan ha stora delar av verklighet i sig.

När det kommer till karaktärerna, speciellt då Amanda Lund, så känns det som att hon har gjort dem mänskliga. Med det menar jag att det är ingen övermänniska som man får uppleva, det är förvisso en utbildad person, men det finns absolut brister i deras agerande och de klarar inte av vad som helst. Precis som det är i verkligheten.

Det är en bra närvaro i språket och handlingen. Man kan lätt leva sig in i de olika händelserna och man känner riktigt av oron i att vara i ett land och i en situation som klassas som farligt.

När man slår ihop alla dessa element så blir resultatet en riktigt bra debut och jag rekommenderar denna till alla som vill ha en riktigt bra och spännande roman som berör internationella intriger och politiska spel, blandat med militära operationer och utredningar.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Karin Wahlberg: Sista jouren

Titel: Sista jouren
Författare: Karin Wahlberg
Sidantal: 364
Förlag: Wahlström & Widstrand

Baksidestext:

När Veronika Lundborg-Westman cyklar till arbetet en vanlig torsdagsmorgon kan hon knappast ana vad som väntar henne. Vårsolen tittar fram, det finns hopp om ljusare tider. Men när hon kliver in i sjukhusets omklädningsrum förändras allt i ett slag. I personalduschen hittar hon kirurgen Maria Kaahn nedhasad i en obekväm ställning mot den blöta kakelväggen. Med van klinisk blick konstaterar Veronika att hennes kollega är död.

Den ansträngda situationen på sjukhuset - stress, ständig personalbrist och nedskärningar - förbättras knappast av den tragedi som inträffat. En obehaglig, tryckt stämning breder ut sig och snart börjar spekulationerna ta fart. Var det en olycka eller rentav ett mord? Och vem hade i så fall önskat livet ur Maria?

Kriminalkommissarie Claes Claesson och hans kolleger börjar förhöra personer i Maria Kaahns omgivning och så småningom växer bilden av en komplicerad människa fram, en kvinna som inte var helt omtyckt på sin arbetsplats - åtminstone inte av alla.

Mina tankar:

Detta är författarens debut och den första i serien om polisen Claes Claesson. Denna kom ut 2001 och serien består av tio böcker.

Detta är en deckare som börjar med att en kirurg hittas död i personalduschen på sjukhuset. Och det är just sjukhusmiljö som vi stannar i när det kommer till denna bok. Vilket man kanske förstår av att författaren är själv läkare.

Mixat med utredningen av dödsfallet så får man även en insikt i hur situationen är att jobba på ett sjukhus. Denna bok skrevs 2001 men situationen med underbemanning, stress och att inte kunna erbjuda den tiden man kanske vill till patienter har knappats blivit bättre, nog snarare tvärtom.

Så boken är inte enbart en spänningsroman, den är även bitvis samhällskritisk just till vårdsituationen. Även om författaren vill förmedla detta så låter hon inte det ta överhand när det kommer till handlingen, men den ligger där och ruvar för läsaren att ta till sig detta.

Vi får även ta del av de centrala karaktärernas privatliv, hur deras relationer utvecklas och vad som driver dem. När jag läser om serien så verkar det vara bra att man läser den från början i stället för att hoppa in den, det verkar som att det händer en del saker när det kommer till denna bit i serien.

När det kommer till språket så är det lättsamt men ändå tyngd i. Handlingsmässigt så kanske den inte sticker ut så mycket, vilket är svårt när det kommer till deckargenren, men den är spännande och stabil. Helt klart en godkänd debut som lämnar efter en känsla att man vill läsa mer i serien.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en deckare som utspelar sig i sjukhusmiljö, skildrar utredningen så som livet bland karaktärerna.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Johan Theorin: Skumtimmen

Titel: Skumtimmen
Författare: Johan Theorin
Sidantal: 398
Förlag: Wahlström & Widstrand

Baksidestext:

En dimmig sensommardag i början av sjuttiotalet försvinner en liten pojke på norra Öland utan några som helst spår. I dagar och veckor letar familjen, polisen och frivilliga efter honom. Mer än tjugo år senare får pojkens mor Julia et oväntat samtal från sin far, sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han ber henne komma till Öland för att hjälpa honom med ett nytt spår efter den försvunne dottersonen.

Julia återvänder motvilligt till barndomens ö och sin åldrige far. Först nu får hon höra talas om en mytomspunnen ölänning, Nils Kant, som en gång satte skräck i en hel bygd. Han är död och begraven sedan länge, långt innan Julias pojke försvann. Ändå finns det de som har sett Nils Kant. Han sägs ibland vandra på det öländska alvaret i skymningen. I skumtimmen.

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok och den första i en serie som går under namnet Ölandssviten, tidigare hette den Ölandskvartetten, men när han efter några års uppehåll kom ut med två delar till så valde man att ändra namn. Denna kom ut 2007.

Detta är verkligen en mörk berättelse med väldigt lite ljus i, så känner man sig nere så är detta inte boken att läsa, den kommer inte att muntra upp dig. Sorg är det som står i centrum av hela berättelsen och att bearbeta den och kanske komma över det. Vemod och melankoli är två ord som beskriver stämningen.

Är man redo för detta mörker samt tragiska livsöden och händelser så har man en verkligen en spännande och stark läsning framför sig. Att Theorin också bemästrar språkets konst är något som han verkligen bevisar i denna debut.

Det är nästan en poetisk ton i hans berättarspråk, när det kommer till andra deckarförfattare så är det för det mesta handlingen och karaktärerna som ligger i fokus medan språket är enklare och mera rakt på, inget illa med detta. Skulle säga att han har ungefär samma stil i språket som Christoffer Carlsson som också har ett målande språk.

Sedan har vi miljön, har aldrig varit på Öland, men det är något speciellt med avlägsna och nästan ödsliga miljöer. Här döljer sig hemligheter och hemskheter, författaren har fått till det riktigt bra när det kommer till stämningen och man känner nästan att man är där.

En riktig stark debut och jag förstår inte varför jag väntat så länge med att läsa någon bok av Theorin, men åt andra hållet så har jag nu många bra böcker framför mig. Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en mörk deckare som bjuder på djup och spänning, allt i ett genomarbetat hantverk.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Jenny Rogneby: Leona - Öga för öga

Titel: Leona - Öga för öga
Författare: Jenny Rogneby
Sidantal: 382
Förlag: Wahlström & Widstrand

Baksidestext:

Leona Lindbergs pappa är försvunnen. Hon tillåts inte utreda fallet utan sätts på ett annat ärende, där en taxichaufför hittats grovt misshandlad och bunden i ett dike. I samma veva lockas två unga tjejer av spänningen i att utforska nätets allra farligaste och mörkaste vrår - Darknet. Där blir de vittnen till en mycket otäck händelse som tycks ha kopplingar till Leona. När Leona nystar i sin fars försvinnande rullas en skakande familjehemlighet upp. Samtidigt pressas hon hårt då hon själv misstänks för lagbokens allvarligaste brott.

Mina tankar:

Detta är den femte boken om Leona. De tidigare heter Leona - Tärningen är kastad, Leona - Alla medel tillåtna, Leona - Utan mänskligt värde och Leona - Ur aska i eld. Denna kom ut 2020.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att få ut det mesta när det kommer till Leonas liv och hur det utvecklar sig under resans gång.

Förra boken slutade med en slags cliffhanger där Leonas pappa har försvunnit. Handlingen tar vid där och det är även startskottet till seriens djupaste dykning i Leonas förflutna och liv. I de tidigare böckerna har man fått reda på en del saker, men här tillkommer det nya, samtidigt som man får ännu större insikt i det man redan har hört talas om.

Det är ett bra driv igenom hela boken och det blir aldrig en död sekund, även om det kanske inte är action hela tiden så tillkommer det ständigt intressanta saker och vinklar som gör att man inte kan sluta läsa. Språket är bra slipat och är riktigt behagligt att läsa, samt att det är målande.

Boken, samt hela serien, är inte bara spänning och deckare, det är nästan en psykologisk studie i en personlighet. Leona är en komplex karaktär med trauma och diagnoser. De som har läst de tidigare böckerna vet att hon står på båda sidorna av lagen men att det ändå finns en kärna inom henne som gör att hon vill att rättvisan skall vinna när det kommer till utsatta offer. Att hon kommit att stå på båda sidorna av lagen finns det orsaker till.

Nu är detta sista delen om Leona. Jag pratade med författaren förra året på bokmässan i Göteborg och hon sa att hon fortfarande får frågan om det kommer att komma fler böcker om Leona, men det kommer det inte att göra. Leona är ett avslutat kapitel.

Hur är det då med avslutningen? Detta kan jag inte svara på helt ut, vill ju inte avslöja något för den som inte har läst boken. Men ja, det finns ett slags avslut och jag förstår bitar av det. Ett avslut och överlämnande, mer säger jag inte.

Jag rekommenderar denna, och hela serien, till alla som vill ha en spännande, välskriven samt något annorlunda deckare som bjuder på en karaktär som är mångbottnad och färgstark. Jag ser verkligen fram emot att ta mig an författarens andra serie.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Leona - Tärningen är kastad (Leona #1)
Leona - Alla medel tillåtna (Leona #2)
Leona - Utan mänskligt värde (Leona #3)
Leona - Ur aska i eld (Leona #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Jenny Rogneby: Leona - Ur aska i eld

Titel: Leona – Ur aska i eld
Författare: Jenny Rogneby
Sidantal: 343
Förlag: Wahlström & Widstrand

Baksidestext:

Sex ungdomar hittas döda efter en häftig brand på Skeppsholmen i Stockholm. Utredaren Leona Lindberg kopplas in på fallet, och en förundersökning om mordbrand inleds. När ännu en våldsam brand bryter ut på Centralstationen mitt i rusningstid uppstår fullständigt kaos. Många skadas och dödas. Bränderna följer ett otäckt mönster och den enda överlevande som vet bakgrunden är en sextonårig flicka som ligger nedsövd, svårt brännskadad på Karolinska sjukhuset.

Leona inser att ungdomarna har lockats in i en livsfarlig självmordslek som sprids via nätet. För att förhindra att fler dör måste hon snabbt ta reda på vad den går ut på, vem som kan tänkas ligga bakom, och var nästa brand kan komma att ske.

Samtidigt fortsätter Leona sitt dubbelliv med en fot på var sida om lagen. Omständigheterna har tvingat henne att ligga lågt under en tid, men nu står hon i begrepp att sätta en ny plan i verket för att uppnå sina mål. Men planen innefattar en man som hon får oväntat starka känslor för, och problemet är att han inte är så samarbetsvillig.

Mina tankar:

Detta är den fjärde boken om Leona Lindberg, polisen som står på båda sidorna om lagen. De tidigare böckerna heter Leona – Tärningen är kastad, Leona – Alla medel tillåtna och Leona – Utan mänskligt värde. Denna kom ut 2019.

Jag rekommenderar starkt att man läser böckerna i rätt ordning för att ha bäst koll på vad som händer Leona igenom seriens gång. Det finns mycket bakgrund igenom böckerna som stärker ens bild om henne. Den centrala händelsen i just denna bok kan man hänga med på lätt utan att ha läst de tidigare böckerna, men man kommer som sagt att missa vissa viktiga bitar.

Efter visa händelser så står Leona som sagt på båda sidorna av lagen, hon har en agenda som hon ser ingen annan utväg än att göra detta. Men även om hon gör detta så finns det en kraft inom henne som vill göra saker rätt och det driver henne till att arbeta hårt på det fallet som hon får till sig.

Det börjar med att en grupp ungdomar hittas döda, alla brända. Detta är startskottet på en händelse som tar upp ett ämne som troligen är det starkaste i denna serie. Boken går in på djupet om ungdomars mående, hur de mentalt kan gå och må så dåligt att de inte ser någon annan utväg än att ta livet av sig. Vi följer polisernas utredning men vi får även en bild över hur dessa ungdomar kan må och hur de ser världen.

Det känns verkligen som detta är ett ämne som berör författaren och med det så berör hon oss läsare också, hon lyckas i spänningen även förmedla denna tragiska bild av samhället. Man märker detta då det är väldigt stor fokus på dessa bitar i boken. Den röda tråden med Leonas liv på båda sidorna av lagen finns där också, men det känns lite som den tar ett steg tillbaka och låter det andra synas mera.

Det är en välskriven bok som är spännande och har ett ämne som verkligen berör. Jag rekommenderar denna, och hela serien, till de som vill ha en deckare som sticker ut lite och har något att säga.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Leona - Tärningen är kastad (Leona #1)
Leona - Alla medel tillåtna (Leona #2)
Leona - Utan mänskligt värde (Leona #3)

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se