Gabriella Ullberg Westin: Ensamfjäril

Titel: Ensamfjäril
Författare: Gabriella Ullberg Westin
Sidantal: 277
Förlag; Hoi Förlag

Baksidestext:

Det är julafton och ett våldsamt snöoväder lamslår Hudiksvall. På eftermiddagen nås Polisen av ett larm. Henna Pedersen, gift med Sveriges bästa fotbollsspelare, har hittats ihjälskjuten i hemmet med parets två små barn som enda vittnen. Familjen har just återvänt till Sverige efter många år i Italien.

Den hemvändande polisen Johan Rokka får brottsutredningen på sitt bord. De enda trådarna värda att följa upp är ett läderband som offret hade runt halsen och ett okänt telefonnummer i hennes mobiltelefon. I ett försök att få fram mer om offrets tidigare liv åker Rokka till Italien. Ju mer han nystar i brottet desto säkrare blir han på att fotbollsspelaren döljer något avgörande, och att han egentligen inte kände sin fru.

Under tiden dras Rokka dessutom in i en erotisk affär med den förföriska dottern till en barndomsvän. När ytterligare ett kallblodigt mord sker inser Rokka att hans jobb och förflutna obönhörligen kommer att flätas samman.

Mina tankar:

Detta är författarens debut och den första i Rokkaserien. Denna kom ut 2014 och det finns åtta böcker i serien.

Boken börjar med ett brutalt mord på en känd fotbollsspelares fru. John Rokka är polis och har precis återvänt till barndomsstaden Hudiksvall, han får fallet på bordet. När man nystar i fallet så visar det sig att fler än en person som är inblandad på något sätt har hemligheter. Något i det förflutna kan vara orsaken till mordet.

Det är en rätt så rakt på sak när det kommer till handlingen, den är inte allt för komplicerad och man hänger med lätt i den. Ändå finns det något när det börjar nysta i det förflutna som gör att intresset hålls uppe. Det blir spännande och man klurar på hur allt hänger ihop.

När den ene efter den andre verkar ha hemligheter som de inte vill skall komma fram så går ens tankar fram och tillbaka om hur det ligger till.

Handlingen var rätt så snabb men jag kände att man ändå fick lära känna de centrala karaktärerna. Boken är en bra introduktion till dessa och jag ser fram emot att följa dem i resten av serien.

Jag växelvist läste boken i fysiskt format, den gamla inbundna utgåvan och lysande på den nya utgåvan. Den gamla versionen av boken har rätt så ingående erotiska beskrivningar medan i den nyare så är detta mer eller mindre borttaget i alla fall nedtonat. Så känner man sig obekväm med detta så skall man läsa den nya versionen. Jag anar att den stämmer stilmässigt bättre överens med kommande böcker i serien.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en deckare som är lättsam men ändå har en intressant bakgrundshistoria och är spännande.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Anna Sivenius Rattigan: Odödlig jord

Titel: Odödlig jord
Författare: Anna Sivenius Rattigan
Sidantal: 273
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

En upptäckt i skogarna på Österlen gör att Hannas liv förändras tvärt. Undangömt från världen ligger det gamla bruket Charlottenro, en plats med ett giftigt arv från en av Sveriges genom tiderna mäktigaste adelskvinnor.

Genom ödets nycker har en gruvmästare som flytt ett härjat Irland på 1700-talet lyckats överleva här i 300 år. Tillsammans med en liten skara människor som kallar sig det hemliga folket bor han i skogen.

En långdragen konflikt skickar in Hanna i en spiral av obehagliga händelser, och dörrar till det förflutna öppnas - till tiden då det mytomspunna bruket grundades.

Mina tankar:

Detta är författarens debutroman och den första delen i Odödlig-trilogin. Det är en urban fantasy med drag åt rysare.

Det är en berättelse som jag tyckte utstrålade en känsla av folktro, sägner om mytomspunna varelser som vandrar ibland oss och i skogen. Men ändå så har den inte några av de klassiska varelserna utan det är mera känslan som författaren har fått till i handlingen. Den utstrålar något mystiskt och kanske till och med farligt.

Jag tycker att författaren har fått till en bra bakgrund till sin berättelse och hon målar fram den på ett sätt som gör att det känns som en väl förankrad handling i historiska händelser. Även om det är övernaturliga saker så väver hon in det på ett sätt som nästan känns naturligt.

Det är livsöden som vi får ta del av som sträcker sig trehundra år bakåt. Det är intriger och konflikter samt kärlek och sorg. Berättelsen hoppar mellan nutid och dåtid och ju längre in i handlingen vi kommer ju mera får vi veta om det förflutna.

Det är spännande och intressant, språket flyter på bra och är lätt att ta till sig. Intrigen är smått invecklad när det kommer till släktskap mellan olika karaktärer, men inte så att det blir överväldigande att ta in. Berättarmässigt så tycker jag att författaren får till en bra ton som gör att man lätt lever sig in i miljö och karaktärernas situationer.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en berättelse som osar övernaturligt och mystik samtidigt som den bjuder på en förtrollande intrig med historiska drag.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Orest Lastow: Vårt liv är inte vårt

Titel: Vårt liv är inte vårt
Författare: Orest Lastow
Sidantal: 447
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

Tre äventyrare gör en överraskande upptäckt på Antarktis.

En forskare fångar en mystisk petahertz-signal i sin dator.

En taxichaufför hittas mördad i sin lägenhet i Södertälje.

Allting tycks hänga ihop via ett fenomen som alltid fascinerat människor: möjligheten att kunna manipulera tid och rum. För Lundastudenten Ulla börjar det när hon hittar sin döda morfars anteckningar. Hur kunde en anonym taxiförare från Iran ha bedrivit en sådan avancerad fysikforskning? Varför ville någon mörda honom?

Ulla upprepar sin morfars experiment och inser att det skulle vara förödande om tekniken hamnade i fel händer. Samtidigt förbereds ett enormt fysikexperiment med en konstgjord petahertz-signal. Experimentet hotar rubba rum-tiden och orsaka en global katastrof – om ingen lyckas stoppa det.

Mina tankar:

Detta är den första delen i Petahertz-trilogin. Denna kom ut 2022.

Detta är en vetenskaplig spänningsroman med drag av jordnära science fiction, om detta låter vettigt.

Först och främst när det kommer till det vetenskapliga i denna bok så är den verkligen beskriven in i minsta detalj, författaren, som är civilingenjör och doktorand, är inte rädd för att skriva över den vanliga läsarens förmåga att ta till sig just denna bit. Men även om det finns tunga bitar av vetenskapliga beskrivningar så fungerar det så bra att man kan lätt ta till sig de grundläggande elementen i dessa bitar. Man kommer förstå principerna i det vetenskapliga utan att själv vara doktorand.

I och med att det vetenskapliga spelar en så stor roll i handlingen så blir science fiction-delen i boken mera jordnära på sitt sätt. Han beskriver och bäddar in det på ett sådant sätt att det blir mer eller mindre trovärdigt även om det är science fiction. Det var nästan så att man inte märkte dessa bitar utan man tog till sig det som en naturlig sak.

När det kommer livet på universitet så får man verkligen en bra insikt i hur det kan vara, som studerande och även som doktorand. Här märker och tror man att författaren har tagit mycket av egna erfarenheter. Man känner riktigt av hur det är att leva studentlivet i Lund.

Man skulle ju kunna tro att en bok om vetenskap och livet på universitet lätt skulle kännas långsam, torr och rent ut sagt tråkigt. Men här får man en helt annan insikt, författaren har fått till en handling som både är medryckande och spännande. Skall säga att det är lite tung i början men när handlingen väl tar fart så rycks man med.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en spännande handling med vetenskapliga grunder samtidigt som den bjuder på science fiction som mera lättmottagligt för de som kanske i vanliga fall är emot science fiction.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Mats Ahlstedt: Ondskans spår

Titel: Ondskans spår
Författare: Mats Ahlstedt
Sidantal: 383
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

För 12 år sedan försvann den då 18-åriga Matilda Frimansson spårlöst. Trots att polisen för länge sedan lagt ner fallet, vägrar hennes mamma Linn acceptera att dottern är död. Hon ber sin nyfunne vän, den pensionerade fängelseprästen Johannes Brobeck, om hjälp att hitta Matilda.

Kriminalkommissarie Fatima Wallinder, nyligen tillbaka efter sin föräldraledighet, får kort därefter ett mejl som hotar hela hennes existens. En efterlyst krigsförbrytare, kusligt lik hennes egen sambo, befinner sig i Sverige.

Ett mystiskt telefonsamtal till Johannes förbryllar polisen. Finns det en koppling mellan krigsförbrytarens kriminella nätverk och den försvunna Matilda Frimansson? Har Matildas mamma verkligen berättat allt?

Johannes närmar sig sanningen utan att förstå vilka risker han utsätter sig för.

Mina tankar:

Detta är den åttonde boken om Fatima Wallinder och Sören Högström, denna kom ut 2014. De tidigare titlarna heter Dödsängeln, Violinisten, Den röda damcykeln, Mordet på Ragnhildsholmen, Dömd för livet, Dockmakarens dotter och Trasdockorna.

Det är även den tredje boken där fängelseprästen Johannes Brobeck spelar en central roll i handlingen.

Nu är böckerna rätt så fristående och man får förklarat det man behöver veta från tidigare böcker i serien. Men ändå anser jag att man får ut mest av serien om man läser de i rätt ordning, vilket stämmer in på de flesta serier med återkommande karaktärer även om de kallas för fristående fortsättning. Det som är nytt är det aktuella fallet, men den röda tråden om karaktärernas liv, privat som på jobbet, går igenom hela serien och det är den biten man missar om man hoppar in mitt i en serie.

Mats Ahlstedt är en författare som inte gör så mycket väsen av sig, han syns inte, personligen eller om man pratar om honom, i olika forum av media. Vilket är lite synd för han är riktigt duktig när det kommer till att få ihop handlingar som både är spännande och intressanta, han berör ämnen i samhället som ständigt är aktuella och han vill med sina böcker få läsarna att öppna ögonen för det, och då utan att vifta med ett pekfinger om hur det skall vara, nej hans böcker fungerar mera som en katalysator som startar i gång läsarnas tankar. Han har dock en trogen skara läsare som återkommer till hans böcker.

När det kommer till uppbyggnaden av böckerna så är det inte alltid fokus på poliserna och deras utredning. Vi får följa största delarna av boken andra karaktärer som berörs på något sätt av det aktuella fallet. I just denna så får vi följa fängelseprästen och hans egen utredning när han försöker hitta den försvunna dottern till sin vän. Detta tar dock mystiska vändningar rätt så snabbt och han kastas in i faran, vilket man är van vid att det skall hända honom om man läst de två tidigare böckerna där han förekommer.

Dessa hopp mellan olika karaktärer och olika vinklar av vad det är som hänt och pågår gör att det blir ett driv i handlingen, den står aldrig om stampar utan det händer alltid något, dock så händer det inte för mycket så att det blir överväldigande, man hinner att andas så att säga. Författaren bemästrar konsten att fånga läsarna med sitt språk och intrig och hans böcker blir bladvändare, denna bok är inget undantag.

Har man läst någon tidigare bok av Ahlstedt så kommer man att känna igen sig i både stil och handling. Får säga att jag känner att även om det känns igenkännbar så tycker jag att han har lyckats med varje bok att få den att kännas unik när man jämför de olika böckerna, risken finns när en författare skriver tillräckligt många böcker att det känns som en upprepning, men det har inte hänt ännu med Mats Ahlstedt.

Jag rekommenderar den till alla som vill ha en stabil deckare som bjuder på spänning och intressanta handlingar. Får säga att han är ett säkert kort om man vill ha kvalité när det kommer till spänningslitteraturen. Jag skall fortsätta att läsa mig ifatt hans utgivning, det finns många böcker redan utgivna efter denna.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dödsängeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #1)
Violinisten (Sören Högström och Fatima Wallinder #2)
Den röda damcykeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #3)
Mordet på Ragnhildsholmen (Sören Högström och Fatima Wallinder #4)
Dömd för livet (Sören Högström och Fatima Wallinder #5)
Dockmakarens dotter (Sören Högström och Fatima Wallinder #6)
Trasdockorna (Sören Högström och Fatima Wallinder #7)
När inget annat återstår (Ella Werner #1)
Öga för öga, tand för tand (Ella Werner #2)
Ondskans ansikte (Ella Werner #3)
Trojanen (Ella Werner #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Erika Rockborn: Författarmorden

Titel: Författarmorden
Författare: Erika Rockborn
Sidantal: 369
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

Årets bokmässa i Göteborg har just inletts och man räknar med publikrekord.
Pensionären Sten rastar sin hund tidigt på morgonen och noterar att vattnet i utomhuspoolen på Gothia Towers färgats rött - och där flyter en livlös kropp. Det är den berömda deckarförfattaren Francesca Liljegren som mördats på samma sätt som offret i hennes debutroman.

Inom kort blir ännu en känd författare mördad, även denna gång precis som sin egen romankaraktär. Varför just deckarförfattare? Och vem döljer sig bakom signaturen "Öga för Öga" som skriver inlägg hos bokbloggarna?

Alicia Lundberg, en ung polis, har nyligen tillträtt sin tjänst som kriminalinspektör vid enheten för grova brott och deltar i utredningen. Ett intensivt spaningsarbete tar sin början och en katt-och-råtta-lek med förövaren inleds. När Alicia allra minst anar det gillrar mördaren en fälla ...

Mina tankar:

Detta är den första boken i en serie, denna kom ut 2021 och det har efter det kommit två delar till.

Det är en deckare med den unga polisen Alicia Lundberg som huvudkaraktär. Jag blev riktigt nyfiken på boken när jag läste om att den börjar med ett mord på bokmässan i Göteborg. Det är ett ställe som jag besökt flertalet gånger och känner mig bekant med. Har läst andra böcker som utspelat sig där och tycker det blir lite extra kul när man har varit på platsen som berörs i boken.

Dock så lämnar boken rätt så snabbt mässan, till min personliga besvikelse, det har inget med boken att göra utan det är mera att jag ville ha befunnit mig på mässgolvet lite mera även i bokform. Men jag får vänta till hösten då jag skall besöka mässan igen.

Boken är utformad i ett lite klassisk format av deckare med en mordgåta där man även som läsare försöker lista ut vem som är den skyldige. Tycker att författaren har fått till det på ett sätt som både är lättsmält och underhållande samtidigt som den bjuder på spänning och lite klurigheter och vändningar. Man kanske får en idé vem som är den skyldiga tidigt men man är ändå aldrig helt säker och under resans gång så kanske man till och med släpper sina första tankar då författaren lägger ut ledtrådar som både leder till den riktiga mördaren men även åt fel håll.

När det kommer till karaktärerna så kanske alla kanske inte riktigt agerar fullt logiska, men det är inget som skaver och när man tänker efter så är det mänskligt att inte agera logiskt i alla situationer. Det är med facit i hand som man inser vad man gjorde fel.

Alicia Lundberg, huvudpersoner i boken, är ibland impulsiv och gör saker som hon inte borde utsätta sig för. Men precis som jag sa det är inte alltid man tänker rätt och det blir lite av hennes karaktärsdrag. Trots hennes brister, eller kanske tack vare, så vill man läsa vidare för att se hur det kommer att sluta, hur allt ligger till.

Boken kanske inte revolutionerar deckargenren, vilket i sig är svårt och ytterst få böcker klarar av, men den tillför en lättsam lässtund och en avkoppling. Så jag rekommenderar den till alla som vill ha en deckare som bjuder på Göteborg-miljö och mord, sedan att den blir lite av meta då den utspelar sig i författarvärlden, dock alla påhittade, är en liten bonus för de som gillar böckernas värld.

Jag skall absolut läsa de andra delarna i serien för att se hur det utvecklar sig, både när det kommer till karaktärerna som författarens stil.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Mats Ahlstedt: Trasdockorna

Titel: Trasdockorna
Författare: Mats Ahlstedt
Sidantal: 309
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

Den nyligen pensionerade fängelseprästen Johannes Brobeck flyttar tillfälligt till Hisingen i Göteborg för att vikariera på Skogomeanstalten under sommaren. Vid ett samtal ger en intern honom papper med två namn samt några initialer. Ingenting mer. Kort därefter avlider internen hastigt och oförklarligt.

Vid samma tid inträffar ett bestialiskt mord på en ung flicka, troligen illegal invandrare från något land i Sydostasien. Några fler ledtrådar har polisen inte. Platsen för dådet är Liseberg, Göteborgs populära nöjespark.

Snart upptäcker Johannes att det äldre paret som äger gården där han hyr in sig inte är vad de utger sig för att vara. Det handlar inte bara om oklarheter kring deras dotter Madeleine. Vad var det som fick barnbarnet, den sjuttonåriga Tanja, att så brådstörtat ge sig av hemifrån utan att lämna några spår efter sig?

Johannes engagerar sig i Tanjas öde – utan att förstå att han utsätter såväl sig själv som sin älskade hund Petrus för livsfara.

Mina tankar:

Detta är den sjunde boken om poliserna Sören Högström och Fatima Wallinder, det tidigare böckerna heter Dödsängeln, Violinisten, Den röda damcykeln, Mordet på Ragnhildsholmen, Dömd för livet och Dockmakarens dotter. Denna kom ut 2013.

Boken går bra att läsa utan att ha läst de tidigare delarna i serien, men det är ingenting som jag rekommenderar. Har man läst böckerna i rätt ordning så kommer man att få ut mera av handlingen när det kommer till vad som händer i de återkommande karaktärernas liv, både på jobbet och privat.

Det är inte bara poliserna som är de återkommande karaktärerna i denna bok, det är även den andra boken som prästen Johannes Brobeck spelar en stor roll i handlingen. Han nämns som deckarprästen och det kan jag hålla med om att det är ett passande namn. Det finns två utredningsspår som vi följer, dels är det polisen jakt på vad som hände den unga flickan som blivit mördad vid Liseberg. Den andra tråden som vi följer är då prästen Johannes privatundersökning dels om varför en intern dött plötsligt efter att han har pratat med honom, sedan finns det ett mysterium över paret som han tillfälligt bor hos.

Vi läsare får följa dessa två parallella trådar som flertalet gånger korsas, utöver dessa två huvudtrådar så får vi läsare en bättre bild genom att få följa några andra karaktärer som spelar en viktig roll i handlingen.

Det är ett ständigt aktuellt ämne som är den centrala kärnan i boken. Även om den kom ut för cirka tio år sedan så känns den inte daterad till den tiden. Det handlar om sexhandel och även människorov som går hand i hand med varandra. Ahlstedt får till en bra handling som lyfter fram dessa saker i ljuset på ett lättsmält men även ett uppväckande sätt.

Boken är uppbyggd med korta kapitel, vilket gör att man känner att man hinner med bara ett kapitel till och sedan ytterligare ett till. Språket är slipat och flyter på riktigt bra, Ahlstedt håller uppe både spänningen och intresset på ett sätt som gör att man inte kan sluta läsa boken.

I den stora djungeln som deckargenren utgör så får jag säga att Mats Ahlstedt är ett av de säkraste korten när vi kommer till de som inte syns och hörs så mycket. Jag misstänker att han har sin trogna läsarskara som återkommer till varje bok som han kommer ut med, men jag tycker att han borde få ett större erkännande än vad jag tycker mig se. Jag hoppas att fler upptäcker han och tipsar vidare om denna pärla vi har i honom.

Jag rekommenderar denna bok till alla som vill ha en spännande deckare som både har hjärta och själ, ett genomarbetat språk och även en stor dos underhållning. Jag ser fram emot att fortsätta att läsa mig ikapp när det kommer till hans utgivning.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dödsängeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #1)
Violinisten (Sören Högström och Fatima Wallinder #2)
Den röda damcykeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #3)
Mordet på Ragnhildsholmen (Sören Högström och Fatima Wallinder #4)
Dömd för livet (Sören Högström och Fatima Wallinder #5)
Dockmakarens dotter (Sören Högström och Fatima Wallinder #6)
När inget annat återstår (Ella Werner #1)
Öga för öga, tand för tand (Ella Werner #2)
Ondskans ansikte (Ella Werner #3)
Trojanen (Ella Werner #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Isabelle Törnqvist: Draken

Titel: Draken
Författare: Isabelle Törnqvist
Sidantal: 385
Förlag: Hoi Förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Segern känns nära. Svala och hennes allierade är bara ett steg ifrån att skapa det mäktigaste vapnet på jorden - draken. Men när något oväntat inträffar går hela planen om intet.

I Shirin råder en ny ordningsmakt och Svalas inflytande är starkare än någonsin. Efter att ha konfronterats med sina mörka sidor börjar hon inse vilken roll hon har att fylla, att hon är den som ska leda folket mot frigörelse från CC och hans dödsherdar.

En skrämmande upptäckt om chimärerna förändrar allt och Ahren får ett uppdrag av draken. Han ställs inför ett omöjligt val som kommer att avgöra hela Shabalas öde.

Mina tankar:

Detta är den tredje och sista delen i Enigmatrilogin. De första heter Fågeln och Kirin, de är fantasyböcker som riktar sig först och främst till unga vuxna. Denna kom ut 2021.

Då det är en serie skall man ha läst de två tidigare delarna innan man läser denna. Även om det var en tag sedan man läste förra boken så kom man rätt så snabbt in i handlingen igen och med lite små bitar i början som friskade upp minnet om vad som hänt i tidigare böcker så flöt det på riktigt bra.

Vi befinner oss här i en värld, som jag antar är våran värld någon gång i framtiden. Det sägs, i alla fall inte så att jag upptäckte det, rakt ut att det är så det är, men det finns små hintar om det. Hur långt in i framtiden är svårt att säga men skulle ana att det är rätt så långt framåt.

Boken är inte en ren fantasy, i alla fall inte om man tänker de mera klassiska fantasyberättelserna som utspelar sig i en medeltida värld och det finns magi och krigare. Jag skulle säga att den är en mix av många genre, fantasy då det förekommer magi och sagoväsen, men även dystopi då det som sagt hintas om att det utspelar sig i framtiden efter att samhället mer eller mindre kollapsat en gång av något. Boken närmar sig även bitvis science fiction då det finns element, som förstärkta skyddsutrustning när soldaterna ger sig ut för att bekämpa fienderna. Så jag skulle säga att det är en dystopisk fantasy.

I denna del så följer vi en handfull karaktärer, nu skall allt som byggts upp knytas ihop. Det är bra fart på handlingen och man riktigt känner hur allt nu skall komma till slutet, det man ännu inte vet är hur det skall sluta. Det är spännande och författaren bygger upp förväntningarna bra på vad som skall hända. Nu är det slutresan som gäller och det är viktigt att få med allt och det har verkligen författaren fokuserat på, men hon släpper inte sina karaktärer och även i denna del så får de utvecklas och vi lär känna dem ännu mera. Det är en bra balans mellan att få handlingen att flytta sig framåt och att ge karaktärerna sin tid att växa för läsaren.

Det är ett stabilt språk och det är målande samtidigt som det är lätt att ta till sig. Det är bra miljöbeskrivningar som gör att man lätt kan se platserna som boken utspelar sig i. Det känns verkligen som att författaren har lagt ned mycket på att få ihop världen och dess bakgrund, samt även att hon i de olika karaktärernas öden har något som hon vill förmedla om mänskligheten och hur vi kanske ser och uppfattar varandras olikheter.

Och hur lyckas författaren att knyta ihop handlingen, det kan vara bland det svåraste att få ihop en större handling som har växt i flera böcker. Samtidigt så växer även förväntningar på ett episkt slut som får en att tappa andan. Jag har varit med om slut som kommer så abrupta och simpla att det känns som att man blir lurad på hela kakan eller att författaren har tappat tråden i handlingen. Detta har hänt även de största, Stephen King har sådana berättelser. Jag tycker absolut att författaren här inte tappar tråden i sin handling eller att hon för den delen gör ett snabbt slut bara för att få slut på handlingen. Nu kanske det inte blir det storslagna slutet som man kanske hade förväntat sig, men när sista sidan är utläst så känner man sig nöjd med utfallet.

Så jag rekommenderar denna bok, och hela serien, till alla som vill ha en fantasy som både följer mallarna för genren samtidigt som den sticker ut och tar, kanske inte sina egna vägar, men vägar som inte ofta följs. Den är även genomarbetat och har ett bra språk. Hela serien är ett stabilt verk och är absolut värd att läsa om man gillar fantasy.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Fågeln (Enigma #1)
Kirin (Enigma #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Cecilia Johansson: Den vilsna världen

Titel: Den vilsna världen
Författare: Cecilia Johansson
Sidantal: 298
Förlag: Hoi Förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Sofias liv är ett kaos av känslor, besvikelser och utmaningar. Hennes pappa är försvunnen och det övernaturliga smyger sig ständigt på. När familjens hus börjar brinna och även lillasyster Agnes försvinner ställs hon inför ytterligare svåra prövningar. Hon kastas in i oförklarliga händelser som hon tvingas försöka förstå. Vilka hemligheter döljer sig på den lilla ön i Mohultssjön? Och vad vill flickan, som visar sig allt oftare? Förnuft blandas med rädsla. Sorg och saknad väcker mod att tro på något som inte är självklart. Men är det verkligen rimligt att riskera allt, för ett räddningsuppdrag i en hemlig parallell värld? Ovetande om vilka faror som väntar, eller om hon ens är på rätt spår, tar Sofia sig genom portalen.

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok och den första delen i serien Andra sidan, det är en fantasybok som riktar sig till unga vuxna.

På ett sätt så kastas vi rätt in i handlingen och mycket verkar ha hänt. Huvudkaraktärens, Sofia, pappa har varit försvunnen i ungefär ett år och hon verkar ha syner där hon ser personer och varelser som inte borde existera. Hon har aldrig pratat direkt om dessa syner som hon har då hon tror att andra kommer att tro att hon är galen. Hon tycker sig inte förstå sin mamma som inte verkar bry sig om att pappan är försvunnen utan bara jobbar på en ö som det går mystiska rykten om.

En dag så brinner deras hus, mamman och lillasystern flyttar tillfälligt ut till ön men Sofia vägrar att sätta foten på ön och får bo hos en kompis. Hon upplever mer och mer av de mystiska synerna och det verkar som att någon eller något vill visa henne något. Hon börjar undersöka allt som hänt, hennes pappa försvinnande samt vad som hände med huset som brann.

Vi har här en handling som är en mix av ungdomsroman med alla problem som kan uppstå i de övre tonårsåren på väg ut i vuxenlivet. Vi har här familjeproblem, sista åren i skolan samt kärleksproblem. Detta mixas med övernaturligt som sakta men säkert vävs in i handlingen på ett smidigt och naturligt sätt. Nivån med fantastiken ökar ju mer in handlingen som man kommer.

Tycker att författaren har fått till en handling som flyter på riktigt smidigt och är spännande att följa. Det är en stark närvaro i berättandet som gör det lätt att måla upp bilder när man läser boken. Man känner för huvudkaraktären och det är lätt att gripas av hennes jakt på sanningen.

Språket är riktigt stabilt och är både lätt att ta till sig och fylligt nog för att inte kännas lättuggat. Både språket och handlingen känns bra genomarbetat, resultatet blir en bra debut.

Jag rekommenderar den till alla som vill ha relationsdrama mixat med spänning och mystik, samt en stor dos fantastik.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Isabelle Törnqvist: Kirin

Titel: Kirin
Författare: Isabelle Törnqvist
Sidantal: 443
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

Tre år har gått sedan Svala skildes åt från Ahren och upptäckte sanningen om vad som ligger på andra sidan av de skyddande murarna. När hon äntligen hittar Ahren har han förändrats. I hans ögon ser hon det mörker som fågeln Ho-o varnade henne för. Det blir snart uppenbart att Ahren inte kan förlåta någon för det som hänt, kanske inte ens Svala.

Ute i landet styr kejsare CC och hans dödsherdar sprider skräck bland befolkningen. Svala är säker på att hon kan få folket att resa sig, om hon bara kan få dem att inse sanningen om vad som finns utanför murarna. Men det börjar bli allt mer uppenbart att hon inte kan genomföra sin plan ensam. Fågeln Ho-o är borta men till sin hjälp får hon snart enhörningen Kirin, som är en del av det mäktiga vapen som kan sätta stopp för dödsherdarna.

Mina tankar:

Detta är författarens andra bok och det är även andra delen i hennes fantasyserie Enigma, som började med Fågeln. Den riktar sig till unga vuxna och uppåt.

Då det är andra delen i en serie så skall man ha läst den första delen innan man läser denna. Det var ett tag sedan jag själv läste första boken och hade glömt en hel del detaljer. Lite ringrostig när det kom till världen som byggts upp i första boken så kände jag att jag ändå lätt kom in i handlingen, bitar återkom efterhand och andra saker som jag kanske helt glömt återberättades om de var viktiga för den fortsatta handlingen.

Första boken fokuserade, om jag inte missminner mig, mycket på huvudkaraktären Svala. I denna del så har författaren valt att lyfta fram några andra lite mera. Boken är uppdelad i tre delar och i den första delen så är Svala inte med alls, i stället så är det en tillbakablick på två karaktärer, kul att få mera kött på benen om vem dessa är. I de två andra delarna, som boken är uppdelad i, så är det återigen mera fokus på Svala.

Författaren bygger vidare på den värld som hon presenterade för läsaren i första boken. Precis som i första boken så har jag funderingar på om denna värld är vår, eller rättare sagt en alternativ version av den, som utspelar sig i framtiden. Det finns inget som säger det rätt ut, men det är små saker som får mig att ana att det kan ligga till så i stället för att vara en helt ny värld.

Genremässigt så skulle jag säga att det är lite av en mix av dystopi och fantasy, den har element som känns igen från flera undergenrer inom fantastiken. Det är en spännande handling som författaren målar upp för oss och det känns att världen är rik när det kommer till bakgrundshistoria.

När man kommer till andra boken i en trilogi, som denna serie är, så är det klassiska att andra boken blir något som man säger en slags transportsträcka till upplösningen av handlingen som kommer i sista delen. Det kan man säga att även denna bok är, men det blir ingen långtråkig eller meningslös bit av handlingen. Den fungerar bra som en fördjupning av handlingen samt att den lägger en bra grund till vad som komma skall. Lägg till att man även lär känna karaktärerna ännu bättre och får en mera insikt i några av dem när det kommer till deras förflutna.

Det skall bli spännande att se hur författaren knyter ihop det i sista delen, som kom ut förra året och heter Draken. Skall inte vänta så länge med att läsa den som jag gjorde med denna, så att minnet är mera färskt.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Fågeln (Enigma #1)

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

KG Johansson: De Kallar Oss Zombier

Titel: De Kallar Oss Zombier
Författare: KG Johansson
Sidantal: 267
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

Mina slavar, tänkte hon, och sedan: nej. Mina husdjur. Min köttboskap, lydigt på väg till sin fålla, medvetna om att de fruktar något eller någon, men inte om att jag är dödsängeln som tvingar dem att färdas genom mina egna tarmar…

Hon tänkte: jag ska äta era hjärnor.

Hon tänkte: döden är mer levande än livet.

Mina tankar:

KG Johansson är en riktigt produktiv författare, han har skrivit över tjugo romaner och lika många ungdomsböcker. För det mesta så rör han sig inom fantastiken och då först och främst science fiction eller skräck. Denna gång så är det skräck och det är zombiegenren som han ger sig på.

Boken börjar lite lugnt med ett gift par som verkar ha problem med att få barn, samt att de har kommit in i den vardagliga tristessen där allt går på rutin och är fast i ett hamsterhjul. Men något händer som ändrar på allt och tristessen är som bortblåst och utbytt mot mer brutala och groteska saker. Det dröjer inte länge innan kroppsdelar lossnar och blodet stänker.

Det är inte direkt den vanliga synvinkeln vi får av zombiegenren och det är verkligen inte den vanliga zombien som vi möter. Vi möter en kvinna som förvandlas till något annat, hon blir något som vi kan kalla för zombie, då hennes lust för kött kan liknas vid detta, men hon är inte den hjärndöda varelsen som vi kanske är van vid när det kommer till denna genre. Hon fungerar som vanligt och har en tankeverksamhet. Det är henne som vi följer genom boken, hur hon upplever förändringen och hur hon agerar.

Jag tycker att KG Johansson både följer den traditionella uppbyggnaden av en zombieepidemi och går lite sin egen väg. Vi som sett och läst tidigare verk i genren kommer att känna igen grundelementen, men vi kommer att få se dem ur andra synvinklar i och med att det är en slags zombie som vi följer. Jag tycker att detta är en trevlig vinkel, om man nu kan kalla att äta kroppsdelar för trevligt, som känns fräsch på ett sätt.

Det är ett lättsamt språk och det är ett bra div i handlingen. Den är såklart delvis blodig och våldsam då det handlar om zombies som dödar och äter människor, men den ligger på en nivå som gör att det inte blir något gottande i det brutala utan finns där som en krydda till handlingen, som även man kan finna lite filosofisk.

Slutsumman blir ett härligt tillskott till zombiegenren som bjuder på en underhållande läsning.

Tidigare omdömen om författaren:

Biotika
Svarthunden
Tosh
Beatrice
Ett Slags Frihet
Arkitekterna

Pocket Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Kamilla Oresvärd: Minnesbäraren

Titel: Minnesbäraren
Författare: Kamilla Oresvärd
Sidantal: 303
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

Han sjönk ner på knä, släppte klubban och slog pannan i marken. Bilden han såg framför sig. Den ville inte försvinna. Blont, blodigt hår. Bara brunbrända ben, smutsiga och blåslagna. Ögonen, stora brunnar av tysta skrik. Han slog armarna om sig själv och började gunga fram och tillbaka. Vad hade han gjort?

Didrik Mörck minns inte. Bara små fragment som ibland gör sig påminda. Är det fantasimonster som visar sig för honom i febriga brottstycken? Han vet inte. Han är ju trots allt galen och oförmögen att skilja på dröm och verklighet.

Sommaren är här och många på polishuset har gått på semester när ett över trettio år gammalt lik hittas i en jordkällare i centrala Göteborg. Samtidigt rymmer en man, som sitter inlåst för ett brutalt mord, från en sluten rättspsykiatrisk vårdanstalt tio mil därifrån. Kommissarie Stina Seger och hennes grupp får i uppdrag att lösa de båda fallen och deras jakt tar dem med ner i mentalvårdens mörka gömmor där en skrämmande sanning uppenbarar sig.

Mina tankar:

Detta är författaren Kamilla Oresvärds debutroman och den första boken om kommissarie Stina Seger. Denna kom ut 2015 och det har kommit två böcker till om Stina Seger, Jägaren, som jag läste först, och Råttfångaren.

Jag läste som sagt först andra boken i serien först, men kände när jag läste den att jag troligen missade lite när det kom till de olika karaktärernas bakgrunder. Så jag tänkte att det bästa är att gå tillbaka från början och fortsätta på serien där. Har en princip att jag helst vill läsa en författares böcker i den ordning som de kom ut, även om de inte hänger ihop, för att få se hur en författare utvecklas i sitt skrivande.

Det är en snabb bok när det kommer till handlingen. Vi kastas rätt in i den. Vi följer delvis en man som vi från början vet väldigt lite om, det börjar att han rymmer från något och vi förstår genom att uppleva det han upplever och känner att något inte står rätt till med honom. Vi får bitvis reda mer och mer om denna man.

Samtidigt så hittar man ett skelett gömd bakom en vägg i en jordkällare. Det visar sig snabbt att skelettet är cirka trettio år gammalt, polisen misstänker att det rör sig om ett brott. Stina Seger, tillsammans med en grupp andra utredare, börjar nysta i mysteriet. Fler och fler bitar framkommer om personen och händelser runt omkring huset. Det leder dem till mentalvården, som visar sig ha en mörk baksida.

Det är korta och snabba kapitel och ett bra driv i handlingen. Det är spännande rakt igenom, det kanske inte är direkt en överraskande handling för den som är van vid att läsa deckare. Men ibland så behöver inte handlingen överraska för att vara bra, den är intressant och välskriven med en bra bakgrund när det kommer till själva fallet, men även med huvudkaraktären Stina Seger.

Så om man vill ha en bra deckare att koppla av med för stunden så är denna bok ett bra tips då den är lättläst, spännande och intressant. Jag ser fram emot att läsa tredje boken om Stina Seger, och efter det så skall jag även läsa författarens nya serie, Vargön.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Jägaren (Stina Seger #2)

Pocket Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Karin Pasche: Labyrint - Illumination

Titel: Labyrint – Illumination
Författare: Karin Pasche
Sidantal: 389
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

Axeln är trasig, hungern river i magen och pengarna är slut. En okänd man förföljer Julia och hon flyr för sitt liv – men vem kan hon lita på? Hennes hallucinationer kommer fortfarande till henne, men inte med vinster och framgångar som tidigare, utan med andra tecken som hon inte förstår. Håller hennes förmåga på att utvecklas till något större?

Job tar uppdraget som Julias mentor på allvar och gör en hårresande upptäckt: deras motståndare är mäktigare än någon hade anat.

Jake lider efter traumat som han och Julia var med om. Även om medicinering hjälper, så skapar det samtidigt nya svårigheter – minnesluckor som han desperat försöker hantera. Jake fortsätter trots det sitt sökande efter svar på vad som hände hans far. I en digital värld går det inte att sopa undan alla spår, det finns alltid någon som ser dig.

Mina tankar:

Detta är författaren Karin Pasches andra bok i sin serie Labyrint, den första heter Labyrint - Vägen In. Denna kom ut 2018 och tredje delen, Labyrint – Union har precis kommit ut.

Det är som sagt andra boken i en serie och man skall ha läst första boken innan man läser denna, de är inte fristående. Det finns en liten sammanfattning i början av boken om vad som hände i den tidigare boken, den är till mest för att man skall friska upp minnet om det är ett tag sedan man läste den tidigare boken.

Denna tar vid strax efter den första boken, huvudkaraktärerna som vi lärde känna i första boken har av olika orsaker efter händelserna spridits för vinden. De har sina egna problem, inre demoner, att arbeta med. Samtidigt så dras de in mer och mer i det stora mysteriet som de började nysta i.

Detta är en trilogi och detta är mellanboken. I den första boken så blev karaktärerna presenterade för oss läsare, samt att vi fick en liten hint om vad det kanske rör sig om. Mellanboken i en trilogi brukar ju ibland kallas för en transportsträcka och det kan man absolut säga om denna, men inte på något negativt sätt.

I denna så får vi lite fler svar om vad det är som pågår, bilden börjar klarna mer för oss, men när boken är slut så är det fortfarande saker som inte har kommit fram i ljuset. Mellanboken är inte bara en transportsträcka utan också boken som bygger upp till den stora finalen, och det tycker jag att den gör riktigt bra. Under resans gång är det mycket som händer med huvudkaraktärerna, det tar många vändningar innan boken är slut.

Det är en spännande handling som målas upp. Genremässigt skulle jag kalla den för spänningsroman eller thriller, den har även en bit magisk realism. Hur stor denna bit är kanske vi inte vet fören i den sista delen. Det ligger ett tjock täcke mysterium över handlingen, inte på det sättet att man inte förstår den utan mera att den finns där för att sätta rätt stämning till den.

Språket är genomarbetat och handlingen är riktigt stabil och har ett bra djup och en stabil grund att stå på. Jag gillar hur karaktärerna målas upp, de är inga perfekta karbonkopior av människor utan har alla sina fördelar och nackdelar som gör dem mer verkliga. Det är kanske inte alltid som man gillar vad de gör men man förstår dem och deras problem och känner för dem. Man vill veta hur det skall gå för dem.

Så slutsumman blir att detta är en riktigt bra och genomarbetat mellanbok i en trilogi som bjuder på spänning och en intressant intrig. Den bygger upp riktigt bra till den avslutande boken som jag ser fram emot att läsa för att se hur allt hänger ihop, skall bli intressant att se om det finns ytterligare fler vändningar i handlingen innan serien är slut.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Labyrint - Vägen In (Labyrint #1)

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.se