måndag 23 maj 2022

Louise Björnlund: Dödsängeln

Titel: Dödsängeln
Författare: Louise Björnlund
Sidantal: 316
Förlag: Björnlunds Förlag

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.


Baksidestext:

Skärgårdsguiden Kina Bergsmed har fått uppdrag att delta i säkerhetsteamet under ÖTILLÖ, VM i Swimrun. Deltagarna ska ta sig över och mellan 26 öar, från Sandhamn till Utö i Stockholms skärgård. När en av de tävlande fångar hennes uppmärksamhet vid södra delen av ön Långbäling förstår Kina att något hänt. Ingen av de tävlande skulle frivilligt avbryta så nära målgång. Sjöpolisen är snabbt på plats, men det fasansfulla är redan ett faktum. En tävling som Kina Bergsmed aldrig någonsin kommer att glömma. Aldrig någonsin.

Mina tankar:

Detta är författarens fjärde deckare om skärgårdsguiden Kina Bergsmed som hjälper polisen med fall där hennes kunskap om skärgården kommer till nytta. De tidigare böckerna heter Marionetten, Jazzkatten och Mentorn.

Boken är fristående så man behöver inte ha läst de tidigare böckerna för att kunna hänga med i handlingen. Fast är man som mig som vill följa karaktärerna från starten så skall man absolut välja att läsa den i rätt ordning, man får då en röd tråd om de olika karaktärernas liv.

I de tidigare böckerna så har det varit att polisen har kontaktat huvudkaraktären för att ta hjälp när det kommer till fall som hänt i skärgårdsområdet som hon är guide i. Denna gång ramlar hon över ett fall när hon är volontär som en i säkerhetsteamet till ett simlopp.

Språket är lätt att ta till sig och det är en spännande handling som författaren målar upp, samt en bra känsla för miljön. Man känner riktigt att man befinner sig i skärgården samt den intensiva känslan i tävlingen som pågår mixat sedan med brottet och upplösningen knyter ihop allt bra.

Det är korta kapitel och intrigen byggs upp genom att handlingen ibland hoppar bakåt i tiden för att lägga mera djup bakom karaktärerna. Man kanske anar hur allt ligger till under resans gång, men ändå känner man sig aldrig helt säker fören alla kort visas. Författaren har fått till en klurig intrig som håller en på tå.

Rekommenderar den till alla som vill koppla av med en spännande berättelse som bjuder på både miljö och intriger som suger in en i handlingen. Det är en bra mix av att bara följa med i handlingen samtidigt som det finns en klurig och finurlig touch i den.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Marionetten (Skärgårdsmorden #1)
Jazzkatten (Skärgårdsmorden #2)
Mentorn (Skärgårdsmorden #3)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

lördag 21 maj 2022

Mattias Lönnebo: Oceanus väktare

Titel: Oceanus väktare
Författare: Mattias Lönnebo
Sidantal: 192
Förlag: Idus Förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.


Baksidestext:

Det hela börjar med ett topphemligt brev av papper, (Vem skickar förresten pappersbrev nu för tiden?) och fortsätter med en rymdresa till Oceanus. Planetens unika natur är hotad, och jag vet att det låter skrytsamt, men bara jag och Zhang kan göra något åt det!

Mina tankar:

Detta är en ungdomsbok som riktar sig först och främst till åldersgruppen 9-12. Det är en science fiction och författaren till boken är van vid att skriva inom fantastiken samt till ungdomar, han har skrivit cirka tio stycken innan denna.

Vi befinner oss någonstans i framtiden, det är lite svårt att säga hur långt in i framtiden, tror aldrig det nämns i så fall missade jag det. Vi har dels att jorden är mer eller mindre obeboelig på grund av allt som mänskligheten har gjort mot världen och naturen i sig. Mänskligheten har gett sig ut i rymden och börjar koloniserar andra planeter.

Som huvudkaraktär har vi en ung pojke vars pappa är ensamstående och forskare. En dag kommer ett brev till pappan från en annan forskare som ber dem att komma till en planet för att hjälpa till att rädda en planet som riskerar att bli skövlad på sina mineraler av ett företag.

Språket är lättsamt, precis om förväntat när det kommer till åldersgruppen som den riktar sig till. Det är en bra nivå på språket för de som har lärt sig att läsa och är sugna på att läsa på egen hand. Det har ändå en vikt i sig när det kommer till karaktärerna och miljöbeskrivningar.

Handlingen är spännande och medryckande, vilket är perfekt när det kommer till att hålla kvar intresset hos åldersgruppen som den riktar sig till. Det finns även ett djup och budskap i berättelsen, då först och främst om hur mänskligheten mer eller mindre förpestar och förstör världen runt omkring oss, men det är inte ett dystert och pekfingervisande budskap som målas upp. Det är ett mera budskap att det finns hopp om bara mänskligheten vill lägga manken till.

Även om den riktar sig först och främst till ungdomar så finns det något i den som gör att man även som äldre kan få ut något av att läsa boken. Så även om man är i fel åldersgrupp men gillar genren så skall man absolut ge boken en chans, i alla fall så fungerar den bra om man skall högläsa den för barn.

Har bara läst en bok av författaren innan, men det får jag nog allt ta att rätta till, skall kolla upp hans tidigare böcker.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dryader och demoner

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tisdag 17 maj 2022

Susanne Fellbrink: Än sjunger hon inga sånger

Titel: Än sjunger hon inga sånger
Författare: Susanne Fellbrink
Sidantal: 341
Förlag: Printz Publishing

Baksidestext:

Cilla Fallander har alltid levt för musiken, men en händelse i det förflutna satte stopp för en heltidskarriär som artist. I stället arbetar hon nu som nattredigerare på Sundsvallstidningen, samtidigt som hon försöker hantera ett äktenskap och två små barn med olika sångframträdanden på helgerna. När hon får idén att starta en showgrupp bestämmer hon sig: det är äntligen dags att satsa på musiken fullt ut.

Samtidigt sprider sig en isande oro i Sundsvall. Flera kvinnor har överfallits av en okänd förövare, och några är spårlöst försvunna. Cilla börjar mer och mer känna sig övervakad i sin villa och när en personlig tragedi slår till blir hon tvungen att börja nysta i brotten som drabbat staden.

I ett bortglömt hus inte långt därifrån smider en man sina planer. Han längtar efter sällskap. Längtar efter någon som kan sjunga för honom. Och han har siktet inställt på Cilla.

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok, den kom ut 2019 och är den första i en serie om artisten Cilla Fallander.

Boken går under deckare och det är där den hör hemma. Det är dock ingen deckare där någon skall lösa ett brott. Det är mera en spänningsroman, med drag av thriller, mixad med en vardagsskildring.

Vi möter här en kvinna som jobbar på en tidning, hon har länge haft drömmar att få bli en framgångsrik artist inom musiken. Hennes chanser verkade försvinna innan hon ens fick chansen att slå igenom, men nu många år senare så bestämmer hon sig att det är nu eller aldrig och sätter upp en musikshow.

Samtidigt så är det en man som sprider skräck i staden genom att anfalla kvinnor, en del av dem har till och med försvunnit. Vi som läsare följer både huvudkaraktären, Cilla Fallander, och denna man. Som läsare får man reda på att han har fått upp ögonen på Cilla och det blir riktigt nervpirrande för läsaren att veta mer än huvudkaraktären som är helt ovetande om att faran lurar så nära henne.

Författaren har egna erfarenheter inom nöjesbranschen och då speciellt musikdelen av den och det är av den erfarenheten som hon använder sig av. Vikten i boken ligger mycket på detta och hur huvudkaraktären blir och har blivit bemött inom musikbranschen. Vi får se vad som föregår förbi scenen och rampljuset, och det är verkligen ingen dans på rosor.

Boken utspelar sig huvudsakligen i nutid men vi får även tillbakablickar när det kommer till huvudkaraktärens liv och hur hennes första möten blir med den större och mera internationella delen av musiken. Dessa tillbakablickar förklarar bra varför hon är där hon är och kanske även sättet hon är. Det blir lite av en psykologisk bit i berättelsen.

Författaren lyckats riktigt bra med att hålla uppe intresset på sättet som hon skildrar huvudkaraktärens vardagsliv om hur hon skall få familjelivet att fungera samtidigt som hon jagar sina drömmar. Samtidigt så får hon till en bra stämning när det kommer till spänningsdelen med mannen som överfaller kvinnor, det är ett bra knep att låta huvudkaraktären vara ovetandes men ändå visa för oss läsare.

Slutsumman blir en bra debut som bjuder på många element, författaren har i nuläget gett ut fyra böcker i serien och jag kommer absolut att läsa vidare.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

lördag 7 maj 2022

Cecilia Larsson Kostenius: Drakorden

Titel: Drakorden
Författare: Cecilia Larsson Kostenius
Sidantal: 301
Förlag: Ymperia

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.


Baksidestext:

Energidraken växer och tiden närmar sig för den sista striden om Manhems framtid. En ny orden sprider sig över världen, men går de verkligen att lita på? Hur ska Odal lyckas hjälpa sin skyddsling att hitta sitt innersta sanna väsen? Och vad händer om de går vilse på vägen?

Mina tankar:

Detta är femte och sista delen i författarens fantasyserie De fem elementen, de tidigare delarna heter De ursprungliga, Gudarnas skymning, Orianas bälte och I stormens rike.

Då det är en del i en serie så skall man läsa de tidigare böckerna i serien innan man ger sig på denna.

Serien har genom böckerna ändrat sin form. Den började med ett gäng ungdomar som bildade en liten grupp bland många grupper som tränades för att stoppa virusgudinnan som spred sin förgörelse i världen. Genom serien så får vi lära känna dessa ungdomar och följa med på deras kamp, men serien tar inte slut där vi följer handlingen genom många år då den även gör i senare delar hopp i tiden. Då får vi följa en annan kamp som är efterföljderna från vad som hände i tidigare delar.

I denna avslutade del så skall allt knytas ihop och det är inte bland det lättaste som en författare kan göra. Hur avslutar man något som man hållit på med i flera böcker. Jag har upplevt serier som verkligen fallet platt när det kommer till slutet och lämnar en bitter och besviken bismak, men har även upplevt serien som med bravur knyter ihop säcken och lämnar en med en nöjd känsla men även en saknad att behöva lämna världen man levt i. Frågan är vart hamnar denna avslutning?

Handlingen rör sig på ett långsamt sätt, men inte så att det känns ointressant och tråkigt. Det är kanske ingen exploderande spänning men det finns stunder och händelser som gör att det blir svårt att släppa boken. Det är mera en finstämd och jordnära handling är en storslagen och episk, dock så knyts en övergripande storslagen handling ihop, om detta nu låter vettigt.

Skall erkänna att jag till en början kände att boken aldrig tog fart, men ju mer jag tänkte och kom in i den så kom jag till insikt att det är kanske såhär ibland en serie skall avslutas, det skall saktas ner och allt skall knytas ihop, det har varit fyra böcker innan i serien som konstant har byggt upp saker, varav några av avslutats i tidigare delar men nu kommer det till att avsluta hela serien.

Vi möts av nya saker i denna del men det kommer ifrån vad som har hänt igenom serien. Vi har här en sektliknande order som man får lite av rysningar av. Vi har även här en ung kvinna som har ett tungt ansvar på sina axlar, både det som hon vet om, att sköta gården ensam då hennes mamma är sjuk, men också det ännu större som hon inte vet om, hela världens öde ligger på dem.

Så jag får säga att författaren knyter ihop säcken riktigt bra i slutet, man lämnar serien med en nöjd känsla. Det är en känsla av att något är över men även att världen lever vidare för andra händelser, vem vet kanske författaren har planer på andra berättelser i denna värld.

Jag rekommenderar denna bok och även hela serien till alla som vill läsa en fantasyserie som bjuder på klassiska element men även en del nya vindar. Får säga att visa bitar av handlingen om man ser till hela serien är överraskande och det är alltid trevligt att träffa på.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

De ursprungliga (De fem elementen #1)
Gudarnas skymning (De fem elementen #2)
Orianas bälte (De fem elementen #3)
I stormens rike (De fem elementen #4)
Mitt ångande hjärta

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

söndag 1 maj 2022

Gabrielle Hipp Marchidan: Alla vägar bär till sanningen

Titel: Alla vägar bär till sanningen
Författare: Gabrielle Hipp Marchidan
Sidantal: 205
Förlag: Visto Förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.


Baksidestext:

Kom med nu, du behövs. Det var vad han hade sagt till henne. Vad menade han egentligen med det? Dessa funderingar är inte de enda som far genom Frejas huvud. Drömmen om att bli antropolog och att vinna Jakobs hjärta en gång för alla upptar hennes tankar. Samtidigt kan hon inte fly undan det faktum att hon alltid känt sig udda. Dessutom dyker en underlig person upp och ber henne följa med för att hon behövs. Hon blir indragen i något som hon kämpar att få kontroll över.

Mina tankar:

Detta är författarens andra bok, den första heter Världens världar. Detta är en bok som jag skulle klassa som fantasy och då kanske urban fantasy eller magisk realism. Det står att den riktar sig till 12-15 men stället mig lite tvekande till det då den i vissa element känns som den riktar sig till en äldre grupp.

Boken är helt fristående och har ingenting med författarens tidigare bok att göra.

Nu vet jag inte om det var på grund av min förkylning som jag hade när jag läste boken som gjorde att jag fick svårt att ta till mig boken och få grepp om handlingen. Jag förstod handlingen men ändå kändes det som den samtidigt sakande form och rann ur mina händer.

Vi har en kärna till handling som kretsar mycket om miljömedvetenhet och miljöpåverkan. Jag antar att det är det som författaren vill väcka i läsaren. Men det var något i handlingen som jag inte kunde sätta fingret på som gjorde att jag inte kunde ta till mig det. Det var som om något saknades i strukturen när det kom till handlingen och uppbyggnaden av karaktärer och deras agerande.

Sedan vilken åldersgrupp som den riktar sig till. Språkligt och om man ser till karaktärerna så stämmer det nog med 12-15. Men så är den bitvis betydligt mera vuxen i sättet, vilket kanske inte är helt fel, de är många i den åldern som förstår mer än vad kanske en vuxen vill tro att de förstår.

Boken har absolut en del intressanta element i sig, lite av en skapelseberättelse där några människor blir något av gudar som skall återställa vad mänskligheten har gjort med jorden. Hade velat sig detta utvecklats och förklarat lite mera, samt lite mera logiska agerande från karaktärerna.

Svårt att säga om jag kan rekommendera den eller inte, men jag tycker absolut att man skall ge den en chans om man finner handlingen intressant.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Världens världar

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar