Buthler & Öhrlund: Mord.net

Titel: Mord.net (2007)

Författare: Dan Buthler & Dag Öhrlund

Sidantal: 439

Förlag: B. Wahlströms/Damms Förlag

Handling:

Flertalet personer blir runt om i världen mördade. Det gemensamma med alla mord är att det finns inga motiv eller andra ledtrådar som leder till någon gärningsman. Alla mord ser ut att vara helt slumpmässiga.

Den svenska polisen Jacob Colt ser dessa ökande mordfall i Sverige och börjar misstänka att det finns något gemensamt. Han pratar med kollegor i andra länder och de har också sett dessa ökande tillsynes slumpmässiga mord i sina respektive länder och misstänker också att något annat ligger bakom allt.

Mina tankar:

Detta är Buthler och Öhrlunds första bok om Jacob Colt. En serie böcker som, om jag förstått det rätt, ändrar huvudkaraktär i senare böcker. Hade inte läst något tidigare av dessa så jag kände att det var bäst att börja från början.

Jacob Colt är dock inte med så mycket i boken. Istället så får man möta en grupp olika personer och får ta del om deras livsöden. Boken blir nästan som en novellsamling dock med en röd tråd som knyter ihop de olika berättelserna. Det jag känner är att huvudhandlingen, den om vad som ligger bakom morden, aldrig direkt får fokus och tar sig framåt och sedan är boken nästan slut och då får den sin upplösning.

Boken är absolut spännande och jag tycker att författarna har fått till det bra om de olika personer som man möter. Inte alla personers öden blir avklarade för läsaren utan vissa bara försvinner ut från berättelsen och man får inte veta något om vad som hände med dem efteråt. Man skulle gärna få veta lite mera om dessa personer.

Jag skulle gärna som sagt sett lite mera fokus på huvudhandlingen. Kanske följt Jacob Colt lite mera om hur han försöker lösa mordfallen. Åt andra sidan så gör detta att det inte blir den vanliga polisromanen om en polis som skall lösa ett mordfall. En annorlunda och intressant vinkel på det.

Jag kommer absolut att  läsa mera i denna serie och rekommenderar denna bok till alla som gillar spänning och vill ha ett stort personregister i handlingen.

Pocket Bokus
E-bok Adlibris


Följ mig på facebook.
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur

Lee Child

Lee Child har skrivit en lång serie med böcker om Jack Reacher, en före detta militärpolis som inte har något hem utan är på ständigt resande fot igenom USA, och stöter på problem var han än beger sig. Det har hunnit att bli 20 böcker på svenska (den 21:e kommer snart på svenska och den 22:e kommer senare i år på engelska).

Språket är snabbt och lättuggat men känns ändå solid. Handlingen är aldrig komplicerad, hur otrolig den än kan vara så köper man den lätt och det blir underhållande. Det är ofta väldigt våldsam och blodigt, så för de som inte gillar detta är böckerna inte något att rekommendera för.

Älskar den principfasta figur som huvudpersonen Jack Reacher är. Det han ser som rätt är han redo att gå hur långt som helst för, vilket han också för det mesta också gör. Han ställer upp utan att tveka på den svages sida om någon större elak makt försöker förtrycka den, även om alla odds är emot han.

Böckerna är som en actionfilm, fartfylld och spänning rakt igenom utan att de knappt ger dig någon chans att andas mellan händelserna. Det är som sagt ren underhållning. Böckerna utger sig inte för att vara något annat, det är 100% ren spänning. Om man köper att en person hela tiden hamnar i farliga situationer, den ena större än det andra, så har man många härliga böcker framför sig.

Böcker i serien:

1. Dollar (Killing Floor, 1997)

2. Gisslan (Die Trying, 1998)

3. Bränd (Tripwire, 1999)

4. Besökaren (The Visitor, 2000)

5. Hetta (Echo Burning, 2001)

6. Livvakten (Without Fall, 2002)

7. Dubbelspel (Persuader, 2003)

8. Fienden (The Enemy, 2004)

9. Prickskytten (One Shot, 2005)

10. Misstaget (The Hard Way, 2006)

11. Trubbel (Bad Luck And Trouble, 2007)

12. Inget Att Förlora (Nothing To Lose, 2008)

13. Det Ögat Inte Ser (Gone Tomorrow, 2009)

14. 61 Timmar (61 Hours, 2010)

15. Värt Att Dö För (Worth Dying For, 2010)

16. Dold Identitet (The Affair, 2011)

17. Lögner (A Wanted Man, 2012)

18. Ingen Återvändo (Never Go Back, 2013)

19. Personligt (Personal, 2014)

20. Tvinga Mig (Make Me, 2015)

Följ mig på facebook.
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur

 

Terry Goodkind: Sanningens Svärd

Jag har äntligen avslutat en läsresa som jag startade för 18 år sedan. Den har varit 25 böcker lång eller 8243 sidor. Och jag ställer mig frågande om det har varit värt det.

Det är Terry Goodkinds serie Sanningens Svärd som jag tagit mig igenom. Det gjorde jag i två omgångar. Första omgången så läste jag varje bok från nummer 1 till 13 i den takt de kom ut på svenska mellan 1999 och 2006. Av någon anledning som jag inte minns varför tog jag en paus från serien.

Den pausen varade i tio år då jag bestämde mig, efter att läst att så många tycker att han är bland de sämsta fantasyförfattare som finns, att läsa klart serien. Jag skall erkänna att jag blev förvånad när jag upptäckte att så många tyckte så. Mindes de böckerna som läsvärda. Så för ett år sedan bestämde jag mig som sagt att läsa klart serien (de som blivit översatta, finns en fortsättning som inte har översatts) och nu har jag läst klart de återstående 12 böckerna. Och nu är frågan om jag fortfarande anser att serien är läsvärd.

Mitt svar blir både ja och nej.

Som många kanske inser utan att ha läst serien så blir den allt för utdragen med det mastiga sidantalet. Skall en handling kunna hålla en sådan längd så måste man verkligen ha något extra och mycket intressant att skriva. Det känns som att författaren bara fyller ut med ord bara för utfyllnads skuld och att kunna trycka fler böcker och sälja dem. Tror att serien hade tjänat mycket på om man hade rensats bort all denna utfyllnad.

Terry Goodkind har en förmåga att låta någon karaktär predika sina åsikter i flera kapitel efter sig. Det kan vara 30 sidor av monolog som i olika formuleringar säger samma sak om och om igen. Det är nog detta som många retar sig på för detta är Goodkinds egen filosofi, nu är jag inte insatt i sådant och kommer inte att ta upp det heller. Men jag förstår hur andra tänker när de säger att han är en av de sämsta författarna.

Sedan har han gjort sina huvudkaraktärer till supermänniskor som klarar av vad som helst utan några direkta problem. Ensam kan en karaktär döda flera hundra fiender.

Dock får jag säga att i själva huvudhandlingen så finner jag något som är någon form av läsvärd. Den sticker inte ut på något sätt men vissa bitar är till och med spännande och bra. Synd bara att han inte kunde ha hållit sig till den, samt skärt ner på sin predikan om sin livssyn.

Skulle tänka mig att för andra fantasyförfattare så är det kanske inte helt fel att studera Terry Goodkind och se vad man inte skall göra.

Om jag kan rekommendera serien för andra som gillar fantasy? Jag säger varken eller. En del kanske finner den ok, andra hatar den nog. Som sagt den har sina stunder men är för långdragen och predikande. Minns de första delarna som bättre, men om det är minnet som har sållat bort det värsta ur de delarna eller om de senare delarna blir sämre, det låter jag vara osagt.

Följ mig på facebook.
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur