Johan Brännström: Feber

Titel: Feber
Författare: Johan Brännström
Sidantal: 379
Förlag: Ordfront Förlag

Baksidestext:

Mikaela Sköld är reporter på Sveriges största nyhetsbyrå och ensamstående mamma till tolvåriga Vanja. Hon tvingas lämna sin febersjuka dotter ensam hemma och när hon kommer hem från jobbet är Vanja spårlöst försvunnen.

Polisen har inte mycket att gå på, men Mikaelas egna efterforskningar pekar allt mer mot Darknet den dolda, krypterade delen av nätet. Hennes sökande efter dottern tar henne allt djupare ned i en febrig och farlig värld, mörkare och mer depraverad än hon någonsin kunnat föreställa sig. Och någonstans på nätet finns en klocka som tickar ned om tjugofyra timmar startar nästa show i The Red Room. Eller är det bara en skräckhistoria som skolbarnen berättar för varandra?

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok, denna kom ut 2020 och det är den första i serien om journalisten Mikaela Sköld. Han har redan hunnit skriv fyra böcker i serien.

Den centrala karaktären i serien är journalist som jobbar på en stor nyhetsbyrå, vars artiklar används av tidningarna. Detta påminner om TT Nyhetsbyrån vilket är ingen alls konstig känsla då författaren själv har jobbat på TT i många år, så man kan med säkerhet att han använder sig att personliga erfarenheter till Mikaelas yrkesliv.

I och med att det är en journalist i huvudrollen och att det är en deckare gör att, i alla fall mina, tankar går till Liza Marklunds böcker. Det finns absolut liknelser med dessa böcker, då först och främst att det finns en samhällskritisk syn som ligger över handlingen. Här kanske vi möter en mörkare syn, eller om man skall kalla det värld, än i Marklunds böcker.

Handlingsmässigt så känns det inte svensk utan det är en mera internationell känsla över handlingen. Med det menar jag att den fungerar helt utmärkt i alla länder, vilket är bra om den blir översatt. Vi har här en kidnappning av ett barn som leder till den mörka sidan av internet, darknet.

Vi har vår undersökande journalist men det som skiljer sig från den traditionella bilden över denna karaktär är att i stället för att vara en karaktär som undersöker en händelse som inte rör personen på en personlig nivå, i alla fall inte till en början, så har vi en från början väldigt personligt infall av händelsen då det är journalistens egen dotter som försvinner.

Det är en intressant huvudkaraktär som vi får framdiktad här. Hon är en ensamstående mamma som kämpar med att klara vardagen och arbetet samtidigt som det finns demoner från det förflutna som hon måste kämpa emot för att inte bryta ihop. Samtidigt är hon en stark karaktär med en riktig kämparanda, det är en mångbottnad person vi möter och känner att författaren gör henne till en levande person.

Språket är rappt och flyter på riktigt smidigt. Det är en nervpirrande spänning igenom hela boken och med snabba korta kapitel blir det en bladvändare som man får svårt att slita sig ifrån.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en riktig spännande och genomarbetat deckare som bjuder på precis det man vill ha av en deckare åt det lite mörkare och våldsammare hållet. Vill man ha en mera mysdeckare så är det nog inte denna bok man letar efter. En riktigt bra debut och lovande start på en intressant serie som jag absolut känner att det kommer ha mycket att bjuda på, vilket det redan har gjort då jag ligger efter med tre böcker som jag med glädje kommer att läsa.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Sanne Åberg: Knutar och band

Titel: Knutar och band
Författare: Sanne Åberg
Sidantal: 283
Förlag: Visto Förlag

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Hur går man vidare när man lyckats med det omöjliga? Borde inte allting vara frid och fröjd när uppdraget lösts, fienden besegrats och man äntligen kommer hem?

Det är tidigt på det nya året när Ailonise och de andra kommer tillbaka hem till Elsinorien. Men de har genomlevt stora påfrestningar och vedermödor. Det finns sår som behöver läka, både utanpå och inuti.

Ailonise letar egna vägar att fylla tomrummen i själen och få svar på existentiella funderingar. Men på vägen väcks också nya starka känslor som hon inte vet vad hon ska göra med. För vilka band kan egentligen en prinsessa från Elsinorien knyta, och vad får det för konsekvenser?

Mina tankar:

Detta är andra boken i serien Elsinorien, som är en fantasyserie som riktar sig till unga vuxna och uppåt. Den första heter Lysande klot tvenne. Denna kom ut 2021.

Då det är en del i en serie skall man ha läst den första innan man läser denna. Boken i sig är rätt så fristående då den står bra på egna ben när det kommer till handlingen, men för att hänga med i allt som hänt karaktärerna innan denna bok så rekommenderas att läsa böckerna i rätt ordning.

Den första boken var lite av en mix av portalfantasy, men inte riktigt som man först tänker sig, och mera klassisk fantasyberättelse i stil med en ond härskare som håller ett land i sitt grepp och ett uppdrag att störta det onda på något sätt.

I denna så möter vi något annat, något som jag själv inte direkt har stött på när det kommer till fantasyberättelser. En bit in i handlingen så kom jag att tänka på att i denna så fanns det inget direkt mål i handlingen som karaktärerna försöker uppfylla eller utföra. Med detta menar jag inte att handlingen är utan struktur utan att man som läsare av fantasy är van vid att huvudkaraktärerna kämpar mot ett mål, ett så att säga quest eller om man skall hitta något ord på svenska uppdrag. Det kan vara att rädda landet mot någon ondska.

I denna får vi i stället se hur karaktärerna, då speciellt huvudkaraktären Alinosie, leva sina dagar. Hon försöker hitta en plats i denna värld, som ändå är rätt så ny för henne, och även finna en mening med sitt liv, detta skulle man kunna säga är ändå ett slags mål i denna bok. Med detta så betyder det att all vikt på handlingen läggs på karaktärerna, vilket gör att vi får en djupare bild om vem hon är och hur hon även i denna utvecklas.

Ändå om uppbyggnaden av denna skiljer sig en del från första boken så känner man igen sig när det kommer till berättarspråket, som är målande och lätt att ta till sig. Så författaren håller sig trogen när det kommer till stilen. På tal om språket så får man se här att författaren klarar av att berätta vardagslivet i huvudkaraktärens liv på ett sätt som känns levande och man lever sig lätt in i hennes tillvaro samt att världen målas upp på ett sätt som gör att man verkligen får en klar bild framför sig.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en fantasyberättelse som är lugnare och mera harmonisk i sitt berättande. Det är som en trollbindande saga för vuxna med mix av en krönika, en släktsaga. Jag ser fram emot att läsa den tredje och sista delen i serien som heter Viddernas väv.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Lysande klot tvenne (Elsinorien #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Grimwalker & Storm: Krigsvindar

Titel: Krigsvindar
Författare: Leffe Grimwalker & Alex Storm
Sidantal: 320
Förlag: Bokfabriken

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Det som började med ett parti poker skulle ta Alex Storm, en bilhandlare från Stockholm, till triadernas Hongkong. Men vägen han färdas på kantas av tusen sorger och ond bråd död.

ALEX STORM, som klippt banden till exfrun Jessica och Sverige, befinner sig i Hongkong med Lily Rose. Efter att Alex halvbror Peter Bao blivit kidnappad av kinesisk säkerhetstjänst är Alex Storm triadens nya drakhuvud i Hongkong. Men i samma stund han intar sin tron förklarar de andra triaderna krig mot honom. Samtidigt återvänder Peter Bao till staden för att inleda en politisk karriär, nu som chefsminister och Beijings marionett. Peter Bao, som knappast tänker låta sig styras av den kinesiska regimen, smider egna planer för sin svenska halvbror Alex.

Mina tankar:

Detta är den femte boken i serien om Alex Storm, de första böckerna är skrivna av Leffe Grimwalker och Dan Buthler men denna är den första som Leffe Grimwalker skrivit ensam. De tidigare böckerna heter En perfekt storm, Kastvindar, Stormfödd och Isstorm.

Då det är en del i en serie så rekommenderar jag varmt att man skall ha läst de andra delarna innan man hoppar på denna. Böckerna i sig är halvt fristående men man kommer att missa stora bitar av den röda tråden som går igenom hela serien. Det händer många saker under resans gång som förklarar hur karaktärerna hamnar där de är just nu.

För de som redan har läst de tidigare delarna vet precis vad de har sig at vänta sig i denna bok och har man gillat de tidigare så kommer man absolut att gilla denna också då stilen när det kommer till handling och tempo är igenkänningsbar.

För de som inte har gjort det kan vänta sig en bok med ett rappt språk och fartfylld handling som är spännande och adrenalinpumpande som en actionfilm. Karaktärerna vi möter är färgstarka och, i brist på bättre ord, extrema åt det karaktärsdraget som de har.

I den förra boken så hoppade det mycket mellan olika karaktärer, som befann sig i olika länder. Det var mycket som hände samtidigt. Denna bok fokuserar mera på Alex Storm och nu är han i Hongkong, han har nu blivit en triadledare och ett mer eller mindre fullskaligt krig är på ingående mellan de olika triaderna. Vi möter en Alex Storm som kämpar för att hålla kontrollen, både över situationen i Hongkong och även sina känslor inom sig, det är ett mörker som håller på att äta upp honom och vill leda honom in på en väg som verkar vara omöjlig att vända ifrån.

Utöver att få se Alex Storm kamp mot alla sina problem så får vi även veta mer om Lilly Rose som befinner sig vid Alexs sida. Det är intressant och kul att få veta mer om de centrala karaktärernas bakgrunder. Vi får en mer förståelse varför de är som de är.

Med tanke på att den utspelar sig mer eller mindre uteslutande i Hongkong så är det stor fokus på den kinesiska maffian. Det är en grym och spännande värld som författaren målar upp här, en blodig och våldsam värld som är full av heder och hämnd.

Handlingen är väldigt filmiskt berättad och den är lätt att hänga med i, den har intriger men den krånglar inte till det för mycket. Denna lättuggade känsla mixad med en högoktanig spänning gör att boken blir en bladvändare av hög kaliber. Den är underhållande att läsa.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en riktigt spännande lässtund som bjuder på action och härliga karaktärer. Utan att säga för mycket men slutet kommer att göra att du vill läsa nästa bok meddetsamma och den har som tur redan kommit ut och heter Blodregn.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

En Perfekt Storm (Alex Storm #1) (Tillsammans med Dan Buthler)
Kastvindar (Alex Storm #2) (Tillsammans med Dan Buthler)
Stormfödd (Alex Storm #3) (Tillsammans med Dan Buthler)
Isstorm (Alex Storm #4) (Tillsammans med Dan Buthler)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Elisabeth Berglund: Eldbarnet

Titel: Eldbarnet
Författare: Elisabeth Berglund
Sidantal: 255
Förlag: Possibilia

Baksidestext:

Vivya är på flykt. Allt som var hennes är krossat. Nyss var hon fri och bekymmerslös - nu måste hon använda all sin magiska kraft och träning för att undkomma soldaterna och hitta det hon söker: ett barn med unika egenskaper. Hennes enda hjälp på resan är en pedantisk Överdomare med mindre magisk förmåga än vad som ryms på en avklippt tånagel.

Ylmar är strandsatt och ensam i en främmande kultur där ingen värdesätter ordning och stadgar. Mot sin vilja tvingas han följa med en ung och arrogant Glädjeryttare på en desperat irrfärd över land och hav. Men inom honom vaknar något urgammalt och bortglömt.

Vem är barnet? Och kan de finna henne i tid?

Mina tankar:

Detta är författarens debutroman och den första delen i en fantasyserie som riktar sig till unga vuxna och uppåt.

Det vi möter här är en fantasyvärld som är lättsam att ta till sig och även om den har mycket av de klassiska elementen i sig så finns det något som jag skulle kalla lite mer originella och inte lika mycket använda. Världsbygget är kanske inte så komplext som de mer kända episka verken inom genren men ändå har den något bakom sig som gör att den känns genomarbetad. Detta gör att den fungerar bra till både de inbitna fantasyläsarna som de som aldrig läst genren förut men är sugen på att testa på.

Vi som läsare möter en del begrepp som vi inte är vana vid, som till exempel glädjeryttare, men utan att gå in på djupet får författaren oss att begripa vad dessa olika begrepp är. Magin är intressant, men kanske lite svår att förklara för andra, men ändå lätt att förstå när man läser boken. Glädjeryttare, som är några denna värld magiker, och i vad man hör av ordet så är det från känslor som magin delvis utgår ifrån.

Karaktärerna som vi möter bryter av en del mot de klassiska karaktärerna som man är van vid i fantasygenren. Men det som de kastas in i är mera klassiska i form av att en grupp skall försöka att rädda världen mot en ondska, bara att det kanske är fel karaktärer som får detta på sina axlar, eller är de kanske kapabla att göra det ändå? Detta motstånd, eller vad man skall kalla det, blir en intressant och fräsch vinkel på handlingen.

I handlingen finns det även underliggande toner med humor som blandas bra med de spännande och ibland även mera känslosamma bitarna och gör att berättelsen blir en kompott som innehåller det mesta, utan att det på något sätt blir rörigt eller för mycket.

Språket är lättsamt och flyter på riktigt bra, samt att det känns genomarbetat och håller bra kvalité. Det är målande både när det kommer till världen och karaktärerna, man får lätt en bild framför sig och kan även lätt leva sig in i denna bok.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en underhållande och spännande fantasybok som både är lätt att ta till sig samtidigt som den är genomarbetat i både språk och världsbygge. Den passar som sagt både till den inbitne fantasyläsaren som nybörjaren. Är man ute efter den riktigt djupgående och episka fantasyberättelsen så är det inte detta, den är som sagt mera lättsam, men absolut inte sämre, allt har att göra med vad man är ute efter att läsa. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen för att se vart författaren tar handlingen härnäst.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Pernilla Ericson: 300 grader

Titel: 300 grader
Författare: Pernilla Ericson
Sidantal: 335
Förlag: Romanus & Selling

Baksidestext:

Året är 2023 och en ny brutal värmebölja plågar världen med torka och bränder. I Australien har Sydneys förorter utplånats och det brinner på över femtio platser bara i Sverige.

Utredare Lilly Hed vid Nynäshamspolisen har nyligen lämnat en spikrak chefskarriär i Stockholm för att söka lugnet vid kusten. Idylliska Nynäshamn ska bli hennes räddning från en destruktiv och mörk livssituation. Men även här börjar det brinna och brandkårens resurser är svårt ansträngda. Vad som först framstår som olycksbränder visar sig dölja något betydligt värre, och Lilly får anta större utmaningar än hon väntat sig.

Mina tankar:

Detta är författarens fjärde bok och den första i en ny serie, hon har tidigare skrivit om Erla-gruppen, denna kom ut 2020.

Då det är en helt ny serie så behöver man inte läsa författarens tidigare böcker för att kunna hänga med i denna, men skulle säga, utan att avslöja allt för mycket, att om man har läst författarens tidigare böcker så kommer man att få en bonus.

Vi har här Lilly Hed, en utredare som av vissa skäl lämnar en framgångsrik karriär i Stockholm för en mindre attraktiv, men lugnare, plats i Nynäsham. De som har läst författarens tidigare böcker så vet man att ett ämne som hon gärna lyfter fram och även brinner starkt för är kvinnors utsatthet i samhället och vardagen. Denna bok är absolut inget undantag, hon kommer här med Lilly Hed, en verkligen intressant och mångbottnad karaktär som själv är en kvinna som på ett sätt är utsatt av detta.

Måste säga att en författare lyckats med sin karaktär och även beröra med detta viktiga ämne när man som läsare, när man får bilden klar för sig vad hon blivit utsatt för och vad det gjort med henne mentalt, vill bara hålla om karaktären och trösta henne. Lilly är en komplex karaktär, hon är både trasig och skör, med mentala sår och ärr från tidigare erfarenhet, samtidigt som hon är en självständig, smart och stark kvinna.

Utöver att lyfta fram detta, tyvärr, ständiga aktuella ämne så väver författaren in det med en intressant och spännande handling om miljö och natur, i form av bränder, och dödsfall som när man tittar lite närmare på det inte verkar vara naturliga eller olyckor.

Mixen av intressanta handlingar och ämnen tillsammans med närvaron i författarens berättarspråk som målar upp karaktärer och miljöer på ett inlevande sätt gör att boken blir ett riktigt stabilt tillägg i spänningsgenren. Hon visar verkligen här att hon är en av de främsta som vi har när det kommer till genren. Det blir en bladvändare som man inte kan lägga ifrån sig.

Nu har jag inte någon egen erfarenhet av bränder men sättet som författaren beskriver den är verkligen inlevande och man känner riktigt av hetta och även paniken att ha den så nära sig. Eld är en sådan kraft att man inte har mycket att sätta emot den. Hon har verkligen gjort sin research för att få till allt rätt faktamässigt samt trovärdig stämning.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en riktigt genomarbetad och spännande deckare som bara är så solid och komplett att alla som gillar genren på något sätt måste läsa den. Denna intressanta karaktär som Lilly Hed är fick mig att undra på hur mycket av en författare det finns i dennes karaktärer, hon känns så levande att det måste finnas något taget från verkligheten. Jag kommer med glädje att läsa nästa bok om henne för att se vart handlingen tar henne. Jag har sagt det tidigare att författaren verkligen har kommit att bli en av mina favoriter och jag kommer att alltid rekommendera hennes böcker om någon vill ha något spännande som även har ett djup i sig.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Spåren vi lämnar efter oss (Erlagruppen #1)
Jag ska hitta dig (Erlagruppen #2)
När du vänder dig om (Erlagruppen #3)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Caroline L. Jensen: Demonologi för nybörjare

Titel: Demonologi för nybörjare
Författare: Caroline L. Jensen (Nu: Grimwalker)
Sidantal: 319
Förlag: Kalla Kulor Förlag

Baksidestext:

Gud har gått in i vägen, och i helvetet planerar Beelzebub uppror mot Satan.

Dessutom tänker han släppa loss helvetets alla demoner på jorden. Allt detta är Isak omedveten om när han som vanligt går till vaktmästarjobbet på sin gamla skola. Men när Beatrice, grannes allvetande råtta, förklarar för Isak att det enbart är han som kan förhindra apokalypsen, och rädda sin älskade, ondskefulla lillasyster, tvingas Isak ger ut sig på en resa genom helvetets nio kretsar för att möta Satan.

Mina tankar:

Detta är författaren, som nu heter och är mera känd vid Grimwalker, fjärde bok. Denna kom ut 2014.

Det vi har här är en mix av skräck och action som utgår i stora bitar från den kristna synen på helvetet och då även himlen. Det är även en stor dos av humor genom boken. Även om den utgår från en kristen tolkning så är det inte alls direkt många kristna teologier som dyker upp här, det är mera att den använder helvetet som en bakgrund till handlingen.

På baksidan av boken så står det att den är en slags ”Hitchhikers guide to Hell”. Jag håller absolut med om detta men jag skulle även tillägga att den på ett sätt även skulle kunna tolkas som en mix av tv-serien Supernatural och något som Jay and Silent Bob eller Bill och Ted, dock inte humor på detta sätt. Det sista fick jag i tankarna på grund av huvudkaraktären och hans kompis som är lite åt samma dagdrivar-hållet som dessa karaktärer är.

Vi möter alltså här en kille, som precis gått ur skolan, och har nu ett jobb som vaktmästare på sin gamla skola. Där har han sin kompis, som fortfarande går i skolan. Vi som läsare får reda på att Beelzebub i helvetet håller på att göra uppror mot Satan, samtidigt som Gud i himlen verkar deprimerad och dragit sig tillbaka. Isak, vår huvudkaraktär, får reda på detta genom grannens råtta som kommer över och pratar med honom.

Detta är starten på något som kan liknas en modern Dantes inferno då, utan att avslöja allt för mycket, man vandrar ner i helvetet. Just denna bit gillade jag för att man märker att hon har gjort sin research när det kommer till helvetes uppbyggnad, samtidigt om hon har moderniserat vad det är för syndare som karaktärerna möter. Vi har till exempel folk som skrivit så kallade Nigeria-brev.

Språket är lättsamt samtidigt som det i handlingen finns både en lättsamhet och något djupare som ligger och ruvar, det finns en stabil grund som handlingen är uppbyggd på. Författaren serverar en underhållande berättelse som är spännande och den flyter på riktigt bra.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en underhållande berättelse som går åt skräckhållet, det blodiga men utan att skrämmas, vilket jag tror är precis det som författaren ville dela med och ge till läsarna. Boken har ett avslut, men det finns, utan att avslöja något, en liten bit som hintar om att författaren kanske hade planer att skriva något slags fortsättning. Om det är så eller inte vet jag inte, det kan vara så att författaren lämnade denna lilla bit för att lämna till läsarnas egen fantasi. Detta var första boken som jag läste av Caroline men kommer absolut att läsa fler av henne.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Björn Hellberg: Lastbart

Titel: Lastbart
Författare: Björn Hellberg
Sidantal: 314
Förlag: Lind & Co

Baksidestext:

Strax före midsommar planerar Adrian och flickvännen Molly en minisemester. Han vill åka till Köpenhamn, men hon propsar på att få tälta hemmavid. Till sist driver hon igenom sin vilja, och de båda ungdomarna slår nattläger vid en insjö - ett ödesdigert beslut.

Kommissarie Sten Wall och hans kolleger i Staden kastas in i en skrämmande brottshärva som kompliceras av att en av höjdarna i polishuset visar sig ha stark personlig koppling till fallet.

Mina tankar:

Detta är den 25:e boken om Sten Wall, denna kom ut 2021.

Med tanke på hur länge Björn Hellberg har varit i farten med att skriva böcker om Sten Wall, den första kom ut 1981 så misstänker jag att de flesta, som läser deckare, har ramlat över någon av hans böcker.

De flesta andra deckarna-serier som följer samma karaktärer så är det bra om man börjar med serien från början för att vara med i de återkommande karaktärernas utveckling och privatliv. Dock har Hellberg valt att i stället att varje bok står för sig själv, det är aldrig saker som hänt i tidigare böcker som är viktiga för handlingen i den aktuella boken man läser. Detta gör att man kan läsa böckerna i precis den ordningen som man vill.

Denna bok är uppbyggd mer eller mindre precis som alla andra böcker om Sten Wall, så har man läst några kommer man att känna igen stilen. Med tanke på att jag har läst alla tidigare böcker så är det som att återvända till något man känner igen som man skulle kunna säga vara hemmavant.

Hellberg gillar att fylligt presentera de tillfälliga karaktärerna och det är precis det han gör även här. Vi följer de nya karaktärerna och genom detta så bygger han upp den aktuella handlingen, som man vet så småningom kommer att leda till minst ett dödsfall. Man märker att han verkligen gillar att ta olika personligheter och utforska dem till fullo.

När det kommer till de återkommande karaktärerna så bygger han inte upp dem så mycket, detta kanske är den enda anledningen som man skall läsa de tidigare böckerna först, för att få en bättre bild över dessa karaktärer. Jag misstänker lite att Hellberg inte lägger vikt på dessa karaktärer, med detta menar jag att bygga upp deras personligheter och presentera dem i varje bok, för han litar på sina trogna återkommande läsare som redan vet vilka dessa karaktärer är. Nykomlingar kommer dock lätt in i handlingen ändå och kan lätt lära känna dessa karaktärer.

När det kommer till språket så är det lättsamt samtidigt som det är lagom målande. Handlingen puttrar på med ett stadigt tempo och det är spännande samtidigt som det finns en underliggande humor.

Mordgåtan är klurig och som vanligt är orsakerna tidlösa, med det menar jag, utan att avslöja för mycket, att det inte är, som kanske i andra deckare, ett ämne som är aktuellt just nu men kanske om några år inte längre är aktuellt. Hellberg håller sig till klassiska orsaker, de så kallade tidlösa, vilket gör att man kan läsa boken om tjugo år och ändå känna att den är aktuell.

Frågan om Hellberg fortfarande håller stilen så kan jag lätt säga ja. Om man har läst ett antal tidigare böcker och har uppskattat dem så kommer man att även uppskatta denna. Man kommer känna igen sig. Till de som inte har läst någon Hellberg tidigare så rekommenderar jag den om man vil ha en lättläst deckare som är välskriven med en underhållande och spännande handling som även bjuder på en härlig samling av karaktärer.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Gråt I Mörker (Sten Wall)
Likspett (Sten Wall)
Snöfallet
Narrspegeln (Sten Wall)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Elin Edberg: Likfarmen

Titel: Likfarmen
Författare: Elin Edberg
Sidantal: 111
Förlag: Simusdotter Förlag

Baksidestext:

”Luften i rummet är skämd. Stilla. Hon vet precis vad det luktar. Död.”

Sharon Miller har flyttat från Tennessee till en liten avkrok på den västerbottniska landsbygden för att vara med och starta upp ett rättstafonomiskt center där man studerar hur döda kroppar bryts ner under olika förhållanden. Med sig har hon sin fru Hélène, som genom sin bröstcancerdiagnos gjort att döden kommit obehagligt nära. När det värsta sker, hur länge kan du ljuga för dig själv? Och kan man bli galen av sorg?

Mina tankar:

Detta är författarens debutroman men hon har medverkat tidigare i antologier.

Det vi möter här är en slags skräckroman som är fullt med känslor som rör sig åt det sorgliga och deprimerande hållet. Vi har här en kvinna, Sharon Miller, som flyttat till Sverige för att jobba på en så kallad likfarm, ett ställe där man forskar på döda kroppar genom att lägga dem i olika miljöer och se hur de bryts ned.

Döden är en ständig närvaro i Sharons jobb, det har blivit en naturlig sak för henne och den skrämmer henne inte, eller i alla fall har den inte gjort det förut. Med sig till Sverige har hon även sin fru som är cancersjuk. Döden har kommit till Sharon även utanför jobbet.

Sharon är en karaktär som är på bristningsgränsen, stressen med ett nytt jobb och med en sjuk partner visar sig att vara för mycket för henne. Det börjar inte länge innan hon börjar se saker i syner, eller gör hon det? Som läsare så vet vi inte säkert och vi hålls på halster, men på vägen så får vi en del hintar.

Skräcken i boken är mera krypande än pang på. I stället för monster eller blodtörstiga mördare så är det tanken om döden som är skräcken. Hur ställer man sig när man står ansikte mot ansikte mot det oundvikliga? Författaren väcker absolut en hel del tankar om detta.

Jag skall ge en liten varning till alla som är känsliga när det kommer till det mera morbida, eller vad man nu skall kalla det. De döda kropparna och deras olika nedbrytningsstadium beskrivs verkligen ingående både när det kommer till utseende och lukt. Så jag tror inte boken kommer att vara för alla när det kommer till detta. Men tål man det mera grafiska beskrivna så kommer man att ha en berättelse som berör mänskligt psyke och kärlek.

Språket är riktigt målande och flyter på mer eller mindre som poetiskt vatten. Nu vet jag inte vad författaren har för bakgrund men det känns som att om inte hon jobbar på något sätt med något liknande så har hon i alla fall gjort en redig undersökning. Allt känns verkligen autentiskt, dock så vet jag inte om det är det då jag inte har någon egen erfarenhet, men hon har i alla fall i mina ögon fått till det.

Det är verkligen en naken och närgående bild vi får av en karaktär som är på gränsen att bryta ihop. Spöken, verkligen eller inbillade, jagar henne och genom att författaren inte säger saker rakt ut så får vi som läsare läsa mellan raderna och lägga pussel om hur det verkligen ligger till. Dock så skall jag säga att jag innan började läsa boken hade en idé om hur det hela låg till, men ändå så var jag inte helt säker.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en skräck som är finstämd samtidigt som den kryper under huden på dig´. Det är psykologiskt och en djup karaktärsbild som vi får berättad för oss. Dock så är det just nu svårt att få tag i boken, förlaget lades ner tidigare i år, så all deras utgivning har försvunnit från handeln, så det är begagnad man får leta efter. Eller så får man vänta ett tag, för det finns ett annat förlag som bestämt sig för att ge ut den igen, då först preliminärt nästa år.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Jacob Lindfors: Vinterpacket

Titel: Vinterpacket
Författare: Jacob Lindfors
Sidantal: 541
Förlag: Piratförlaget

Baksidestext:

Det här är den största krisen i svensk militärhistoria på över två hundra år. Det här är de värsta dagarna i våra liv. Men ni är utvalda för ett jobb och det jobbet är inte klart. Vill ni vara med till slutet?

Ondskan växer i djupet av de norrländska skogarna. Det gamla brottsnätverket Vinterpacket gör sig redo för en våldsam comeback. De tar sikte på Försvarsmaktens specialförband SOG, för om de kan besegra Sveriges bästa soldater kommer de att visa sig oslagbara.

Men i SOG arbetar Mattias Kassian. Han som efter en stor förlust sökte till militären för att börja om på nytt. Och när hans kollegor blir måltavlor för Vinterpackets iskalla korståg, då går Kassian i krig.

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok och den första i en trilogi, denna kom ut 2021, andra boken, Sidenvägen, kom ut 2022 och den sista delen, Järnviljan, kom ut tidigare i år.

När det kommer till spänningsgenren i Sverige så är den traditionella deckaren den stora kakan av utgivningen. Här har vi något helt annat och betydligare ovanligare, denna är något som man kanske skulle kunna kalla för militärthriller, eller rättare sagt action. Det jag tänker på med detsamma är om man går internationellt såklart Tom Clancy och om man stannar inom landet så är det nog Lars Wilderäng som rör sig inom denna undergenre. Det finns självklart fler namn, även inrikes, som skriver men de är dessa som dyker upp först.

Nu har jag än så länge bara läst en bok av Wilderäng så jag känner att jag inte kommer kunna jämföra Lindfors med honom. Däremot så har jag läst, dock inte de senaste, många Tom Clancy-böcker så dit kommer tankarna att vandra till säkerligen mer än en gång.

En stor skillnad som jag direkt märkte mellan Lindfors och Clancy är att Lindfors håller sig betydligt närmare sina karaktärer när det kommer till handlingen, när man läser en Tom Clancy så får man ett mera avstånd från karaktärerna, det blir mera av ett fågelöverskikt när det kommer till karaktärernas agerande och känslor. Här kommer vi betydligt närmare och detta sätter oss mera mitt i handlingen i stället för att stå vid sidan av och iaktta. Detta gillade jag, det blev spännande och man kände mera för karaktärerna och man fick även en djupare insikt i vilka de var.

När jag började läsa denna så hade jag den förutfattade uppfattningen att huvudkaraktären var en som redan var en erfaren yrkesmilitär. Men till min förvåning så får vi ta del av huvudkaraktärens inträde i det militära, detta blev en riktigt positiv överraskning vi får i bokens första del ta del av bitar av Mattias Kassians uppväxt och hans uttagning-övning till SOG, som är Försvarsmaktens specialförband. Vi möter här en karaktär som har en mörk och dyster bakgrund, en trasig själ skulle man kunna säga, men även en som har en kämpaglöd som gör att han inte ger sig i första taget. Han har ett ivrigt temperament som flertalet gånger sätter honom i problem. Det blir en riktigt intressant och komplex karaktär som man lätt ta till sig och vill följa i hans utveckling.

Det är ett lättsamt men riktigt målande språk. Handlingen blir aldrig tråkig och det är ett kusligt scenario som målas upp här, speciellt nu med kriget i Ukraina i tankarna. Boken är uppbyggd med korta kapitel och handlingen rör sig framåt hela tiden i en sådan takt att även om det inte händer spännande saker så är det så gripande att man nästan glömmer bort att andas. Det var riktigt längesedan en bok på över femhundra sidor har gått så snabbt att läsa ut. Det är en riktigt bladvändare som jag bara kan ge full pott till, jag personligen kunde inte hitta några brister alls i boken.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en riktigt spännande bok som bjuder på ett bra och målande språk och intressanta karaktärer och en handling som låter otrolig samtidigt som den är så nära vad som händer i världen att det skrämmer en. Allt sitter precis där det skall och jag ser verkligen fram emot att läsa fortsättningen, jag spår en riktigt bra framtid där Jacob Lindfors om han fortsätter i detta spår.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Stefan Eriksson: En ny tids gryning

Titel: En ny tids gryning
Författare: Stefan Eriksson
Sidantal: 476
Förlag: Lionvalley Publishing

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Hur länge kan man tåla ett förtryck, bara för att det pågår bortom det egna landet gränser?

När en spådom varnar för en ny fiende, samlar prins Eduron krafter till det godas försvar. Han stöter på motstånd hos de misstänksamma upprorsledarna i norr och de kärva ryttarna i öst, men även bland de egna jarlarna. När hans far förskjuter honom, riskerar han att förlora allt.

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok och den första delen i en trilogi som går under namnet Laurentius krönika. Det är en fantasyserie som riktar sig till vuxna.

När man pratar om fantasy och världen som berättelsen utspelar sig i så kan det skilja sig en hel del. Här har vi den mera klassiska fantasyvärlden och med det så talar man då om en medeltida värld med riddare och allt som tillhör den tiden.

När det kommer till djur och även mytologiska, som till exempel drakar, så befinner sig denna värld trogen vår egen. Av vad man ser här så finns inte de mytologiska varelserna i denna värld. När det kommer till folkslag så kan jag säga att det inte bara är människor som befolkar denna värld, man kommer att känna igen de övriga klassiska folkslagen.

Nivån på magin ligger rätt så låg, det springer inte runt en massa magiker och trollkarlar som skjuter eldklot. Magin finns där absolut men den håller sig mera passivt och pyr i bakgrunden.

Själva världens uppbyggnad och även delar av handlingen är, om jag inte missförstått det, baserad på en lajvspel som tydligen skall vara Sveriges äldsta då författaren är involverad i detta lajv. Vad denna är baserad på i sin tur, om det är helt grunden eller om det utgår från något tidigare existerande vet jag inte.

Världen är även starkt influerad av den nordiska mytologin så i stället för en vanlig medeltida värld så är mera en mix av vikingatiden och riddare som vi möter här, som om den anglosaxiska biten hade tagit till sig den fornnordiska tron.

När det kommer till handlingen så fann jag den intressant, den är samtidigt mustig som den är lättsam att ta till sig då den inte krånglar till det allt för mycket när det kommer till det politiska spelet i denna värld. Ibland så slår episka berättelser som denna knut på sig själv om den går in allt för mycket i dessa bitar av världen, det kräver en hel del av författare att lyfta fram en helt ny värld politiska intriger på ett trovärdigt sätt. Här håller sig författaren på en nivå som gör att det inte blir tungt eller tråkigt att läsa, han håller sig för det mesta borta från det politiska spelet och fokuserar på karaktärerna i stället.

När det kommer till språket så är den likt handlingen också mustig på ett sätt samtidig som det är bra flyt i det som gör att det blir målande när man läser. Denna stil på språket har lite drag av gammaldags vilket passar perfekt till en berättelse som denna, jag misstänker att detta är något som har växt fram hos författaren när den har levt sig in i lajv-spelet som boken är baserad på.

Slutsumman blir en välkomponerad handling som känns riktigt bra uppbyggd när det kommer till världen och de centrala karaktärerna som vi möter här. Denna första bok i serien är en slags uppbyggnad och presentation om vad som komma skall i de andra delarna. Den klarar precis med det som man kan förvänta sig, att den skall måla upp världen för en, hur situationen är, fånga ens intresse och ge en mersmak som gör att man vill fortsätta läsa de kommande delarna, vilket den verkligen gjorde för mig för jag ser fram emot att läsa nästa del.

Rekommenderar denna till alla som vill ha en genomarbetat och välskriven fantasyberättelse som målar upp en klassisk fantasyvärld samtidigt som den inte känns som en kopia av tidigare verk.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Magnus Abrahamsson: Underström

Titel: Underström
Författare: Magnus Abrahamsson
Sidantal: 400
Förlag: Bokfabriken

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Det är en ovanligt varm och solig midsommarafton på Norröra i Stockholms skärgård. Öns traditionella firande avbryts när en kvinna hittats mördad på en ödslig strand.

Polisinspektör Elsa Kahn, som försöker vila ut efter en utmattningsdepression med suicidala inslag, dras på gott och ont in i en komplicerad utredning där hennes sommargrannar på ön både misstänker och misstänks.

Allt är inte frid och fröjd i sommaridyllen, och det finns hemligheter som till varje pris måste bevaras. Bakom syrenhäckar och rödmålade skärgårdshemman döljer sig såväl avundsjuka och bitterhet som sexuella frustrationer, otrohet och kriminalitet.

När ytterligare ett mord inträffar växer paniken, och Elsa måste tillsammans med den märkligt överengagerade åklagaren Matti Lark hitta gärningspersonen innan ön töms helt på folk.

Eller innan mördaren slår till igen.

Mina tankar:

Detta är författarens romandebut, men han har skrivit flertalet tv-manus samt en faktabok. Detta är första delen i en serie. Denna kom ut 2022 och den andra delen, Eldhav, har redan kommit ut.

Platsen som denna bok utspelar sig på är en ö i Stockholms skärgård vid namn Norröra. Den mera känd under namnet Saltkråkan, för det var på denna ö som man filmade in Saltkråkan. Nu vet jag inte hur det är i verkligheten, men i boken så lever ön fortfarande på att det var här man spelade in den populära och mer eller mindre kulturförklarade serien. Hit kommer det under sommaren turisten för att återuppleva och se platsen som blivit ett med det svenska folket.

Denna sommar blir dock inte som de tidigare. En kvinna hittas mördad och oron sprider sig snabbt över ön. Vem är det som mördat kvinnan och hur kommer turisterna ta detta? Boken målar upp en mindre smickrande bild över tillvaron på denna sommaridyll. Det finns bland de mera fastboende på ön som inte tycker om denna turistattraktion som ön blivit, de vill ha den för sig själva och inte ha dessa gamar runt sig. Det knakar i styrelsen på ön om vad som skall och inte skall göras på ön, åsikter går ut alla håll. Mordet på kvinnan hjälper inte till.

På ön bor även polisinspektören Elsa, som just nu är sjukskriven för utbrändhet. Dock så dras hon in i denna mordutredning och hjälper till med att lösa gåtan även om hon inte är friskskriven. Hon är bokens centrala karaktär och det är en mer eller mindre trasig person som vi möter här, men hon kämpar på för att få ordning i livet och kanske till och med komma tillbaka till vardagen. Hon är dock inte den enda som vi möter här som är trasig på något sätt, det verkar som att en ö som är bortom det vardagliga livet drar till sig udda karaktärer som alla har ett bagage i sitt liv. Det är sjukdomar och familjerelaterade problem som kommer upp till ytan.

Boken är uppbyggd så att vi mera följer de olika karaktärerna och deras liv och hur mordet samt efterföljderna påverkar dem än att vi följer den själva utredningen. Självklart får vi insikt i själva utredningen men det är mera det sociala mellan karaktärerna som vikten ligger på. Detta gör den till en blandning av deckare och relationsdrama med drag åt thrillerhållet.

Språket är lättsamt och flyter på riktigt bra. När det kommer till miljön så fick jag verkligen en bild av skärgården och livet där, kanske tack vare jag själv bor på västkusten nära till havet och öarna. Tycker att författaren verkligen fångat stämningen ute till havs och skärgård.

Det är intressant att se en mindre smickrande bild av en turistattraktion. Tack vare att man se en mörkare bild av den så kallade lokalbefolkningen och detta hat mot folk som inte tillhör dem så blev det i alla fall för mig att jag kom att tänka på Jägarna. Nu menar jag inte att det är samma handling utan att det finns en slags liknande atmosfär när det kommer till hatet från folk som inte kommer från orten.

Under min läsning så kom jag att fundera på hur denna bok tas emot av de som bor på ön i verkligheten, då det inte direkt är en trevlig bild som målas upp här. Jag funderade på om det verkligen är så här det ligger till eller om det är helt och hållet tagit ur författarens fantasi. Detta hade varit intressant att höra lite om, utan att avslöja något så nämns detta lite i författarens efterord.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en spännande och intressant läsning om en sommarbild som kanske inte är så vacker som man vill att en sommar skall vara. Fylld med intressanta karaktärer så ser jag verkligen att denna är en bra start på en serie som kan komma att hålla uppe intresset i flertalet böcker framöver. Skall bli intressant att se vad han gör med ön i nästa bok.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se