Bokslut 2022

Nytt år och då är det ju dags att på något sätt sammanfatta året som gått.

Först så börjar jag med lite statistik och jag vill tillägga att detta är ingen tävling eller någon slags skryt om hur mycket man läst, utan jag för statistik för att jag tycker det är kul att göra det.

De senaste åren så har jag satt ett mål att försöka läsa hundra böcker på ett år, detta är bara ett mål och skall inte kännas som ett krav på mig. I år kom jag upp till 69 lästa böcker så jag nådde inte riktigt mitt mål men är nöjd med antalet ändå.

Ser man till antalet sidor så har jag läst 22121 sidor i år, det betyder att jag i snitt läst 60 sidor om dagen. Det motsvarar på ett ungefär att jag läst en timme varje dag. Ser man på detta så känns det inte så mycket, jag borde ha läst mer, men detta år har det känts lite tung att läsa, som om jag varit inne i en lässvacka. Jag hoppas på att det kommande året kommer att bli bättre.

Året bjöd som vanligt på trevlig läsning och det är alltid svårt att jämföra olika böcker med varandra. Men här kommer de som, för mig, stack ut mest.

Vi börjar med spänningsgenren och då startar vi med en av mina absoluta favoritförfattare, Pascal Engman. Han kom ut med två böcker i år. Den första var Till minne av en Mördare, som han skrivit tillsammans med Johannes Selåker. I denna bok så får vi återuppleva (i alla fall för vi som är tillräckligt gamla för att minnas) sommaren 1994 med allt som hände då, speciellt fotbollsfebern som kom då. Det blandas fakta med en spännande handling och är en bra inledning på en ny serie. På hösten så kom han även ut med en helt egen bok och i denna så återkommer han till Vanessa Frank, varenda bok i denna serie har varit på topp när det kommer till handling, språk och spänning samtidigt som Pascal har en nästintill övernaturlig förmåga att fånga ens intresse samt lyfta fram högaktuella ämnen. Varje bok känns unik och inte som en upprepning av föregående böcker i serien. Denna senaste är verkligen inget undantag.

En annan favorit, som jag tyvärr ligger efter med när det kommer till att läsa hans utgivning, är Anders de La Motte. Året som gått så har jag läst fyra av hans böcker, tre av dem är i hans serie Årstidskvartetten. Så den tredje delen i serien, Vintereld, får representera hela serien då alla böckerna har varit riktigt bra. Denna tredje del känns som den starkaste, har precis börjar med fjärde delen, i serien. Det är med ett skarpt språk och en klurig intrig som den placerar sig på denna topplista.

Ett högre syfte av Malin Thunberg Schunke var en trevlig överraskning, jag träffade Malin på Bokmässan 2019 när hon debuterade på just denna bok. Dock så var det först nu som jag läste den och jag ångrar det verkligen inte, det enda som jag ångrar är att jag inte läste boken tidigare. Det är en spännande bok och en rätt så unik nisch av spänningsgenren. Har läst en del så kallade rättegångsthrillers men denna är inte detta fast den befinner sig i rättsväsendens korridorer så jag kallar undergenren för juridisk thriller.

En annan debutbok som jag läste i år var Syndaren ska vakna av Linda Ståhl, denna kom ut 2021 så med denna låg jag inte så långt efter med att läsa. Jag gillade denna bok som höll en på spänn med sin gåta till mysterium om vad det är som verkligen har hänt i boken. Bra språk och driv i handlingen placerar boken på topplistan.

En bok som föll mig verkligen i smaken vad Skarp av Helena Dahlgren. Denna hyllning till böckernas värld, om att läsa och ha favoritförfattare samt deras karaktärer som man kanske till och med är besatt av. Att boken sedan är full av subtila som helt uppenbara hyllningar till en av mina absoluta favoritförfattare, Stephen King, gör det inte sämre. En riktig liten pärla som alla borde läsa som älskar böckernas värld samt vill ha en gnutta mysterium.

Nu har vi börjar långsamt men säkert kommit in i mera åt det skrämmande hållet och med Karmakoma av Johannes Pinter tar vi steget över till mera skräck än deckare. Denna är en våldsam och blodig berättelse om den mörka sidan av mänskligheten. Kanske en sida som vi förstår men väljer att hålla inne, men vad händer om denna spärr brister?

Mikael Strömberg bjöd på en trevlig (eller rättare sagt kuslig och nervpirrande) läsning med Pestkung. Han har skrivit en skräckbok i dokumentäraktig stil. Han har använt sig själv och även andra riktiga människor i handlingen, detta gör att, även om man vet att det är påhittat, gör att man tvekar lite. Tänk om det verkligen har hänt.

När vi trätt över steget till skräck så fortsätter vi djupare in i fantastiken och då börjar vi med dystopi. Felet med Eden av E.P. Uggla var solklar att komma med på topplistan, var annat förtjänar en bok som fångar en så mycket att man håller sig vaken nästan en hel natt.

Kangmar av Fredrik Dimming var en riktigt trevlig överraskning. Jag har länge tänk att det skulle vara roligt med en deckare i en fantasyvärld. Denna börjar precis så, sedan att den gör många andra gränsövergångar mellan genrer under resans gång är inte helt fel det heller. Författaren har sedan första boken verkligen förbättrat allt med sitt skrivande. En episk fantasy som inte följer den vanliga mallen.

De fallna av Mattias Petterberg fångade mig från första sidan. Har sedan barnsben varit intresserad av den nordiska mytologin. Här får vi en episk fantasy, som jag också varit svag för länge, med starka drag åt den nordiska sagan. Sedan att språket är så bra som det är gör inte saken sämre och att det finns ett stort galleri med intressanta karaktärer.

Läs mina omdömen om böckerna här:

Pascal Engman & Johannes Selåker: Till minne av en mördare
Pascal Engman: X
Anders de La Motte: Vintereld
Malin Thunberg Schunke: Ett högre syfte
Linda Ståhl: Syndaren ska vakna
Helena Dahlgren: Skarp
Johannes Pinter: Karmakoma
Mikael Strömberg: Pestkung
E.P. Uggla: Felet med Eden
Fredrik Dimming: Kangmar
Mattias Peterberg: De fallna

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur

Mattias Peterberg: De fallna

Titel: De fallna
Författare: Mattias Peterberg
Sidantal: 635
Förlag: Ekström & Garay

Ett recensionsex från författaren och förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

En gång i tiden brann Manheim, människornas värld, av förödande krig. De fallna, utkastade från himmeln för ett brott de begått, ville som hämnd lägga gudarnas älskade skapelse under sig. Efter stora förluster på båda sidor bestämde sig de fallnas härskare för att ingå en fred med människornas kungar. Åttahundra solvarv senare konspirerar härskarens högra hand, Fenrir, med högt uppsatta rådgivare och herremän för att störta tronen, återuppta krigen och lägga människornas riken under de fallnas styre.

I Älvarike ligger kung Amund Grip sjuk och hans son, prins Are, trånar efter kungatronen. Men prinsen är inte en lämplig tronföljare. När han får höra att kungen vill tillsätta Ulv Stormvråk, rikets skattemästare, som ställföreträdande regent brister Ares hjärta och får honom att smida egna planer.

Ulv Stormvråk har just förlorat sin fru i ett stråtrövaröverfall, och försöker hantera förlusten tillsammans med sin dotter Tora, då han hamnar i maktspelet mellan kungen och hans son. Prinsen anklagar Ulv för ett brott han inte har begått och skeppar iväg honom för att träla hos de fallna medan Tora skickas till ett ökänt barnhem. Ulv måste nu fly för att försöka rädda sin dotter, stoppa prins Are och återupprätta sin heder. Men behöver Tora verkligen räddas? Hon har inte gett upp och har inga planer på att snällt stå ut med terrorn. I hennes bröst brinner hämndens låga ...

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok och det är en episk fantasy som riktar sig till vuxna. Det är den första i en påtänkt serie.

Världen som boken utspelar sig i är starkt inspirerad av vikingatiden och den nordiska mytologin. Innan jag började läsa denna så hade jag en stark känsla av att detta skulle vara en bok som föll mig i smaken, jag har sedans barnsben varit svag för den nordiska mytologin med alla de äventyr som de olika gudarna hade för sig. Lägg till att jag även är svag för fantasy och då gärna av det episka slaget. Så frågan var bara att om jag hade för höga förhoppningar på denna bok, eller om den skulle kunna leverera det jag eftersökte.

Det är en riktigt fyllig och mustig bok i alla dess bemärkelser, den är tjock när det kommer till sidantalet, den har ett rikt världsbygge, komplexa och intressanta karaktärer, likaså är det så med språket.

När jag började läsa boken så tog det inte lång innan den hade lyckats få sitt grepp om mig, jag sögs in i detta episka äventyr som boken bjöd på. Det bjuder på ett mörker och en råhet och man känner riktigt att det är en tuff värld att leva i, men allt är kanske inte dystert, det finns ljus och hopp också.

När det kommer till vikingatemat med den nordiska mytologin så känner man verkligen att författaren har en kunskap och intresse i detta som verkligen går på djupet. Han har tagit välkända namn och personer inom mytologin och ändrat lite småsaker på dessa, men han håller sig trogen till grunden när det kommer till deras berättelser från mytologin. Det är små detaljer som gör det så att det verkligen känns att den är inspirerad av vikingatiden. Det finns till exempel en beskrivning hur en bergskedja har skapats som skulle vara tagen direkt, och det kanske den är, från sagorna från den tiden.

Karaktärerna är som sagt riktigt intressanta och komplexa. De är kanske inte rent goda eller för den delen helt onda och den första bilden man får av dem är kanske inte alltid hela bilden, den kan komma att ändra sig under resans gång. Många av karaktärerna utvecklas och växer och det med att de är mera av en gråzon när det kommer till om det är goda eller onda gör att man aldrig vet vad man kan förvänta sig av dem. Detta gör att man gärna vill följa dem och se vad som kommer att hända härnäst.

När det kommer till språket så är det riktigt bra slipat och det flyter på harmoniskt och hjälper verkligen till för att måla upp bilderna i ens huvud. Det tillsammans med världsbygget handlingen gör att det känns som en riktigt bra start på en författares karriär. Jag förutspår en verkligen lysande framtid om författaren fortsätter i detta spår.

Förutom att vara inspirerad av den nordiska mytologin och vikingatiden så gissar jag att det finns författare inom fantasyn som går som starka inspirationskällor, dels skulle jag gissa på George R.R. Martin och Robert Jordan men anar andra namn bland de som skriver episk fantasy. Men jag säger att han enbart är inspirerad av dem och inte att han kopierar dem för jag tycker absolut att han står på egna ben och tillför något intressant till denna genre.

Skulle jag sammanfatta boken i något kort så skulle jag säga att det är Game of Asatron som vi möter hör. Låter kanske lite klichéartat men jag tror att för de insatta inom genren så säger det en hel del av vad man har sig att förvänta sig av denna bok.

Jag kan bara lyfta på hatten, fast jag förvisso aldrig använder hatt, till författaren. Ställa mig upp och applådera, vi har fått en ny stjärna på den svenska fantastikhimlen som lyser riktigt starkt. Detta är jättekul att det finns författare inom genren som levererar så här bra hantverk, med tanke på att det är en riktigt brant uppförsbacke som dessa författare måste kämpa emot då genren inte lyfts fram i Sverige och att man inom litteraturen ser ner på den.

Så gillar man episk fantasy så får man absolut inte missa denna bok, jag ser själv fram emot att få läsa nästa del i denna serie.

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se