Tobias Söderlund & Stef Gaines: Skräckslottet

Titel: Skräckslottet
Författare: Tobias Söderlund
Illustratör: Stef Gaines
Sidantal: 110
Förlag: Rabén & Sjögren

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Ellens mamma har ordnat en stor fest - på ett riktigt spökslott! Ellen har fått nog av hemsökta ställen och vill helst stanna hemma. Men som tur är ska Lorraine följa med - och Buster förstås.

Det dröjer inte länge förrän Ellens oro blir verklighet. Det verkar mycket riktigt finnas ett spöke på slottet! Konstigt nog reagerar inte Buster på spöket. Inte ens när Ellen ber honom att spöksöka. Och plötsligt är Buster borta…

Mina tankar:

Detta är den sjätte och sista delen i serien Spökhunden Buster. En skräckserie för barn i åldern 6-9. De tidigare delarna heter Mysteriet på kyrkogården, Docksamlarens hus, Den hemliga operationen, En mardröm i källaren och Dödens bio.

Det är en fördel att ha läst de tidigare böckerna i serien, så att man hänger med på vad som hänt karaktärerna innan samt förstår bättre detta med att man kan se spöken. Men den är även skriven så att man kan hänga med utan att ha läst de andra böckerna i serien.

Likt de tidigare böckerna så väver författaren in skräckelement på ett snällt sätt, med tanke på att serien riktar sig till barn. Men även om han inte gottar ned sig i skräckmomenten så känner man ändå att han inte är allt för snäll och kan skrämmas till. Så barn som är allt för lättskrämda kanske inte skall läsa boken, men vill de ha lite spännande läsning med kusliga element i sig så är serien riktigt bra. Sedan är det aldrig för tidigt att lära sig att älska skräck och dessa är en bra inkörsport till just det.

Genom serien så har författaren och illustratören gjort hintar till kända verk inom skräcken i alla dess former. Här är det verkligen inget undantag på detta, kanske det är ännu mera hyllningar än i någon av de tidigare delarna. För barn så kommer nog mycket gå förbi dem, men om man läser den som vuxen, för något barn eller för sin egen skull så kommer man att känna igen mycket. Denna hyllning gillar jag verkligen och tycker är roligt när man känner igen.

Så man kan säga att i denna avlutande del så har han inte sparat på krutet och det blir med en smäll som det avslutas med. Nu är det inte så att det enbart är skräck och spänning som lyfts fram i dessa böcker. Genom serien så har viktiga ämnen tagits upp på ett sätt som är väldigt lättsamt, även om det är tunga ämne som lyft fram i ljuset, och jag vill tro att böckerna fungerar riktigt bra som en startpunkt till ett samtal runt dessa ämnen. Det rör sig om sjukdomar, döden och att växa upp. Även i denna sista del finns det sådana ämnen.

På ett sätt så känner man att det är lite synd att detta är den sista boken i serien, man hade gärna läst fler böcker om dessa spöken. Men även så förstår man att författaren vill inte köra fast i en enda serie utan även vigda sina vingar mot andra mål.

Och vilka dessa nya mål är får vi redan se senare i år, då han kommer med en ny bok, då går han upp i åldrarna 9-12 och riktar sig utåt mot rymden, eller? Svaret får vi i Spökraketen. Jag har en liten egen förhoppning om att han en dag skriver en skräck som riktar sig mot vuxna, för vad jag har sett i hans tidigare böcker så har han en förmåga att förmedla skräck. Och med tanke på att han har troligtvis dämpat nivån av skräck för att de riktar sig till barn så undrar man vad han kan klara av om han inte behöver hålla tillbaka.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Prästgårdens hemlighet (Spökkameran #1)
Ljusklotets mysterium (Spökkameran #2)
Slottsruinens förbannelse (Spökkameran #3)
Mysteriet på kyrkogården (Spökhunden Buster #1)
Docksamlarens hus (Spökhunden Buster #2)
Den hemliga operationen (Spökhunden Buster #3)
En mardröm i källaren (Spökhunden Buster #4)
Dödens bio (Spökhunden Buster #5)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Tobias Söderlund & Stef Gaines: Dödens bio

Titel: Dödens bio
Författare: Tobias Söderlund
Illustratör: Stef Gaines
Sidantal: 111
Förlag: Rabén & Sjögren

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Bio Fenix ska öppna igen efter att ha varit stängd i femtio år. Ellen och hennes bror Oscar har biljetter till premiärvisningen. Ett besök som blir riktigt läskigt - och inte enbart för att de ser på skräckfilm. Bion ruvar nämligen på en mörk hemlighet. Ett mysterium som bara kan lösas med hjälp av spökhunden Buster.

Mina tankar:

Detta är den femte delen i serien Spökhunden Buster, som är en serie för barn i åldern 6-9 som gillar de där lite mera kusliga berättelserna med övernaturliga inslag i form av spöken.

Man kan absolut läsa denna bok utan att ha läst de andra, men man kommer att förstå bakgrunden till de olika karaktärerna bättre om man läser serien i rätt ordning.

Genom serien så har vi fått följa Ellen och hennes hund som kan se spöken. En röd tråd utöver de övernaturliga har varit Ellens bror som varit under cancerbehandling. Detta har varit en mera alvarlig bit i handlingen som har varit kusligt på ett mera nära sätt än det övernaturliga som förekommer i serien.

I denna bok så tar denna biten i serien ett litet steg tillbaka, utan att säga för mycket så verkar det som att brodern är klar med behandlingen så nu fokuserar handlingen på andra saker.

Vi har besökt olika byggnader och ställen som har varit hemsökta, allt från de lite mera uppenbara kyrkogårdarna till gamla skolsalar. I denna tar vi steget in i en gammal biograf som har öppnats igen.

Jag har läst att författaren har uttalat sig vara en skräckfilmsentusiast och det får han verkligen visa här att det stämmer. Han har i tidigare böcker haft med små hyllningar till genren och i denna så slår han på stora trumman och lyfter fram allt i dagsljuset eller om man skall säga biomörkret.

Jag som levt med skräckfilm sedans barnsben fann denna bok riktigt underhållande och jag kan inte se något annat än en själsfrände i författaren. Vi har absolut samma smak när det kommer till detta.

Med tanke på att boken då fokuserar så på skräckfilm så undrar man ju om den kanske är för hemsk för åldern den riktar sig till. Nu är det ju svårt för mig att avgöra detta som i den åldern redan hade börjat sett på de hemskaste skräckfilmerna som fanns då. Men jag känner att författaren i denna bok inte lyfter fram det hemska och beskriver det, han mera bygger upp en grund som skall väcka nyfikenheten i läsarna i att grotta ner sig i skräcken.

Jag kom att under tiden jag läste boken tänka på att om jag hade varit en lärare och högläst denna bok för klassen så hade det kliat i fingrarna att efteråt visa filmerna som nämns i boken för klassen. Jag hade troligen antingen varit den värsta läraren eller den bästa läraren som barnen hade haft, i alla fall så hade de inte glömt bort det. Tror dock inte det hade varit populärt bland föräldrarna om man visade filmer som Exorcisten och The Ring för barn i åldern 6-9.

Språket är enkelt, vilket det skall när det riktar sig till denna åldern. Handlingen är också enkelt med få sidospår, allt för att hålla kvar intresset för läsarna.

Jag rekommenderar denna bok och hela serien till alla barn som gillar handlingar kryddade med övernaturligt samtidigt som det är en underhållande samt att det ligger på gränsen att bli kusligt så att man kanske inte vågar släcka lampan när man skall sova. Slutet hintar om att det kommer att komma i alla fall en bok till i serien.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Prästgårdens hemlighet (Spökkameran #1)
Ljusklotets mysterium (Spökkameran #2)
Slottsruinens förbannelse (Spökkameran #3)
Mysteriet på kyrkogården (Spökhunden Buster #1)
Docksamlarens hus (Spökhunden Buster #2)
Den hemliga operationen (Spökhunden Buster #3)
En mardröm i källaren (Spökhunden Buster #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Tobias Söderlund: En mardröm i källaren

Titel: En mardröm i källaren
Författare: Tobias Söderlund
Illustratör: Stef Gaines
Sidantal: 107
Förlag: Rabén & Sjögren

Ett recensionsex från förlaget och författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Ellens klass måste byta klassrum eftersom det gamla ska renoveras. När den nya terminen börjar ska de ha sina lektioner i spökhuset, ett hus som stått öde i många år efter en olycka. Det sägs att en lärare spökar där, och märkliga ljud hörs från källaren. Ellen, hennes bästa vän Lorraine och Buster, som är expert på att nosa upp spöken, måste ta reda på hur det ligger till.

Mina tankar:

Detta är den fjärde delen i serien om Spökhunden Buster, en barnbok som riktar sig till åldern 6-9 och drar åt skräckhållet. De tidigare delarna heter Mysteriet på kyrkogården, Docksamlarens hus och Den hemliga operationen.

Det är som sagt den fjärde boken i en serie, den går bra att läsa att ha läst de tidigare böckerna, men jag rekommenderar ändå att man tar böckerna i rätt ordning för att kunna hänga med i den röda tråden som finns igenom hela serien.

Det man behöver veta om denna serie är att huvudkaraktären, Ellen, har en hund som har en förmåga att kunna spåra upp spöken samt att hennes bror är sjuk i cancer och är under behandling. I denna bok så skall Ellens klass flytta in i ett nytt klassrum som ligger i en byggnad som inte har använts på länge. Det ryktas om att det spökar där och då måste ju Ellen undersöka detta med sin hund och kompis Lorraine.

Språket i boken är väldigt lätt och rak på sak, vilket är precis det som man förväntar sig med tanke på vilken ålder som boken riktar sig till. Men det är inte så att författaren så att säga skriver över den tänka målgruppens huvuden, det jag menar är att han inte överförklarar för målgruppen utan han litar på att de kan tänka ut och koppla ihop saker själva.

Vi dras in i den centrala händelsen med det samma och det går rätt så undan, det är ett flyt som får en att fortsätta läsa. Skulle vilja påstå att den verkligen kommer att gripa tag i läsarna som den riktar sig åt, jag som vuxen kunde inte sluta läsa den i alla fall och kände att jag fick något ut av handlingen även om jag inte är rätt målgrupp.

Jag nämnde lite att det finns en röd tråd igenom hela denna serie, det är en rätt så alvarlig bit i berättelsen och det är om den cancersjuke brodern. Vi har följt genom böckerna vilka behandlingar han genomgår och vilka biverkningar som förekommer. Detta skildrar författaren på ett riktigt bra sätt och jag ser böckerna som en bra utgångspunkt för att kunna använda dessa som samtalsämne i skolan.

Författaren har en förkärlek för skräcken och även om böckerna riktar sig till en yngre målgrupp så sparar han inte på krutet, dock så lägger han sig på en nivå som kanske inte ger mardrömmar till alla läsare utan endast bara några.

Det är faktiskt så att det finns två element av skräck i denna serie. Vi har den självklara och övernaturliga med spöken men vi har även den lite mer dolda och underliggande skräcken som faktiskt är mera skrämmande än den övernaturliga. Det jag pratar om är att ha någon nära anhörig som är riktigt sjuk, så sjuk att det finns en stor risk för att det kommer gå så illa att den anhöriga kan komma att dö. Detta är något som skrämmer många och kan vara svårt för alla, unga som vuxna, att riktigt greppa om. Det kan vara ett slags försvar eller förnekelse, här återkommer vi till att boken är en bra start om att kunna prata om just detta, det behöver inte vara cancer utan andra allvarliga sjukdomar och även funderingar om själva döden.

Jag får inte glömma att nämna Stef Gaines illustratörer i boken, dessa hjälper till att sätta stämningen i boken och jag tycker att hon lyckas bra med att fånga scenerna i boken som hon har gjort bilder till. En del av dem är till och med kusliga.

Med detta i tankarna så kommer jag fram till att denna serie är väldigt bra och viktig på många sätt. Jag rekommenderar den till alla barn som vill ha både en spännande läsning, som kan komma och ge en rysningar och kanske en och annan mardröm, samt en genomtänkt handling som får en att tänka om livet och andra frågor.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Prästgårdens hemlighet (Spökkameran #1)
Ljusklotets mysterium (Spökkameran #2)
Slottsruinens förbannelse (Spökkameran #3)
Mysteriet på kyrkogården (Spökhunden Buster #1)
Docksamlarens hus (Spökhunden Buster #2)
Den hemliga operationen (Spökhunden Buster #3)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Tobias Söderlund: Den hemliga operationen

Titel: Den hemliga operationen
Författare: Tobias Söderlund
Illustratör: Stef Gaines
Sidantal: 102
Förlag: Rabén & Sjögren

Ett recensionsex från förlaget och författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Finns det spöken på sjukhuset? Ellens storebror Oscar har hört rykten om det. Medan han är inlagd för operation smider syskonen planer för att ta reda på svaret. Tillsammans med Ellens bästa vän Lorraine ska de smuggla in Buster, för är det någon som kan nosa upp spöken så är det han!

Men allt går inte som planerat. Oscar blir bara sjukare och sjukare. Finns det en koppling mellan hans hälsa och spöket de jagar? Plötsligt är de indragna i ett nytt äventyr - på liv och död.

Mina tankar:

Detta är tredje boken om Ellen och hennes hund Buster som kan spåra upp spöken. Boken riktar sig till barn i ålder 6-9. De tidigare böckerna heter Mysteriet på kyrkogården och Docksamlarens hus.

Boken i sig är rätt så fristående och den är inga problem att hänga med i om man inte läst de tidigare böckerna. Rekommenderar ändå att man skall ha läst de tidigare böckerna för att kunna hänga med i den röda tråden som går igenom hela serien.

Boken tar upp ett riktigt allvarligt ämne och det är cancer, huvudkaraktärens äldre bror är sjuk i detta och genom böckerna så får vi se hur denna sjukdom utvecklar sig och hur hans behandlingar påverkar inte bara honom utan hela familjens liv.

Med ämnet cancer så är det inte heller döden som ett ämne långt borta. Även om inte sjukdomen leder till just detta så är det en tanke som går hand i hand med varandra. Tycker att det är bra att man även med yngre barn tar upp just dessa ämnen. Tycker att författaren tar upp det på ett bra sätt och på en nivå som jag tror att barn lätt kan ta till sig samtidigt som det kan skapa frågor och leda till diskussion.

Mixat med dessa allvarliga ämnen så finns även det övernaturliga i och med att hunden Buster kan spåra upp spöken. Författaren har en förkärlek till skräcken och det är han inte sen att lyfta fram, just i denna bok så får huvudkaraktären höra talas om att det spökar på det sjukhuset som brodern skall läggas in för operation. Får säga att denna är den än så länge stundvis hemskaste i serien, men den ligger nog ändå på en nivå som inte ger barnen några mardrömmar, men kan inte garantera det helt.

Boken är väldigt lättläst, vilket är helt förståeligt med tanke på vilken ålder som den riktar sig åt. Handlingen går framåt i snabb takt och den växlar bra med de allvarliga ämnen och de mera spökliga bitarna.

Boken är även fylld med illustrationer gjorda av Stef Gaines, dessa hjälper till att måla upp scenerna samt sätta en stämning i handlingen.

Precis som de tidigare böckerna så hintar slutet lite om vad som kommer att ske i nästa bok. Det skall bli spännande att se vart man kommer att ta handlingen.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Prästgårdens hemlighet (Spökkameran #1)
Ljusklotets mysterium (Spökkameran #2)
Slottsruinens förbannelse (Spökkameran #3)
Mysteriet på kyrkogården (Spökhunden Buster #1)
Docksamlarens hus (Spökhunden Buster #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Tobias Söderlund: Docksamlarens Hus

Titel: Docksamlarens Hus
Författare: Tobias Söderlund
Illustratör: Stef Gaines
Sidantal: 109
Förlag: Rabén & Sjögren

Ett recensionsex från förlaget och författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Det är sommarlov och Ellens familj har tillfälligt flyttat närmare sjukhuset för hennes cancersjuka brors skull. Huset de hyr tillhör en gammal man, och när de kliver in i hallen möts Ellen av det värsta hon vet: Dockor! Hela huset är fullt av hyllor och skåp med dockor i, som alla stirrar på Ellen. Hunden Buster gillar det inte heller, utan börjar genast morra och skälla - särskilt inne i Ellens rum. Kan det vara så att Buster ser spöken igen?

Som tur är kommer bästa vännen Lorraine och hälsar på. Det här mysteriet tänker hon inte missa!

Mina tankar:

Detta är Tobias Söderlunds andra bok om spökhunden Buster. Den första heter Mysteriet På Kyrkogården. Det är böcker som riktar sig till åldern 6-9.

Boken tar vid direkt där den första slutade, vilket var i en slags cliffhanger. Det skulle gå bra att läsa denna utan att ha läst den första, men jag rekommenderar att man tar serien i rätt ordning.

Precis som första boken så är detta en spännande och underhållande berättelse som jag tror att många i den här åldern kommer att gilla. Och precis som första så har denna en allvarlig ton också när det kommer till broderns sjukdom. Jag tycker att denna serie tar upp cancer på ett bra sätt för barn, det är ett svårt och allvarligt ämne som berör även denna ålder på olika sätt. Jag misstänker att denna kan vara en bra utgångspunkt att ha för att parata om detta med barn.

Tobias Söderlund är en i grunden skräckförfattare så han gillar att lägga till läskiga och rysliga saker i sina berättelser, allt för att krydda till det på ett härligt sätt. Och vad är inte ett hus fullt med dockor om något som får en att rysa.

Vet inte om det är jag som läser in för mycket men jag tror mig att Tobias väver in, medvetet som kanske omedvetet, hyllningar till skräcken i dess olika former. I denna är det en docka som fick mig direkt att koppla till en filmserie. Då detta är en bok för de mindre så har han lagt nivån låg för att inte skrämma allt för mycket, men den finns där och kommer att förhoppningsvis kanske ge någon en eller flera mardrömmar.

Jag tyckte kanske att bakgrundshistorien om spöket i denna bok kanske blev avklarat allt för snabbt, i första boken så fick den biten mera plats. Men det är nog bara jag som vuxen som gillar att gräva ner mig i detta, som barn så är det nog precis lagom bakgrundshistoria för att man inte skall tycka att det blir långtråkigt och ändå få lite kött på benen. Det var ändå en stämningsfull historia som målades upp.

Den första boken slutade som sagt i en riktig cliffhanger, denna däremot bygger mera upp något som hintar lite om vad nästa bok kommer att handla om. Man funderar på hur allt kommer att sluta, både när det kommer till spökdelen men också om sjukdomsdelen.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Prästgårdens Hemlighet (Spökkameran #1)
Ljusklotets Mysterium (Spökkameran #2)
Slottsruinens Förbannelse (Spökkameran #3)
Mysteriet På Kyrkogården (Spökhunden Buster #1)

Inbunden Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Tobias Söderlund: Mysteriet På Kyrkogården

Titel: Mysteriet På Kyrkogården
Författare: Tobias Söderlund
Illustratör: Stef Gaines
Sidantal: 104
Förlag: Rabén & Sjögren

Ett recensionsex från förlaget och författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Ellens bror har blivit allvarligt sjuk. Därför är det nästan alltid Ellen som går ut med Buster, familjens toypudel. Under en av deras kvällspromenader får Buster upp ett spår på kyrkogården. Det leder fram till en grav. Ellen tror först inte det är sant, men det är något som dallrar i luften vid gravstenen. Och sedan blir två genomskinliga gestalter synliga ...

Fler besök på kyrkogården väntar. Ellen har fått upp ögonen för någonting som hon bara måste nysta vidare i, tillsammans med Buster och bästa vännen Lorraine.

Mina tankar:

Detta är författaren Tobias Söderlunds första bok i sin nya serie Spökhunden Buster, det är en skräck, eller rättare sagt en spökbok, som riktar sig till barn i åldern 6-9.

Tobias Söderlund debuterade med sin serie Spökkameran som är en skräckserie som riktar sig till 9-12, i denna nya serie så fortsätter han med spökeriet men riktar sig till en ännu yngre publik. När det kommer till skräcken i böckerna så gillar jag att även om det riktar sig till små barn så sparar inte författaren på krutet, han vågar skriva hemsk till även yngre. Denna är dock inte så hemsk, men det finns kanske en risk att en del barn tycker att den är otäck och kanske inte vågar sova med lampan släckt.

Precis som i sin tidigare serie så tar han upp allvarliga ämnen, vuxenämnen som även drabbar barnen, det har varit ämnen som flyktingfrågor och utanförskap. Ämnet i denna bok är ändå det mest allvarliga som han har tagit upp, cancer, en sjukdom som drabbar så många och det är även anhöriga som drabbas av den också. I denna bok är det barncancer som tas upp. Han tar upp det på ett väldigt bra sätt, målar upp en bild som verkligen inte är fin att skåda, men det är den brutala sanningen.

Det är vågat att ta upp ett sådant allvarligt ämne till en så ung läsgrupp som boken riktar sig till. Men det är viktigt att göra det, för det drabbar ju även denna åldersgrupp, direkt eller indirekt. Frågor om döden är inte långt borta när man tar upp denna sjukdom. Tobias Söderlund lyckas verkligen att lyfta fram de tunga ämnen på ett bra sätt och på ett sätt som även barn kan förstå.

Jag ser absolut möjligheterna med denna bok att man i skolorna skulle kunna utgå från den för att diskutera om dessa ämnen i klassen.

När det kommer till det mera lättsammare delarna i handlingen så tycker jag att Tobias har fått till en spännande berättelse som jag tror kommer att fånga intresset hos barn som läser den. Språket är såklart lättläst men jag fann ändå, som vuxen, att jag fick ut något av språket och handlingen, vilket är absolut ett plus om man skall läsa högt för barnen.

Jag gillade att, fast den är fristående från författarens tidigare serie, så finns det en koppling till de böckerna. Jag tror inte man missar den om man har läst dem.

Får ju inte glömma att nämna bilderna i boken, som är gjorda av Stef Gaines. De är stämningsfulla och lägger till en extra dimension till handlingen.

Boken slutar i en cliffhanger, jag antar att den andra boken i serien, som kom ut samtidigt med första boken, tar vid direkt där denna slutar. Det skall bli riktigt spännande och intressant att se vart författaren tänker ta denna serie när det kommer till de tunga ämnena och att han mixar ihop det med skräck i form av spöken är inte helt fel det.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Prästgårdens Hemlighet (Spökkameran #1)
Ljusklotets Mysterium (Spökkameran #2)
Slottsruinens Förbannelse (Spökkameran #3)

Inbunden Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar