Författare: Louise Björnlund
Sidantal: 334
Förlag: Litteratura Publishing
Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.
Baksidestext:
Det blåser oroväckande och vågorna blir allt högre. Skärgårdsguiden Kina Bergsmed ångrar att hon inte ställt in senhöstens sista tur när kajakerna gång på gång översköljs av Mysingens kalla vatten. En svart RIB-båt närmar sig i hög hastighet och Kina ser sin chans att få gruppen snabbt säker i land.
Kort efter att båten saktat in och lagt sig intill dem förstår Kina att skrönan är sann. Hon anar att de inte skulle komma i land. Strax därefter får Södertörnspolisens ett larm. Det oväntade och fruktansvärda har återigen tagit sitt grepp över den till synes fridfulla skärgården. Poliskommissarie Ewald Wermelin, Ulrika Bigård och Lars Bengtsson förbereder sig på det värsta. Allt ser inte ut som det verkar. Det är värre.
Mina tankar:
Detta är den femte boken om Kina Bergsmed, skärgårdsguiden som hjälper polisen att lösa fall i Stockholms skärgård. Det tidigare böckerna heter Marionetten, Jazzkatten, Mentorn och Dödsängeln.
Då det är en bok i en serie så rekommenderar jag att man läser böckerna i rätt ordning, men böckerna i sig är rätt så fristående så man hänger med riktigt bra oavsett vilken bok man börjar med. Det kan vara lite småsaker om karaktärernas liv som man missar, men inte så att det skaver när man läser boken.
Vi kastas rätt in i handlingen, vi befinner oss ute i skärgården med Kina och en mamma och hennes son när vädret börjar blåsa upp. Det ser knivigt ut för dem att ta sig till fastlandet men när en båt kommer emot dem så ser de kanske möjligheter till hjälp. Men det visar sig snabbt vara något annat.
Spänningen vrids på med detsamma och handlingen förs fram i ett snabbt tempo, men ändå ett kontrollerat tempo som ger tid till att bygga upp intrigen, som vi som läsare får till oss i bitar ju längre in i handlingen som vi kommer.
Än en gång så hjälper Kina till med att lösa ett fall tillsammans med poliserna. Denna gång är det för att hon känner en viss skuldkänsla för en händelse och ansvar för en person. Det här att en utomstående civilperson hjälper till så aktiv att lösa fall med poliser är kanske inte helt trovärdigt, men jag köper det och tycker att författaren får till det på ett bra sätt, även om det är så att Kina ibland verkar styra utredningen. Men detta kan vara mera karaktärens drag och hennes fokus på att lösa brottet.
Det är ett lättsamt språk och man kan lätt luta sig tillbaka och bara njuta av handlingen som läggs fram. Handlingen är också lätt att ta till sig och slår inte knut på sig själv genom att ha en massa sidospår, fokus ligger på den centrala intrigen och författaren låter den blomma ut bra.
Det är något med skärgårdsmiljö, om det så är på västkusten eller östkusten eller till och med ute på Gotland, som är väldigt tacksamt när det kommer till deckare. Nu vet jag inte om det är för att jag själv bor vid en kust men man kan lätt se att det gömmer sig det ena och det andra ute bland holmar, skär och öar, både när det kommer till hemligheter och för att inte tala om udda karaktärer som håller sig under radarn. Tycker att författaren får till det bra när det kommer till miljön.
Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lite lättare deckare som ändå bjuder på bra handling och spänning. Denna bok och de tidigare i serien bjuder på en härlig lässtund som passar riktigt bra när man vill koppla bort från vardagen.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Marionetten (Skärgårdsmorden #1)
Jazzkatten (Skärgårdsmorden #2)
Mentorn (Skärgårdsmorden #3)
Dödsängeln (Skärgårdsmorden #4)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
