måndag 26 augusti 2019

Simon Stålenhag: Passagen


Titel: Passagen
Författare: Simon Stålenhag
Sidantal: 141
Förlag: Fria Ligan 

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket. 

Handling:

Året är 1997. En tonåring är på rymmen genom ett dystopiskt USA tillsammans med en liten gul robot. Längs vägarna reser sig vraken efter enorma krigsdrönare tillsammans med skräpet från ett högteknologiskt konsumtionssamhälle i förfall. Medan de närmar sig kusten faller världen samman i allt snabbare takt, som om civilisationens ihåliga kärna till slut kollapsat bortom horisonten.

Mina tankar:

Detta är Simon Stålenhags tredje bok där han samlar text och bilder som tillsammans återspeglar en tid som flytt och minnen om en värld som kanske inte är direkt den vi själva minns.

De två första böckerna fick vi möta ett Sverige och barndomsminnen, det var texter som gjorde tillsammans med bilderna små nedsteg i denna alternativa värld. I denna så förflyttar vi oss till USA för att se vad som hänt där. Det är en sammanhängande berättelse som vi tar del av och tillsammans med bilderna så målas en mörk bild upp över ett samhälle som faller samman av något oförklarligt. Vi följer en ung tjej som är på väg någonstans. På hennes resa får vi uppleva olika delar av USA.

Precis som de tidigare böckerna är bilderna helt otroliga. De är snygga och blandar riktiga saker med påhittade och utgör en helhet som man köper och man kan se hur denna version av värld är. I denna så är det en mera dyster, och ibland till och med skrämmande, stämning över det hela. Stålenhag lyckas fånga känslor på ett riktigt bra sätt genom att visa upp miljöer.

Texten är som sagt nu en sammanhängande berättelse igenom hela boken. Kanske saknar man från de två första böckerna känslan av att det är någon som berättar om sina barndomsminnen, det var något speciellt med hur man fick ta del av någons tankar och minnen, lite dystert och fint på samma gång.

Men det är en annan berättelse som vi tar del av i denna bok, istället för barndomsminnen får vi ta del av en spännande resa i en farlig värld. Man väljer att inte förklara allt som har hänt och händer, vi följer vår huvudkaraktär hela tiden och får reda på och vet endast det som hon vet och upplever. Texten och bilderna griper tag i en och man vill veta hur det kommer att sluta.

Nu vet jag inte hur man skall tolka bitar av berättelsen men jag kommer ofrånkomligt till att tänka på att vi ständigt är uppkopplade till nätet och i denna version av vår värld har det gått ytterligare ett steg värre. Något i nätet gör något med människorna som gör att de förlorar kontrollen över sinne och kropp.

Det är, precis som de tidigare böckerna, ett riktigt praktverk som är ett måste för alla som gillar snygga målningar och har en svaghet för fantastik i form av dystopiska världar. Jag hoppas på att vi i framtiden kommer att få ta del av mera av denna värld, dels i form av barndomsminnen från Sverige men även mera sammanhängande berättelser från valda delar av världen som denna bok. 

Tidigare omdömen om författaren:

Ur Varselklotet
Flodskörden

Inbunden Bokus Adlibris 

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur 
Bokbloggar.se

söndag 25 augusti 2019

Anders Roslund och Börge Hellström: Odjuret


Titel: Odjuret
Författare: Anders Roslund och Börge Hellström
Sidantal: 360
Förlag: Piratförlaget

Handling:

Två barn hittas döda i ett källarförråd. Fyra år senare rymmer deras mördare. Han kommer att döda igen. Jakten på mördaren leder till nya våldsdåd som likt en smitta sprider sig från en småstadsidyll till ett hårt bevakat fängelse.

Mina tankar:

Detta är författarparet Roslund och Hellströms debutbok. Det är en deckare och denna kom 2004 och är den första boken i en nu lång serie (i år har den nionde boken kommit ut) om polisen Ewert Grens.

Jag hade inte läst något av dessa förut så jag gjorde som jag för det mesta gör och börjar läsa en serie från början. Jag vill se om jag kan märka någon utveckling i berättarteknik samt att jag gärna vill hänga med från starten när det är återkommande personer i böckerna. För det mesta finns det en röd tråd om karaktärerna som följer med i serien och man ser personerna växa för varje bok.

Detta är som sagt en deckare och det handlar om poliser som utreder ett brott. Men man märker snart att denna skiljer sig en del från andra deckare, det är inte den vanliga att ett brott skall lösas. Denna tar ett antal vändningar under berättelsens gång och blir mycket mera än att ett brott skall lösas. Jag kommer inte att avslöja vad för vändningar den tar utan det var en del av upplevelsen som jag uppskattade väldigt mycket. Ett tips till de som läser den i pocketform man skall inte läsa på baksidan vad den handlar om, det avslöjar allt för mycket.

Boken har ett djup som tar upp många frågeställningar om vad som är rätt och fel att göra. Många moraliska tankegångar cirkulerar. Den är även i vissa bitar väldigt grym och rå, de som inte tål att läsa om pedofiler och när barn far illa skall nog inte läsa denna då denna väljer att inte titta bort i det grymma. Om man klarar av det så får man en naken och realistisk illustrerad om hur människor fungerar.

I vissa bitar av boken så befinner sig man sig i fängelse och chargonen, pratet och vad personer tänker och gör, som förekommer i boken känns väldigt autentiskt. Detta misstänker jag är nog mycket tack vare Börge Hellström, som tyvärr gick bort för en tid sedan, som hade en bakgrund i denna värld samt jobbade med kriminella och missbrukande ungdomar.

När det kommer till karaktärerna så väljer boken att inte följa polisen så mycket. Till exempel Ewert Grens som jag har förstått är den som man följer i de kommande böckerna får man inte riktigt grepp om. Man lär känna honom en del men han verkar ändå, i alla fall för mig, vara lite av en gåta vad för person han är. Kanske man får en djupare bild av honom längre fram i serien. Nej istället så hoppar den mellan flertalet personer som blir indragen i detta fall på olika sätt. Utan att ha någon riktig huvudkaraktär så får man ändå ett djup till de olika centrala personerna som förekommer i boken. Författarparet lyckas hålla intresset uppe och man fortsätter läsa för att se vart allt slutar.

Detta var en riktigt bra debut och den väcker mersmak så man vill fortsätta läsa serien. Jag tycker själv att den vinner mycket på att den sticker ut från den vanliga mallen och att den väljer att ändra riktningar under resan gång, dock då utan att släppa den röda tråden som går igenom hela boken.

Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris 

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur  
Bokbloggar.se

onsdag 21 augusti 2019

Simon Stålenhag: Flodskörden


Titel: Flodskörden
Författare: Simon Stålenhag
Sidantal: 130
Förlag: Fria Ligan

Handling:

Slingan är nedlagd. Livet har återgått till det normala när landskapet plötsligt översvämmas av mörkt vatten som väller ut ur den underjordiska anläggningen. Rykten sprids i klassrum och på skolgårdar, berättelser om översvämningar och hur den har fört något med sig. En sak står klar: det förflutna är inte redo att glömmas.

Mina tankar:

Detta är Simon Stålenhags andra bok som är en blandning av konstbok och en berättelse som en tid som har flytt, barndomsminnen som kommer upp till ytan. Det är en värld som kanske inte är den som vi är van vid.

Denna bok tar vid direkt efter den första boken, Ur Varselklot, läs här vad jag tyckte om boken, så jag tycker att man skall titta och läsa i den först för att förstå allt bättre. Och när första boken är så snygg som den är så skall man självklart inte missa den.

Precis som i försa boken innehåller denna helt otroliga och fantasieggande bilder. Det är bilder som tar en tillbaka till en annan tid, det är fullt med nostalgisaker. Men det är även något som inte stämmer med bilderna, det är en annan verklighet som vi möter här, men den blandas så bra med vår verklighet att man köper hela bilden.

Texten knyter ihop bilderna på ett bra sätt. Minnen målas upp med små berättelser och de tar en dit till en annan plats och tid. I den första boken så fick bilderna en text som löst hängde ihop, de skapade olika minnen. I denna så hänger texterna till bilderna mera ihop med varandra och det blir ett mera flyt i berättelsen, istället för små nedsteg i minnenas värld så blir det en längre berättelse med små hopp i berättelsen.

Jag sa det om första boken och säger det igen. Det känns som att vissa bitar av texten måste nästan vara riktiga händelser, i alla fall så har Stålenhag fått till känslan bra i texten och i vissa bilder så det känns att det är självupplevt att skaparen, om inte så är det riktigt bra gjort.

I vissa bitar av boken så är stämningen mera hotfull än vad den var i första boken. Något har kommit upp ur den nedlagda förläggningen som finns under marken. Vad är det? Och vad gör det med alla?

Jag hoppas verkligen att detta inte är den sista i denna serie, vet att det finns en bok till som utspelar sig i USA istället för Sverige. Vad jag förstått så skall den boken vara ännu mera av en sammanhängande berättelse. Men i förordet så nämns en händelse som skedde 2001 så jag hoppas på att det finns planer på att det kommer att bli fler böcker.

Denna och den tidigare Ur Varselklotet är båda helt otroliga och är ett givet köp om man gillar snygga böcker och bilder samt är svag för fantastik.

Inbunden Bokus Adlibris 

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur 
Bokbloggar.se