Titel: Passagen
Författare: Simon Stålenhag
Sidantal: 141
Förlag: Fria Ligan
Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.
Året är 1997. En tonåring är på rymmen genom ett dystopiskt USA tillsammans med en liten gul robot. Längs vägarna reser sig vraken efter enorma krigsdrönare tillsammans med skräpet från ett högteknologiskt konsumtionssamhälle i förfall. Medan de närmar sig kusten faller världen samman i allt snabbare takt, som om civilisationens ihåliga kärna till slut kollapsat bortom horisonten.
Mina tankar:
Detta är Simon Stålenhags tredje bok där han samlar text och bilder som tillsammans återspeglar en tid som flytt och minnen om en värld som kanske inte är direkt den vi själva minns.
De två första böckerna fick vi möta ett Sverige och barndomsminnen, det var texter som gjorde tillsammans med bilderna små nedsteg i denna alternativa värld. I denna så förflyttar vi oss till USA för att se vad som hänt där. Det är en sammanhängande berättelse som vi tar del av och tillsammans med bilderna så målas en mörk bild upp över ett samhälle som faller samman av något oförklarligt. Vi följer en ung tjej som är på väg någonstans. På hennes resa får vi uppleva olika delar av USA.
Precis som de tidigare böckerna är bilderna helt otroliga. De är snygga och blandar riktiga saker med påhittade och utgör en helhet som man köper och man kan se hur denna version av värld är. I denna så är det en mera dyster, och ibland till och med skrämmande, stämning över det hela. Stålenhag lyckas fånga känslor på ett riktigt bra sätt genom att visa upp miljöer.
Texten är som sagt nu en sammanhängande berättelse igenom hela boken. Kanske saknar man från de två första böckerna känslan av att det är någon som berättar om sina barndomsminnen, det var något speciellt med hur man fick ta del av någons tankar och minnen, lite dystert och fint på samma gång.
Men det är en annan berättelse som vi tar del av i denna bok, istället för barndomsminnen får vi ta del av en spännande resa i en farlig värld. Man väljer att inte förklara allt som har hänt och händer, vi följer vår huvudkaraktär hela tiden och får reda på och vet endast det som hon vet och upplever. Texten och bilderna griper tag i en och man vill veta hur det kommer att sluta.
Nu vet jag inte hur man skall tolka bitar av berättelsen men jag kommer ofrånkomligt till att tänka på att vi ständigt är uppkopplade till nätet och i denna version av vår värld har det gått ytterligare ett steg värre. Något i nätet gör något med människorna som gör att de förlorar kontrollen över sinne och kropp.
Det är, precis som de tidigare böckerna, ett riktigt praktverk som är ett måste för alla som gillar snygga målningar och har en svaghet för fantastik i form av dystopiska världar. Jag hoppas på att vi i framtiden kommer att få ta del av mera av denna värld, dels i form av barndomsminnen från Sverige men även mera sammanhängande berättelser från valda delar av världen som denna bok.
Tidigare omdömen om författaren:
Ur Varselklotet
Flodskörden
Inbunden Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se