Leffe Grimwalker: Tick tack - Jagad av alla

Titel: Tick tack – Jagad av alla
Författare: Leffe Grimwalker
Sidantal: 368
Förlag; Storytel publishing

Baksidestext:

"Jag heter Niklas men jag vet knappt vem jag är längre. Det är som att jag gått igenom en jävla skärseld och en torktumlare på samma gång. Det här nya jag fått veta om mig själv - vem fan är jag?

Nu måste jag bygga upp allt igen, för min familj, för framtiden men den här diagnosen jag fått, den riskerar att sabba allt! Och så Victoria Bonde, snuten som nästlat sig in både i mig och mitt liv. Kan jag lita på henne? Kan jag ens lita på mig själv när det gäller henne? Jag vet fan ingenting längre och det känns som att jag är jagad av exakt alla…"

Niklas är tillbaka och tar uppdrag av Victoria men har slirat lite snett på sistone. När han tillfångatar en person för att få information går något fel och det får konsekvenser långt bortom vad han kunnat förutspå. Och när det står klart att någon jagar honom möts gamla och nya synder i ett perfekt inferno.

Mina tankar:

Detta är den tredje delen i serien Tick tack, de tidigare delarna heter Tio dagar och På lånad tid.

Man skall ha läst de tidigare böckerna innan man ger sig på denna, denna trilogi är som en lång serie, eller om man kanske skall säga en säsong av en serie.

Nu vill jag inte avslöja vad som hänt i de tidigare böckerna, men man kan säga att det man trodde sig veta om Niklas liv från början så kanske det inte är så mycket som stämde, det har hänt verkligen många överraskningar under denna resa.

Precis som i de tidigare böckerna så är det hög fart och mycket som händer hela tiden. Den är skriven ur huvudkaraktärens syn, man får ta del av hans tankar och känslor på ett nära håll. Det finns även bitar av handlingen där andra personer står i centrum, då är det skrivet i tredje person.

Det är underhållning och det är våldsamheter som blandas med en humor. Boken är kanske inte för alla då den har en jargong som kanske kan kännas för brutal och kanske på ett sätt vulgär, men har man läst författarens populära serie om Alex Storm så förstår man vart den stilen kommer ifrån. Denna skrevs innan Alex Storm.

Boken är lätt att ta till sig och det är bara att följa med i handlingen, men det finns även en djupare komplott i handlingen så den är inte ytlig. Det är ett smått otroligt scenario som målas upp för oss och precis som i de tidigare böckerna när man tror sig ha koll på läget så läggs ett eller flera element till.

Detta är tredje och sista delen, men utan att säga allt för mycket så slutar den faktiskt med en stor fet cliffhanger. Det finns en serie som är en uppföljare till denna, Victoria Bonde. Men jag vet inte om den tar upp denna cliffhanger på något sätt. Jag har inte läst den serien ännu, men skall göra detta, hoppas på någon slags avslutning för det går faktiskt inte att lämna oss läsare så här.

Jag rekommenderar denna, och hela serien, till alla som vill ha en underhållande och spännande läsning i högt tempo.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Tio dagar (Tick tack #1)
På lånad tid (Tick tack #2)
En Perfekt Storm (Alex Storm #1) (Tillsammans med Dan Buthler)
Kastvindar (Alex Storm #2) (Tillsammans med Dan Buthler)
Stormfödd (Alex Storm #3) (Tillsammans med Dan Buthler)
Isstorm (Alex Storm #4) (Tillsammans med Dan Buthler)
Krigsvindar (Alex Storm #5)
Blodregn (Alex Storm #6)
Fenix (Alex Storm #8)
Kingpin (Alex Storm #10)
Payback (Alex Storm #12)
Outsider (Alex Storm #15)
Underdog (Alex Storm #16)
Trasapan (Alex Storm #21)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Christina Öhman: Under blanka fjäll

Titel: Under blanka fjäll
Författare: Christina Öhman
Sidantal: 181
Förlag: Seraf förlag

Baksidestext:

En sprucken yta. En besatthet. Ett hotfullt djup.

Viktoria börjar tappa greppet om verkligheten. Efter det som hände i skogen har hon inte varit sig själv. Eller har hon det? Gränserna mellan den hon var och den hon är suddas ut när minnen från det förflutna börjar sippra ut från det undermedvetna.

De enda hon finner ro med är hennes ormar. Där trollbinds hon i timmar av deras slutna världar och vackra, blanka fjäll. Allt annat förlorar betydelse i jämförelse med dem. Inte ens Doris kan dra henne ur melankolin. Så när hennes mardrömmar blir till en vaken verklighet, och en väsande röst ekar mellan hemmets väggar, flyr hon.

Hon dras ner i en spiral av vansinne, förtvivlan och besatthet. Men vad kommer hon finna på botten? Ligger där ytterligare en mardröm eller en räddning från den hon är, möjligheten att bli något annat?

Mina tankar:

Detta är den tredje och avslutande delen i serien Under, de tidigare heter Under svart himmel och Under mörk jord.

Boken skulle kunna gå att läsa som fristående i vissa element, men jag rekommenderar att man läser de tidigare böckerna för att ha en bra bakgrund till var denna bok kommer ifrån.

Jag skulle säga att här har vi något som kanske skiljer sig en del från de två tidigare böcker, även om man känner igen saker. De två första var skräck som är uppvuxen från naturen, författaren målade upp i de två tidigare en alternativ värld där något mörk och hotfullt gömmer sig.

Men här har vi som sagt något annat. Skräcken kryper närmare och miljön blir mera avskalat och kanske mera klaustrofobisk. Vi håller oss närmare bokens centrala karaktär, det är som vi lever inne i hennes huvud och upplever vad hon känner och var hon ser, enligt henne skall man kanske tillägga.

Det blir näst intill ett sängkammarspel som rör sig mellan verklighet och kanske vanföreställningar, eller är det så att personen verkligen upplever det som hon upplever, eller finns stora delar bara i hennes huvud. Det blir nästan av en drömsk tillvaro, som psykologiskt kryper på läsaren. Man lider och ryser med karaktären.

Utan att vara något insatt i psykologi, vet inte ens om det är rätt benämning, psykiatri kanske är rättare, så måste jag säga att jag tycker att författaren verkligen har fått till det riktigt bra om hur en person som inte mår bra psykiskt upplever och hanterar saker. Hon får till en stämning och har en närvaro som man verkligen kan ta på.

Boken är skräck, kanske inte i den meningen att man hoppar till men det är just stämningen som gör att man känner ett härligt obehag i magen när man läser den, precis som man vill att det skall kännas av skräck.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Under svart himmel (Under #1)
Under mörk jord (Under #2)
Prypjats döttrar

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Olséni & Hansen: Sommarfesten

Titel: Sommarfesten
Författare: Christina Olséni & Micke Hansen
Sidantal: 368
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Det är högsommar på Falsterbonäset när den förmögna träningsentreprenören Hector Bondesson anordnar årets sommarfest, ett white party, i sin luxuösa villa vid stranden.

Festen avbryts abrupt när värdinnan hittas död med en kniv i hjärtat. Med tvåhundra personer på gästlistan får ortens polis, Mårten Lind, det hett om öronen och det blir inte bättre av att Egon, 89 år, har klampat runt på brottsplatsen.

När ännu en i kretsen kring Hector Bondesson dör under oklara omständigheter och Mårtens tidigare fru återvänder hem med sin nya kärlek, en konditor från Älvdalen, då mörknar molnen över Falsterbo.

Mina tankar:

Detta är den åttonde boken i serien Mord i Falsterbo. De tidigare böckerna heter Badhytten, Fågelskådaren, Ryttaren, Strandhotellet, Turisten, Livräddaren och Hotellgästen.

Boken går bra att läsa utan att ha läst de tidigare, men jag rekommenderar ändå att man tar dem i rätt ordning för att få ut det mesta när det kommer till hur livet utvecklar sig för de återkommande karaktärerna.

Än en gång är det sommar i Falsterbonäset. En stor sommarfest har arrangerats av den förmögne Hector Bondesson. Med på festen finns Egon och även Mårten, det dröjer självklart inte länge innan Egon ramlar över ett lik och har man med Egon och lik att göra så går det som vanligt som det brukar.

Även om det är ond bråd död i centrum av boken så är det är varm och kärvänligt återseende att än en gång få roas av tokigheter i Falsterbo. Boken är den perfekta hängmatteboken en varm sommardag, men den går lika bra att läsa en blåsig höstdag eller kall vinterdag uppkrupen i soffan. Det är alltså en perfekt avkopplingsbok.

Hela ensemblen är här igen, några kanske bara gör kortare gästspel, men de som är trogen serien känner igen alla. Än en gång har författarduon fått ihop en underhållande och humoristisk deckare som bjuder på spänning också.

Det finns en värme i dessa böcker och denna är inget undantag. Det är nästan som att man skall skriva ut dessa böcker på recept om man känner sig nere eller bara känner att vardagen är extra tung. För bara om det är för stunden så kommer man med säkerhet att känna sig lättare i sinnet. Så det är en riktigt bra kur mot gråa dagar.

Det är bara en sak som jag fasar lite när man läser en av dessa böcker, Fyrklövern, det vill säga de fyra livsstarka och galna pensionärer som är kärnan av serien är ju alla runt 90 år. Man tänker att nu är det nog någon av dem som ramlar av pin och om eller när den dagen kommer så kommer man nog att känna en tomhet. Men än så länge så hoppas jag på att de alla hänger kvar ett tag till.

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Badhytten (Mord i Falsterbo #1)
Fågelskådaren (Mord i Falsterbo #2)
Ryttaren (Mord i Falsterbo #3)
Ester Karlsson med K (Ester Karlsson med K #1)
Strandhotellet (Mord i Falsterbo #4)
Ett lik i garderoben (Ester Karlsson med K #2)
Turisten (Mord i Falsterbo #5)
Grannar i död och lust (Ester Karlsson med K #3)
Livräddaren (Mord i Falsterbo #6)
Deckardrottningen - En författare i motvind
Hotellgästen (Mord i Falsterbo #7)
Herre på täppan (Ester Karlsson med K #4)
Den frusna polisen (Ystadmorden #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

David Baldacci: De oskyldiga

Titel: De oskyldiga
Författare: David Baldacci
Sidantal: 473
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Den före detta elitsoldaten Will Robie är en topphemlig, statsanställd lönnmördare som USA:s regering använder i situationer där varken polis, FBI eller militär räcker till. Robie utför sina order utan frågor och han misslyckas aldrig.

Men så går ett uppdrag fel. Robie är utskickad mot ett mål mitt i Washington D.C., men känner instinktivt att något inte stämmer. För första gången gör Robie det otänkbara: han vägrar att döda.

Robie blir nu själv jagad av sin egen organisation och tvingas fly för sitt liv. Hans vägar korsas av den fjortonåriga Julie, en gatusmart tjej på flykt undan en okänd mördare som samma kväll skjutit ihjäl hennes föräldrar. Robie bestämmer sig för att hjälpa Julie och inser snart att de båda har hamnat i centrum av en enorm konspiration som hotar rikets säkerhet.

Mina tankar:

Detta är den första boken, av fem, om Will Robie en före detta elitsoldat som jobbar som en statsanställd lönnmördare. Denna kom ut 2012.

När det kommer till David Baldaccis böcker så kan man nästan uteslutande förvänta sig att det förekommer konspirationer och att det är någon i centrum som på ett eller annat sätt har en militär bakgrund. Att en eller flera olika statliga organisationer förekommer också kan man räkna med och där är det inte långt ifrån att presidenten eller någon annan högt uppsatt statsman förekommer.

Denna bok är inget undantag. Denna kom som sagt ut för första gången 2012 och redan då hade David Baldacci skrivit många böcker, man kan kanske ställa sig frågan om man inte man tröttnar på dessa i stora drag upprepningarna. Konspirationer och agenter, hur nyanserad kan man göra det. Men efter att ha läst denna så måste jag säga att det var med stor underhållning och det kändes inte som gammal skåpmat, även om en del ingredienser känns igen, men det är just det som jag tror att man delvis vill ha. Ett igenkännande.

Är det något som Baldacci verkligen kan så är det att skriva spännande, han får till en otrolig historia och får den att hålla. Med många böcker i bagaget så har han slipat till sitt språk och sin stil och har man läst andra böcker av honom och gillat dem så kommer man att även gilla denna. Det är en bra första bok som presenterar karaktären, kanske en lite mera skoningslös person än vad han har haft i tidigare böcker, men som vanligt så finns det ett hjärta som slår för rättvisa.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en internationell thriller som rör sig i de statliga korridorerna och bjuder på konspirationer och spänning i hög fart.

Omdömen om andra böcker av författaren:

Geniet (Sean King & Michelle Maxwell #3)
Samlarna (Kamelklubben #2)
Förrädarna (Kamelklubben #3)
De rättfärdiga (Kamelklubben #4)
Dubbelspel (Sean King & Michelle Maxwell #4)
Till varje pris
De sammansvurna (Kamelklubben #5)
Dagen noll (John Puller #1)
Jakten på Amos Decker (Amos Decker #1)
De bortglömda (John Puller #2)
Lång väg till rättvisa (Atlee Pines #1)
Minuten före midnatt (Atlee Pines #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tycker om boken: Bokbloggar

Pernilla Ericson: Dränkta spår

Titel: Dränkta spår
Författare: Pernilla Ericson
Sidantal: 384
Förlag: Romanus & Selling

Baksidestext:

När en övergiven lyxyacht hittas drivande utanför Nynäshamn, kastas polis Lilly Hed in i sin mest skakande utredning hittills. Spåren leder till en stormig natt fylld av hemligheter - ombord fanns unga kvinnor och äldre män fångade i ett spel om makt, pengar och mörka drifter. En ung kvinna är i fara, och sanningen om vad som egentligen hände på yachten blir allt svårare att skönja. Samtidigt brottas Lilly med sitt eget förflutna och en kamp för rättvisa som sträcker sig långt utanför polishuset.

Mina tankar:

Detta är den fjärde boken om Lilly Hed, de tidigare heter 300 grader, Släcka liv och Törstdöden.

Jag rekommenderar att man skall ha läst de tidigare böckerna för att få ut det mesta och verkligen lära känna Lilly Hed, en intressant och mångbottnad karaktär som verkligen är bra utmejslad av författaren.

Denna tar vid strax efter förra boken, utan att avslöja allt för mycket kan jag säga att i den var Lilly Hed gravid och det är hon fortfarande i denna bok, men nu på sluttampen. På en yacht görs ett makabert fynd med flera döda, samt en levande ung kvinna, som endast vill prata med Lilly Hed, det är startskottet på denna berättelse.

Berättelsen rör sig bland flera tidslinjer, i nutid men även tillbaka i tiden när Lilly Hed stötte på kvinnan från båten för första gången, då som en ung tjej. Författaren skildrar på ett berörande och ingående sätt hur det kan vara att hamna fel i livet och bli utsatt för hemskheter. Man kan tro att detta är bara påhitt men för många så är detta den grymma sanningen. Det är viktiga ämnen som författaren berör och hanterar.

Som vanligt när det kommer till språket så sitter det precis där det skall, måste säga att Pernilla Ericson är en av de bästa när det kommer till att skriva spänning som man inte kan släppa. Hon träffar rätt med allt, ämnet hon tar upp, hur hon målar ut karaktärerna som hur hon lägger fram och avslöjar bitar av handlingen när det kommer till hur allt ligger till.

Läste att en del kommentarer om boken att några tyckte att det blev för mycket med Lilly Heds graviditet. Visst är det en hel del om detta, men att det skulle vara för mycket tycker jag inte. Jag ser det så att detta är något som har med hela serien att göra, genom serien så ser vi hur hon utvecklas och hur hennes liv förändras, just nu är vi inne i en stor förändring för henne. Vi får uppleva att hon lever.

Någon skrev att detta blev en bra avslutning för denna serie, men jag är inte säker att detta verkligen är slutet. Jag kan ha missat något, har inte läst att författaren har uttalat sig så om denna serie. Men man kan säga så att ett kapitel i Lilly Heds avslutas och ett nytt börjar, så skulle inte alls bli förvånad om det kommer fler böcker.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Spåren vi lämnar efter oss (Erlagruppen #1)
Jag ska hitta dig (Erlagruppen #2)
När du vänder dig om (Erlagruppen #3)
300 grader (Lilly Heed #1)
Släcka liv (Lilly Heed #2)
Det dåliga samvetet (Erlagruppen #4)
Törstdöden (Lilly Hed #3)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

E.P. Uggla: Slutet

Titel: Slutet
Författare: E.P. Uggla
Sidantal: 235
Förlag: Bonnier Carlsen

Baksidestext:

Det fanns en tid när allt var frid och fröjd. En tid då Verven rånade folk i skogen, Gizma lönnmördade handelsmän och Tamea rymde från sin pappa och gav sig ut på äventyr.

Men de tre äventyrarna tänker inte på den gamla goda tiden just nu. Det enda de tänker är at allt är kört. Demonerna som omringar dem är alldeles för många, alldeles för starka. Och Tamea, Verven och Gizma är alldeles för långt från grottan där deras enda hopp finns.

Detta är slutet.

Mina tankar:

Detta är den tredje och sista(?) delen i serien av Drakar och Demoner. De tidigare böckerna heter Uppvaknandet och Sveket.

Man skall ha läst de tidigare böckerna innan man ger sig på denna. Än en gång så möter vi de tre udda följeslagarna, eller som man säger i rollspel, äventyrarna. De personligheter som kanske inte borde höra tillsammans, men ändå gör det och finner en gemensam styrka och kanske till och med vänskap.

Saker som har byggts upp i de tidigare böckerna står nu framför våra hjältar och det är inte några enkla val de har att göra, mycket står på spel, men frågan är till vilket pris?

Detta är en bokserie som riktar sig huvudsakligen till barn/ungdomar, men jag skulle säga att även vuxna som har en kärlek till fantasy och då även rollspel kommer att få ut mycket av dessa böcker.

Det är med en härlig charm och känsla som författaren får liv i detta äventyr och i världen som det utspelar sig i. Hon har tagit kärnan av det folkkära rollspelet, som fick nytt liv, eller kanske rättare sagt en ny skepnad, då det aldrig har dött för trogna följare, bäddat in det i denna handling som inte bara är ett underhållande äventyr, den har saker att säga om vänskap och att finnas där för varandra, stå upp mot förtryck.

Med denna bok så knyter hon ihop detta äventyr, det får ett avslut och det var meningen att detta skulle vara en trilogi. Vi lämnar äventyrarna, de är formade och kanske ärrade av sin resa. Men ser man till rollspelet som berättelsen är rotat ifrån så vet man att det alltid väntar nya äventyr för hjältarna. En dörr kanske är stängd men det finns kanske något som säger att en annan dörr står och väntar på att bli öppnad.

Om jag inte missminner mig så har jag läst eller hört av författaren att även om detta är slutet så kanske det inte är slutet på hennes resa när det kommer till Drakar och Demoner. Hon är kanske inte helt färdig med detta och oavsett vad framtiden har att visa så har jag absolut inget emot om det skulle dyka upp om några år en ny roman av denna författare i denna värld.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Blå gryning (Första hösten #1)
Röd skymning (Första hösten #2)
Felet med Eden (Felet med Eden #1)
Fallet från Eden (Felet med Eden #2)
Uppvaknandet (Drakar och Demoner #1)
Bortförda (Saltsjösviten #1)
Sveket (Drakar och Demoner #2)
Älskarinnan (Saltsjösviten #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Erika Svernström: Besatt

Titel: Besatt
Författare: Erika Svernström
Sidantal: 543
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Flera unga kvinnor försvinner spårlöst på olika platser i landet. Journalisten Thea Bergfalk sitter fast med att skriva om inredning och kändisar, men hoppas att snart bli kriminalreporter. När hon inte får tjänsten går hon i taket och förlorar både jobb och lägenhet.

På egen hand börjar hon nysta i fallen med de försvunna kvinnorna, som tar en ny vändning när en av kvinnornas pappa hittas hängd i sin dotters rum. Strax därpå cirkulerar rovfåglar runt en säck på en åker som visar sig innehålla en av kvinnorna.

Samtidigt dör Theas mormor som hon vuxit upp med, och i huset hittas brev som någon skickat till Theas födelsedag under 15 år. Brev hon aldrig fått se. Thea kontaktas av en man som kallar sig J, och han visar sig ha värdefull information.

Kriminalkommissarie Mikael Hermansson, som utreder fallet, famlar i utredningen. Snart inser både han och Thea att tiden håller på att rinna ut.

För sent inser polisen att gärningsmannens motiv är helt andra än de trott, och Thea blir indragen på ett sätt ingen hade kunnat föreställa sig.

Mina tankar:

Detta är den första delen i serien Brottsplats Älta. Även om det är författarens debut när det kommer till deckare så har hon skrivit ett antal barn och ungdomsböcker tidigare.

Det är ett riktigt solitt arbete som ligger bakom boken när det kommer till språk och intrig. Att skrivandet finns och är redan utmejslat är det ingen tvekan om. Författaren har som sagt redan gett ut några andra böcker men hon har också 25 års erfarenhet som journalist.

Och just detta med journalist är en kärna när det kommer till boken, då huvudkaraktären är just detta. Man tänker lite i tankarna om det där att man skall skriva om där man står, och det får man säga att hon har gjort i detta fall. Nu vet jag inte hur mycket av egna upplevelser inom journalistvärlden som hon har bäddat in i sin karaktär, men jag misstänker att det är, precis som alla andra författare, oundvikligt att detta händer. Det hon får fram i alla fall när det kommer till journalistbiten är en berörande och intressant iakttagelse, så hon skall ha beröm för detta. Det kan vara en hård och tuff tillvaro.

När det kommer till deckare och journalister så kan i alla fall jag inte låta bli att låta tankarna gå till Liza Marklund och hennes böcker. Man kan nästan ana en liten känsla av Marklund i denna bok, om det är på grund av att jag har henne att falla tillbaka på eller om författaren är inspirerad av dessa böcker vet jag inte. Oavsett så skulle jag säga att denna bok är en riktigt bra arvtagare till just denna typ av deckare.

Det finns även poliser och utredningsarbete, men fokuset är ändå på författaren, hennes jobb och även stora bitar av hennes privatliv. Detta gör att den utöver att vara en deckare även är en bra skildring av en person och hennes liv. Den berör på det stadiet också.

Boken är spännande när det kommer till fallet och det finns en del intressanta vändningar i handlingen när mer och mer av sanningen kommer fram. En bra start på en serie som verkligen ger mersmak.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Mats Strandberg: Musan

Titel: Musan
Författare: Mats Strandberg
Sidantal: 381
Förlag: Norstedts

Baksidestext:

Den som utmanar gudarna förlorar alltid.

Deckarförfattaren Hedda Strömberg kan inte längre skriva. Det känns som en livlina när den framgångsrika kollegan David Ridings bjuder henne till familjens lantställe. Långt borta från vardagen kanske fantasin kan flöda fritt igen.

"Lantstället" visar sig vara den enorma Villa Thamyris, som en gång var en viktig knutpunkt för kultureliten. Det vackra huset och dess invånare påminner Hedda om allt det hon själv saknar – pengar och kulturellt kapital, som sträcker sig många generationer bakåt i tiden. Men hon upptäcker också att de ståtliga tegelväggarna döljer mörka hemligheter, och allt ställs på sin spets när hennes åttaåriga son anländer lagom till midsommarfirandet.

Mina tankar:

Mats Strandberg har blivit känd för sina skräckskildringar med böcker som Färjan och Hemmet, här har vi också en berättelse som går i skräckens spår, men kanske på ett annat sätt än de tidigare böckerna. Jag misstänker också att detta kan vara en rätt så personlig bok i vissa plan då det skildrar författarskapet.

Det blir lite av en metabok eller vad man nu skall kalla det. Vi får ta del av hur det är att leva som författare, och det vi får se är inte det glamorösa livet utan mera det svåra och även hårda livet, i alla fall när det kommer till det mentala. Nu är det kanske inte alls Mats egna inre demoner som kommer fram när det kommer till skildringen av livet som författare, men jag misstänker att det som han skildrar finns hos många författare.

En ständig kamp om att prestera, bryta sig loss från den så kallade skrivkrampen, sälja tillräckligt med böcker för att förlaget skall vilja satsa på dig och ge ut nya böcker. Hur är det att sitta i olika sammanhang och prata om sina böcker? Hur är det mellan olika författare? Kan man vara vänner eller finns det en sken som bara hålls uppe men inom en finns en avundsjuka eller kanske till och med ett hat. Hur är det med att stjäla andras idéer och sälja in dem som sina? Ja, det finns många frågor som skildras i denna bok när det kommer till författarskapet.

Utöver denna skildring så finns det som sagt en annan historia som går hand i hand med författarskapet. Med en långsam men säker hand så lirkar Mats Strandberg in sin skräckkänsla i berättelsen, vill inte gå in allt för mycket på detta, då det kan avslöja några saker, men han får till det bra. Allt har med konsten att göra.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en ryslig men intressant skildring om hur det kan vara att vara en författare. Välskriven och målande precis som det brukar vara när man tar upp en bok av Mats Strandberg.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Engelsforstrilogin (Tillsammans med Sara Bergmark Elfgren)
Färjan
Hemmet
Slutet
Monster I Terapi
Konferansen
Pestblommor

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Stefan Dahlström: Systerfall

Titel: Systerfall
Författare: Stefan Dahlström
Sidantal: 449
Förlag: Storify Publishing

Baksidestext:

Det var slutet av den fjärde åldern. En tid av imperium och prestige, en tid av orätter och grymheter. Nästan femhundra år av kapprustning har kommit till sin ända.

På en främmande värld kämpar Elin för sitt liv och mot systemet som stal det från henne. För soldaten Elin Oriopata har det aldrig funnits ett val. Hon är en invitro, skapad i ett labb för ett specifikt syfte att skydda systerskapet.

Systerskapet har styrt hennes värld så länge någon kunnat minnas, man och kvinna är åtskilda sen generationer. Männen är kuvade, krig är vardag, och frihet är en illusion.

Elin skickas till planeten Lawn för att kriga mot Anaks. Medan striderna sliter hennes enhet i stycken, växer en annan eld inom henne. Hatet mot matriarkatet. Mot lögnerna som tvingade henne hit. Mot det system som kallar hennes liv en plikt och hennes död en ära.

På Lawn finns ingen utväg. Bara krig, order och en framtid som redan är bestämd. Elin tänker inte dö för en lögn. Och om hon måste krossa hela maskineriet för att ta sig fri må det så vara.

Mina tankar:

Detta är den andra boken om Elin Oriopata, den första heter Systervälde.

Man skall ha läst den första boken innan man ger sig på denna, nu var det ungefär fyra år sedan jag läste första boken så många detaljer från den hade jag glömt, kom ihåg det stora dragen. Efter att ha läst en bit i handlingen så kom jag ihåg lite mera och det var lätt att hänga med.

Var vi verkligen befinner oss är något som aldrig sägs rätt ut. Är det en alternativ verklighet av jorden i framtiden, eller om det är en annan del av universum. Men detta är ingen fråga som kräver sitt svar för att kunna fångas av handlingen.

Det är en science fiction som fokuserar på det militära och även bitvis det politiska spelet som berörs av detta. Soldaterna består av kvinnor som påskyndats sin vuxenhet genom vetenskapen, de är vuxna på bara några år. I första boken så fick vi möta några av dessa kvinnor och ta del av deras liv, mycket under den militära träningen.

Nu har vi kommit till att Elin skall i väg till en annan planet och utföra ett uppdrag med andra soldater. En resa som inte går kanske som den skall och hon befinner sig snabbt i hetluften och får brutalt ta del av livet ute vid fronten.

När jag läste boken så kunde jag inte låta bli att dras till tankarna och känslan man fick av vissa bitar av Starship Troopers och även militärfilmer i stil med Full Metal Jacket. Vilket även står på baksidan, som jag valde att inte läsa innan jag läst boken.

Författaren målar upp en mörk och smutsig bild av kriget. Nu är det förvisso ett påhittat krig och då det är science fiction finns saker som inte existerar på jorden, men ändå kan man inte låta bli att få en känsla av att detta återspeglar de krig som har utspelat sig och utspelar sig, samt tyvärr kommer att utspela sig här på jorden. Man offrar liv för saker som kanske inte ens är värda att offra sig för, man gör det för att några högre upp i ledet beordrar en att göra detta. Så på ett sätt i all fantasi är det realism.

Det är ett bra driv i handlingen och författaren för oss läsare i denna främmande värld på ett lättsamt sätt, även om det är okända saker så förstår vi det utan några problem. Jag gillar hur han målar upp så att det inte finns någon klar sida som är god och en som är ond, allt är ju en fråga om var man står. Utan att avslöja allt för mycket så kan jag säga att jag förvånades av vissa val som huvudkaraktären tog, men ändå förstod jag henne.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en militärfokuserad science fiction, där livet som soldat beskrivs på ett bra och spännande sätt, kryddat med politiska spel.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Systervälde (Elin Oriopata #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Leffe Grimwalker & Alex Storm: Trasapan

Titel: Trasapan
Författare: Leffe Grimwalker
Sidantal: 295
Förlag; Bokfabriken

Baksidestext:

Alex Storm och hans osannolika följeslagare Ma är på väg att hämta pengarna från Peter Baos lager i Ryssland och hälsa på mamma Annas grav i Gabna sameby. För att säga adjö, få ett avslut. Bli riktiga Svenssons.

Men knappt har de hunnit kliva på tåget norrut innan Ma börjar bråka och får dem avslängda. Då ser Alex - i hennes hand finns en stulen, svart portfölj.

Det dröjer inte länge innan skotten börjar vina och Alex inser att de är jagade av en av världens farligaste organisationer. Ju grymmare attacker de utsätts för, desto hårdare håller Ma i portföljen. Och mitt i helvetet måste de ställa sig frågan: Vad fan finns i den?

Mina tankar:

Detta är den tjugoförsta boken i serien om Alex Storm.

Boken är på ett sätt fristående och den börjar med en sammanfattning om de viktigaste sakerna som hänt i de tidigare böckerna. Men ändå rekommenderar jag att man läser serien från början för att på bästa sätt komma in i denna värld och dess jargong när det kommer till stil och språk, samt vad det är för karaktärer som man stöter på.

Många gånger när jag pratat om tidigare delar i serien så har jag sagt att den är filmiskt på ett sätt, men med så många delar som den nu är uppe i så måste man nog ändra sig och säga att den är som en tv-serie, vilket passar bättre då en del av böckerna är skrivna av andra författare, när det inte är Alex Storm som står i centrum så är det inte Leffe Grimwalker bakom pennan.

Jag tror att inbitna fans av serien ler glatt bara de ser titeln på denna bok. De vet vad detta ord härleder ifrån och vem det är som i tid och otid använder sig av detta. För de som inte vet så är det Ma, troligen den härligaste och färgstarkaste karaktären i hela serien. Hon är stenhård och även livsfarlig person, men innerst inne så finns det ett hjärta som är så stort och de som har vunnit hennes hjärta är för alltid under hennes vingar.

Alex Storm och Ma befinner sig på ett tåg, men det dröjer inte länge innan de tvingas gå av. Med sig av från tåget så har Ma en väska, en väska som inte är hennes. Detta är startskottet på ännu ett nytt äventyr för denna duo.

En helt otrolig historia läggs fram för oss läsare, men vi älskar detta, det är inte för trovärdigheten som vi återkommer till Alex Storm, nej det är för dess totala avkoppling från den gråa vardagen. Det är som jag sagt flera gånger, hundra procent underhållning med inte en enda död sekund. Full fart från första sidan till sista och kryddat med action och udda karaktärer.

Som vanligt när det kommer till dessa böcker så är det även tillbakablickar i karaktärernas liv. Saker läggs fram för oss läsare, saker som fördjupar vår förståelse för karaktärerna. I denna kan jag säga att det visar sig att, vilket vi har fått bitvis reda på i tidigare böcker, att Ma kanske har funnits vid Alex Storm sida tidigare och mer än vi kanske har anat.

Omdömen om tidigare böcker i serien:

En Perfekt Storm (Alex Storm #1) (Dan Buthler och Leffe Grimwalker)
Kastvindar (Alex Storm #2) (Dan Buthler och Leffe Grimwalker)
Stormfödd (Alex Storm #3) (Dan Buthler och Leffe Grimwalker)
Isstorm (Alex Storm #4) (Dan Buthler och Leffe Grimwalker)
Krigsvindar (Alex Storm #5) (Leffe Grimwalker)
Blodregn (Alex Storm #6) (Leffe Grimwalker)
Nemesis (Alex Storm #7) (Ramona Ivener)
Fenix (Alex Storm #8) (Leffe Grimwalker)
Stormbarn (Alex Storm #9) (Anna Granlund)
Kingpin (Alex Storm #10) (Leffe Grimwalker)
Stormdrottning (Alex Storm #11) (Linda Schönbäck)
Payback (Alex Storm #12) (Leffe Grimwalker)
Omega (Alex Storm #13) (Lina Areklew)
Stormvarning (Alex Storm #14) (Anna Granlund)
Outsider (Alex Storm #15) (Leffe Grimwalker)
Underdog (Alex Storm #16) (Leffe Grimwalker)
Alfa (Alex Storm #17) (Lina Areklew)
Torpedflickan (Alex Storm #18)
Varghuvudet (Alex Storm #19) (Linda Schönbäck)
Stormeld (Alex Storm #20) (Anna Granlund)

Omdömen om andra böcker av författaren:

Tio dagar (Tick tack #1)
På lånad tid (Tick tack #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Björn Hellberg: Villostråt

Titel: Villostråt
Författare: Björn Hellberg
Sidantal: 299
Förlag; Lind & Co

Baksidestext:

En samvetslös mördare efterlämnar svårtolkade ledtrådar, och Wall och hans kolleger tvingas mobilisera all sin kraft och yrkeskunskap i jakten på den iskallt beräknande gärningsmannen. Och hela tiden kämpar kriminalarna mot klockan: lyckas de förhindra ytterligare tragedier?

Mina tankar:

Detta är om jag inte räknar fel den 29:e boken om Sten Wall.

I vanligt fall när det är en del i en serie så rekommenderar jag att man läser från början, för det är alltid en röd tråd där karaktärernas liv utvecklas i seriens gång. Men med Björn Hellbergs böcker är det annorlunda, här går det verkligen att hoppa in i vilken bok som helst och man kommer inte känna att man har missat något.

För när det kommer till livets förändring så måste man nog säga att bland de återkommande karaktärerna så är det inte mycket som förändras, inte ens åldern. Sten Wall var, om jag inte missminner mig, 54 i första boken, som kom ut 1981. Han är nu, över fyrtio år senare, på randen och i fasan att gå i pension, men det är något som han inte vill ännu. Han är också evigt särbo, samt vill besöka samma ställe varje sommar.

Men det är just detta som är en av charmen med att få återvända till Sten Wall och Staden. I dessa ständiga förändringars tider så finns det något som inte ändrar på sig. Har man läst några innan så vet man vad som döljer sig mellan pärmarna på boken. Det är som att återse en kär vän som man vet vart man har. Ibland behöver man återvända till något man känner igen.

Det är med värme och en lek med ord och underfundigheter som Hellberg väver in oss i ett mordmysterium. Även om inte karaktärerna har hängt med i åldrandet så hänger i alla fall handlingen med i tiden. Han slänger sig med modernare saker och företeelser, men när det kommer till orsak till mord så är det mera tidlösa teman.

Denna senaste bok är inget undantag när det kommer till detta. Upplägget är på ett ungefär som i tidigare böcker, vi följer polisernas utredning men får även lära känna några nya karaktärer som på olika sätt är berörda av mordfallet.

Det är både spännande, underhållande och avkopplande att ta del av handlingen. Det är en mordgåta och man kan om man vill försöka lista ut hur det ligger till innan svaren kommer i slutet, eller så kan man välja att bara följa med i handlingen, roas av de olika karaktärerna som Hellberg ger liv och kanske även tar, i alla fall när det kommer till några.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Gråt I Mörker (Sten Wall)
Likspett (Sten Wall)
Snöfallet
Narrspegel (Sten Wall)
Lastbart (Sten Wall)
Vena amoris (Sten Wall)
Den ultimata stölden (Sten Wall)
Rendezvous (Sten Wall)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Cecilia Sahlström: Änglavingen

Titel: Änglavingen
Författare: Cecilia Sahlström
Sidantal: 332
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Kvarlevorna av två unga män hittas i en nedbrunnen bensinmack i Dalby utanför Lund. Obduktionen visar att de var döda redan före branden och att de strypts till döds efter att ha haft sex. Sara Vallén, som kommit tillbaka efter åtta månaders ledighet, slängs snabbt in i utredningen. Gruppen har fått tillskott av en ny utredare, Algot Potter, vilket ändrar dynamiken i teamet.

Motivet till morden undflyr polisen, men när ytterligare två unga män hittas mördade upptäcker Sara kopplingar mellan fallen. Alla har de chattat med en okänd person på nätet. Meddelandena börjar vänskapligt men övergår i förslag mot utbyte av sexuella tjänster och bilder mot betalning. Sara inleder en desperat jakt för att stoppa mördaren innan fler unga män får sätta livet till.

Mina tankar:

Detta är den åttonde boken om Sara Vallén och de andra poliserna i Lund. De tidigare böckerna heter Vit syren, I egna händer, Pojken som försvann, Hatet vi bär, Under ytan, Pojkarna och Flickan som dansade.

Även om boken går att läsa som fristående rekommenderar jag att man läser böckerna i rätt ordning, så att man får följa med i de återkommande karaktärernas utveckling genom serien. Det nämns tidigare fall i boken, men det är mera en extrasak som ger bonus till de som minns tidigare böcker.

Sara återkommer till jobbet efter en lång ledighet och det dröjer inte länge innan ett svårt fall läggs på hennes bord. Två unga män hittas döda i en nedbrunnen bensinmack, detta är starten på ett klurigt fall som gäckar polisen i Lund. Vad är motivet för morden?

I vissa deckare när det kommer till ett mordfall så är det ibland som om bokens karaktärer är mer eller mindre där för fallet, det är som att de är en nyskriven sida och har ingen historia. Här däremot är självklart mordfallet i centrum, men det är mera som att karaktärerna redan finns och vi tar mer eller mindre ett steg in i deras vardag och ser vad som händer dem just nu. Karaktärerna är alltså mer än själva handlingen i just denna bok, om det låter vettigt. Vi får ta del av deras jobb när de försöker ta reda på förövare och orsak till dådet, men även deras privatliv är en stor del av handlingen.

Författaren har många år bakom sig inom polisyrket så när det kommer till att skildra yrket på ett så realistiskt sätt som det går i böcker, utan att ta udden från spänning, så kan man lita på att hon gör ett bra jobb. Även om jag inte själv har någon kunskap i om hur det går till så känner jag att hon får till en autentisk miljö när det kommer till detta.

Boken är spännande och med ett språk som flyter på riktigt bra så blir det en fröjd att ta till sig den. Precis som de tidigare böckerna i serien så tar författaren upp viktiga ämnen som återspeglar vårt samhälle. Hon har något att säga och vill lyfta fram och gör det på ett bra sätt.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en deckare som har en bra balans mellan utredning och karaktärernas liv, bjuder på spänning och har en intressant handling.

Tidigare omdömen om författaren:

Vit syren (Sara Vallén #1)
I egna händer (Sara Vallén #2)
Pojken som försvann (Sara Vallén #3)
Hatet vi bär (Sara Vallén #4)
Under ytan (Sara Vallén #5)
Pojkarna (Sara Vallén #6)
Flickan som dansade (Sara Vallén #7)
Irrvägar (Rakel Vrede #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Leffe Grimwalker: Tick tack - På lånad tid

Titel: Tick tack – På lånad tid
Författare: Leffe Grimwalker
Sidantal: 359
Förlag: Storytel Publishing

Baksidestext:

"Jag lever på lånad tid… Vad fan hände liksom? Jag hade en plan och skulle bli en legend, fucka upp hela den undre världen, casha in en förmögenhet och mina nära skulle leva lyckliga i alla dar. Som en riktig saga. Det var planen. Men sen gick det åt helvete. Såklart… Jag är en legend nu men det blev inte riktigt som jag tänkt mig.

Jag, Ellen, Bennie och Dragan är jagade - jagade av fucking alla. Och till råga på allt så är min lillasyster Bambi kidnappad. Jag har tio timmar på mig att släppa all info som farsan skickade till mig, annars dör Bambi. Men om jag släpper allt kommer det slå ner som en bomb och förmodligen störta regeringen.

Jag måste lösa det här, hitta Bambi och oskadliggöra farsan och brorsan. Tio timmar är allt jag har på mig och jag har en plan… Jag ska hitta henne och ta hand om pappa, en gång för alla.

Mina tankar:

Detta är den andra delen i serien Tick tack, som inleddes med Tio dagar.

Man skall läsa böckerna i rätt ordning, denna tar vid där den förra slutade.

Denna går ut lika hårt och snabbt som sin föregångare, man kan se dessa böcker som en enda lång serie. Det är en berättarröst i jag-form men det finns även bitar i berättelsen som utspelar sig utan huvudkaraktären.

Man märker verkligen att Leffe Grimwalker leker och går hela vägen ut med att använda denna berättarröst, det är ord och en jargong som återspeglar karaktärens drag. Det är som om han berättar direkt för oss läsare och det gör att vi kommer väldigt nära denna person.

Det är en handling som i första boken verkade till en början vara en mer eller mindre vanlig berättelse som någon som blåser folk i den undre världen, men redan där fick vi se en annan bild senare i boken att detta verkligen var ingen vanlig berättelse.

Det är en nästan macho och/eller testosteronpumpande stil mellan karaktärerna som man stöter på, men då menar jag det inte på ett negativt sätt, nej på den där charmiga stilen som man hittar i 80-tals actionfilmer, även om denna handlingen är mera modern.

Vi återser vissa karaktärer från första boken men även en del nya kommer till också, här möter vi även Victoria Bonde, som även fått tre egna böcker, som skall vara en serie som utspelar sig efter denna om jag inte misstagit mig.

Det är underhållning och spänning från första sidan till sista, det är en sådan fart i handlingen att man knappt hinner att andas. Om det är något som Leffe kan så är det att skriva spännande, med glimten i ögat då, även om det är allvarlig, finns en underliggande ton av humor.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en spänningsroman som bjuder på hejdlösa scener och kanske även vändningar i handlingen.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Tio dagar (Tick tack #1)
En Perfekt Storm (Alex Storm #1) (Tillsammans med Dan Buthler)
Kastvindar (Alex Storm #2) (Tillsammans med Dan Buthler)
Stormfödd (Alex Storm #3) (Tillsammans med Dan Buthler)
Isstorm (Alex Storm #4) (Tillsammans med Dan Buthler)
Krigsvindar (Alex Storm #5)
Blodregn (Alex Storm #6)
Fenix (Alex Storm #8)
Kingpin (Alex Storm #10)
Payback (Alex Storm #12)
Outsider (Alex Storm #15)
Underdog (Alex Storm #16)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Anders & Anette De La Motte: Intrig i Amalfi

Titel: Intrig i Amalfi
Författare: Anders & Anette De La Motte
Sidantal: 367
Förlag: Forum

Baksidestext:

Citronlundar, praliner, delikata bakverk - och så ett nytt mystiskt dödsfall.

Hugo Lind har valt att stanna i Italien och när reseledaren Lara Belmonte behöver en busschaufför ställer han självklart upp. Denna gång har Belmonte Travels arrangerat en lyxvistelse på Amalfikusten åt företagarfamiljen Byhlén. Det ryktas att patriarken Gottfrid Byhlén äntligen är redo att lämna över ansvaret för sitt konfektyrimperium. Men åt vem? Och är någon beredd att mörda för att gå segrande ur maktkampen?

Mina tankar:

Detta är den andra delen i serien Mord under solen, som inleddes med Ett fall på Capri.

Boken går bra att läsa utan att man läst den första. Man får alla väsentliga bitar förklarade för sig så man hänger med bra, men ändå rekommenderar jag att man början från början.

Boken tar vid inte långt efter den första boken. Hugo Lind har stannat kvar i Italien och nu har han hoppat in som busschaufför när Lara Belmontes ordinarie har fått förhinder. Denna gång så är det ett familjeföretag som har bokat en tur. Familjen Byhlén är ett stort namn inom konfektyrindustrin i Sverige.

Precis som första boken så börjar det med att någon hittas död, och frågan som man ställer sig är om det är mord eller en olycka och vem är det som är den döde. Handlingen hoppar sedan tillbaka några dagar så vi får följa upptakten till dödsfallet. Det blir en gåta för läsaren att klura på och ta del av.

När man läser denna så får man inte bara en underhållande och spännande handling när det kommer till dödsfallet och mysteriet runt det. Boken är lika mycket en upplevelse när det kommer till geografi, mat och även historia. Man känner verkligen att författarna uppskattar och vill fånga denna kulinariska resa som Italien består av, de lyckas med att fånga detta.

Det finns även en härlig humor. Hur författarna skildrar detta, för svenskarna, viktiga ämne när det kommer till vilka praliner en viss chokladask innehåller så kan man bara småle och hålla med. Nu är det för visso ett helt påhittat företag i boken, man svenska folkets åsikter finns där likaså.

När det kommer till stilen av deckare så kan jag inte låta bli att tänka på den mera klassiska deckaren, som till exempel Agatha Christie. Det är en grupp med människor som vi får lära känna, ett eller kanske flera dödsfall, och någon som försöker klura ut hur allt ligger till. Här har författarna fått till en härlig nöt att knäcka när det kommer till mysteriet.

Det är en mysigare och mera lugnare deckare, men ändå så finns det en spänning i den. Så för de som inte vill ha allt för blodiga deckare så är denna perfekt, om man sedan gillar mat och resor så är det ett ännu större plus.

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Geim, Buzz, Bubble
MemoRandom (MemoRandom #1)
UltiMatum (MemoRandom #2)
Slutet på sommaren (Årstidskvartetten #1)
Höstdåd (Årstidskvartetten #2)
Vintereld (Årstidskvartetten #3)
Våroffer (Årstidskvartetten #4)
Döden går på visning (Morden på Österlen #1)
Ett fynd att dö för (Morden på Österlen #2)
Bortbytaren (Leo Asker #1)
Glasmannen (Leo Asker #2)
Ett fall på Capri (Mord under solen #1)
Rostskogen (Leo Asker #3)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Mats Ahlstedt: Guldmakaren

Titel: Guldmakaren
Författare: Mats Ahlstedt
Sidantal: 255
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Ella Werner måste dö.

Det är villkoret för att Ella Werners infiltratör Christer Quist, nyligen frigiven efter ett långt fängelsestraff, ska kunna bli medlem i det kinesiska brottssyndikatet Triaden.

Christer Quist har fått reda på att ligan planerar en kupp mot Guldmakaren, som gömmer tvåhundrafemtio kilo rent guld någonstans i Göteborgstrakten. För att infiltrera det kriminella nätverket iscensätter han ett fingerat mord på Ella Werner, som tvingas gå under jorden tillsammans med kollegan och sambon Nicklas Crona. Det är bara ett problem - Triaden har en mullvad i polishuset. Kommer bluffen att avslöjas innan Ella Werner hinner stoppa Triaden?

Mina tankar:

Detta är den femte delen om profileraren Ella Werner, de tidigare delarna heter När inget annat återstår, Öga för öga, tand för tand, Ondskans ansikte och Trojanen. Denna kom ut 2020.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att man skall få ut det mesta av böckerna när det kommer till de återkommande karaktärerna. Annars går boken bra att läsa fristående.

När det kommer till spänningsgenren så finns brukar jag säga att det finns olika grupperingar när det kommer till ämnet man berör. En del använder sig av lite mera tidlösa ämnen när det kommer till kärnan till det mordiska, som till exempel hämnd och otrohet, sedan finns det de som ligger rätt i tiden och återspeglar samhället som det är just nu.

Nu har jag läst sexton böcker av Mats Ahlstedt, från debuten till denna och jag märker nu en ändring i hans böcker. De första var lite mera åt de tidlösa deckarna, där ett mord skedde av någon anledning, men på vägen så har hans böcker börjat så smått att vandra till att beröra mera aktuella ämnen. I denna så träffar vi på olika kriminella nätverk och hur dessa tar över delar av verksamheter i Sverige.

Som vanligt när det kommer till Mats Ahlstedt så bjuder han på en fartfylld och spännande resa. Boken börjar med nära chockerande händelser och det intensiva släpper inte taget. Det är en högt driv och full fokus på den centrala handlingen. Med så många böcker i bagaget som Mats Ahlstedt har så känner man att det är med en säker penna han förmedlar till läsaren, han har ett fullbordat språk som sitter där det skall.

Han skriver ju också en serie om polisen Fatima Wallinder, som också befinner sig i Göteborg som Ella Werner. Jag tror att det var i en tidigare bok med Fatima som Ella Werner nämndes och nu, utan att avslöja allt för mycket så kan jag säga att Fatima är med i denna bok en bit. Så det verkar som han nu börjar korsa dessa två serier. Detta är trevligt för de läsare som följer båda hans serier.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en snabbläst och fartfylld deckare där det händer något hela tiden. Spänning utlovas.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dödsängeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #1)
Violinisten (Sören Högström och Fatima Wallinder #2)
Den röda damcykeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #3)
Mordet på Ragnhildsholmen (Sören Högström och Fatima Wallinder #4)
Dömd för livet (Sören Högström och Fatima Wallinder #5)
Dockmakarens dotter (Sören Högström och Fatima Wallinder #6)
Trasdockorna (Sören Högström och Fatima Wallinder #7
Ondskans spår (Sören Högström och Fatima Wallinder #8)
När inget annat återstår (Ella Werner #1)
Öga för öga, tand för tand (Ella Werner #2)
Den sista vilan (Fatima Wallinder #9)
Ondskans ansikte (Ella Werner #3)
Fruktans hus (Fatima Wallinder #10)
Trojanen (Ella Werner #4)
Upprättelsen (Fatima Wallinder #11)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Pascal Engman: Klanen

Titel: Klanen
Författare: Pascal Engman
Sidantal: 463
Förlag: Bookmark

Baksidestext:

1 september 1997. På Danderyds sjukhus föds två barn. En pojke och en flicka som kommer att växa upp på varsin sida av Sollentuna. Josef med en ensamstående, invandrad mamma. Antonia i en kärnfamilj i den övre medelklassen. Två delar av samma kommun som innebär två helt olika världar.

Josef växer upp på Malmvägen och ser Klanen ta makten över gatan. Här finns ingen lag. Bara familjen Mansour. Han vill inte bli en del av dem men alternativen är få för en ung kille som vill skydda sin mamma och sina vänner. Polisen Hjalmar ser hur hans hemort sakta men säkert hamnar i Klanens våld, har han ens en chans att stoppa deras framfart?

Familjens överhuvud Ali Mansour leder Klanen med precision. Sonen Muhammed fostras till att en dag ta över verksamheten medan dottern Zara går från att vara Alis ögonsten till en kvinna som måste tyglas. Samtidigt krackelerar den värld som Antonia alltid tagit för given och hon börjar drömma om att ta sig långt bort ifrån villaförorten Sollentuna.

Mina tankar:

Detta är den första delen i en trilogi.

Jag har följt Pascal Engman sedan debuten med Patrioterna och han har från bok till bok gått från klarhet till klarhet. Han är en av de skarpaste och bästa, om inte den skarpaste och bästa, när det kommer till att skildra samhället och ta upp aktuella ämnen. Han har en otrolig förmåga att skildra de små och vanliga människorna som lever i det som han berättar om. Varje människa räknas och har en berättelse att förmedla i hans böcker.

I hans böcker om Vanessa Frank så har han berört ämnen som har att göra med gängkriminalitet, visat upp olika sidor av detta. Men det har aldrig stått i centrum av boken, fören nu. Här har vi boken, eller rättare sagt serien, som på ett djupgående och berörande sätt tar upp livet för personer som på olika sätt är berörda eller involverade i just gängkriminalitet.

På nästan ett dokumentärt sätt så skildrar han den nya vågen av kriminaliteten som tog sin början runt 2007, där boken börjar. Det är många karaktärer att följa och vi får se många sidor om hur det var och är att leva i denna miljö. Det är grovt involverade gängmedlemmar, affärsägare, poliser och de oskyldiga som lever mitt bland de kriminella och lever i skräck. Han visar även olika vägar in i det kriminella, där vissa mer eller mindre inte har några val även om de vill ta sig ur detta.

Det är episkt och det är gripande. Det är som en modern Gudfadern, där heder spelar en central roll i vad som är rätt eller fel. Han tar upp flera ämnen som lätt kunde ha blivit att författaren lyftet fram sina egna åsikter och att det blivit någon fingerpekande om hur det skall vara. Men så blir det aldrig, självklart så är handlingen på något sätt färgat av författarens tankar, men han tar upp ämnena på ett så neutralt och sakligt sätt att det ger läsaren fritt att skaffa sina åsikter. Självklart så är det ingen glorifiering av kriminalitet, men har visar mera hur det verkligen ligger till på att riktigt bra sätt.

Om man skall jämföra med hans tidigare böcker med Vanessa Frank så är Vanessa Frank mera hektiskt spänning där denna berättelse är mera storslagen i sitt utförande. Det är mera täckande än vad hans tidigare böcker har varit. Kanske ett lugnare tempo men spänning är lika närvarande. Och samhällsskildringen och karaktärerna är lika starka som vanligt, kanske till och med starkare i vissa bitar.

Pascal Engman visar än en gång att han är en av det starkaste namnet på litteraturhimmelen, säger litteratur och inte deckare eller spänning, för han visar med sina böcker att spänningsgenren är så mycket mera än bara att förmedla spänning. Samhällsskildringar och livsöden som verkligen träffar rätt och berör.

Jag rekommenderar denna till absolut alla.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Patrioterna
Eldslandet (Vanessa Frank #1)
Råttkungen (Vanessa Frank #2)
Änkorna (Vanessa Frank #3)
Kokain (Vanessa Frank #4)
Till minne av en mördare (Skymningsland #1) (Med Johannes Selåker)
X (Vanessa Frank #5)
Skammens väg (Skymningsland #2) (Med Johannes Selåker)
Bestseller (Vanessa Frank #5)
Nomaden (Skymningsland #3) (Med Johannes Selåker)
Ingen (Vanessa Frank #6)
Albinon (Skymningsland #4) (Med Johannes Selåker)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Caroline L. Jensen: Vargsläkte

Titel: Vargsläkte
Författare: Caroline L. Jensen (Grimwalker)
Sidantal: 375
Förlag: Ord Text Mening

Baksidestext:

Det nergångna hotellet vid stranden ruvar på sin hemlighet. Någonting bor i väggarna. Något gammalt. Vem, eller vad, är egentligen husets ägarinna, Ylva Duse? I blodet finns det fruktansvärda svaret. I blodet finns också en gemenskap som Vera har sökt efter hela sitt liv.

Mina tankar:

Innan Caroline blev Grimwalker med hela svenska folket så hette hon Jensen, innan hon skrev spänningsromaner så var det en mera inriktning på skräck eller i alla fall fantastik som stod i centrum. Denna kom ut 2011 och var tänkt att bli den första delen i en serie.

Om tittar lite grovt på handlingen så låter det som om det skulle vara en feelgood. En ung kvinna beger sig hem till sin mormor över sommaren, där skall hon hjälpa till och renovera upp ett gammalt hotell. Skulle som sagt kunna vara starten på en sockersöt kärleksroman och om att hitta sig själv. Det sista kanske stämmer med boken, men de som vet något om Caroline så är det att sockersöta böcker skriver hon inte.

Under denna period så var hennes skrivande inriktad som sagt på fantastik och skräck och här har vi någon slags modern version av folksägner och myter när det kommer till trolldom, spökeri och inte minst sagt hamnskiftare, eller som man kanske säger varulvar, även om karaktärerna i boken inte vill använda detta ord.

Jag gillar verkligen upplägget i boken och bakgrunden tycker jag känns intressant och genomarbetad. Har ju en förkärlek till den mörka och hemska, skräck är något som rinner i mina vener sedan barnsben. Tycker att hon har skapat något originellt här, skräcken blandad med det familjära skapar något som inte bara är där för att skrämmas, den har även något att förmedla.

Nu blev det bara denna bok, som var påtänkt som en serie, tror jag läste att förlaget gick i konkurs, eller lades ned av någon anledning, så det blev aldrig någon fortsättning. Var lite orolig när jag började läsa boken, då jag visst om detta, att jag skulle få en handling utan något slut. Men när jag läste ut boken så kände jag att även om det finns bitar som skulle fortsätta till nästa bok så har den ändå ett slags avslut eller avrundning. Så det går att läsa boken som en fristående bok.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en skräckroman som är modern och har bitvis en varm ton av humor i allt det blodiga. Boken är kanske svår att få tag i nu, men värd att leta efter.

Omdömen om andra böcker av författaren:

Demonologi för nybörjare

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tycker om boken: Bokbloggar

David Baldacci: De sammansvurna

Titel: De sammansvurna
Författare: David Baldacci
Sidantal: 453
Förlag: Bra böcker

Baksidestext:

John Carr, även känd som Oliver Stone och en gång USA:s skickligaste lönnmördare, står i Lafayette Park framför Vita huset, kanske för sista gången. Presidenten har personligen bett Stone att tjäna sitt land igen genom ett riskfyllt hemligt uppdrag. Trots att han har kämpat i decennier för att lämna sin tidigare karriär bakom sig, har Stone inget annat val än att säga ja.

Men Stones uppdrag förändras drastiskt innan det ens har börjat. Samma kväll som den brittiske premiärministern gästar Vita huset detonerar en bomb i Lafayette Park, en uppenbar attack mot både presidenten och premiärministern. I de kaotiska efterdyningarna får Stone ett nytt, mer brådskande uppdrag: att hitta de ansvariga för bombdådet.

Den brittiska MI-6-agenten Mary Chapman blir Stones partner i sökandet efter de okända angriparna. Men deras skugglika motståndare visar sig vara fullt kapabla till mord och, värst av allt det verkar som om bombdådet i parken bara var inledningen till någonting mycket större. Stone ber om hjälp från de enda han vet att han kan lita på: Kamelklubben. Men det kan visa sig vara ett stort misstag…

Mina tankar:

Detta är den femte och sista boken som David Baldacci skrev om Oliver Stone och resten Kamelklubben. Denna kom ut 2010, de tidigare böckerna heter Kamelklubben, Samlarna, Förrädarna och De rättfärdiga.

Det är inte nödvändigt att läsa de tidigare böckerna, men jag rekommenderar ändå att man gör det för att förstå och hänga med bättre när det kommer till de återkommande karaktärerna och vad som hänt dem tidigare.

Om jag räknar rätt så är detta den tjugonde boken som han gav ut och nu är han uppe i över femtio böcker. Han har prövat på andra genrer men huvudsakligen så håller han sig till spänningsgenren. Där rör han sig bland agenter och spioner, hemliga operationer och konspirationer. Korrupta politiker och andra högre uppsatta tjänstemän förekommer också.

Är det något som Baldacci kan så är det att från första sidan skapa spänning, han nästan slungar oss läsare in i handlingen och även om det är komplicerat med karaktärer och organisationer så är det på ett annat sätt rätt så glasklart när det kommer till att hänga med. Mustig men överkomlig intrig.

Det är ett stabilt berättarspråk och han målar upp karaktärer och miljöer på ett levande sätt, han visar att han är en av de stora när det kommer till att leverera spänning. Handlingen kanske inte bjuder på allt för många överraskningar men däremot så bjuder den på en högklassig underhållning med hög fart och något som händer hela tiden.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en komplett spänningsroman som rör sig i maktens korridorer och underrättelsetjänsternas hemligmakeri, trovärdighet kanske man inte skall ifrågasätta, det är underhållning som stor i fokus.

Omdömen om andra böcker av författaren:

Geniet (Sean King & Michelle Maxwell #3)
Samlarna (Kamelklubben #2)
Förrädarna (Kamelklubben #3)
De rättfärdiga (Kamelklubben #4)
Dubbelspel (Sean King & Michelle Maxwell #4)
Till varje pris
Dagen noll (John Puller #1)
Jakten på Amos Decker (Amos Decker #1)
De bortglömda (John Puller #2)
Lång väg till rättvisa (Atlee Pines #1)
Minuten före midnatt (Atlee Pines #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tycker om boken: Bokbloggar