David Renklint: Jag dödar en

Titel: Jag dödar en
Författare: David Renklint
Sidantal: 180
Förlag; Swedish Zombie

Johan har precis kommit hem från sjukhuset med sin prematurfödda dotter Wilma. Wilmas mamma Viktoria dog i havandeskapsförgiftning, men Johan känner sig ändå inte ensam i det stora huset. Meddelanden på väggarna och gestalter i ögonvrån. Nattsvarta korpar runt huset, i mardrömmarna i mörkret bakom ögonlocken. Och Wilma mår dåligt. På grund av snöstormen och kylan är Johan instängd med vad det än är som han har fått med sig hem, och Wilma blir bara svagare och svagare. Den enda som trotsar ovädret och kommer hem till Johan är Viktorias väninna Nadja, som också hon bär på en sorg. Johan inser att han behöver hennes hjälp och tillsammans försöker de ta hand om Wilma. Och det andra som är i huset med dem.

Mina tankar:

Detta är en kortroman i förlaget Swedish Zombies satsning på just lite kortare böcker i skräckgenren. Det är en serie som presenterar ocensurerad skräck som väljer att inte titta bort samtidigt som de kanske innehåller något djupare än att bara skrämmas.

Jag vill framhålla att det finns många bra namn när vi pratar om skräck i Sverige, gemene man tänker nog först och främst på John Ajvide Lindqvist och Mats Strandberg, dessa två är bra men det finns ännu fler namn att räkna med om man vill ha bra svensk skräck.

En av dessa, kanske lite mera okända namnen, är just David Renklint. Han debuterade 2018 med Det går en liten ängel, en skräck som var avskalad och mystisk, samtidigt som den fick till en riktigt bra skräckstämning.

Denna bok kom ut 2021 och mellan debuten och denna så har han skrivit ett antal böcker i några olika genrer, det är fantastik för det mesta, men han har inte bara hållit sig till skräck utan det förekommer även fantasy för en yngre målgrupp. Så man märker att han i denna bok har utvecklats men han har även hållit sig trogen till den skräcken som debuten bjöd på.

Han har valt en isolerad miljö och håller sig minimal med karaktärer. Just att, som i denna bok, vara så utsatt och ensam som huvudkaraktären är och i den situationen som han befinner sig i, bara det sätter upp en skräckstämning. Att det sedan börjar hända mystiska saker gör inte saken bättre.

Vi har här en man, Johan, som har sin nyfödda dotter, som är född för tidigt då frun har dött. Han befinner sig i ett avskilt hus och behöver ta hand om sin dotter som sondmatas, vilket inte är det lättaste då hon inte behåller maten. Ett kraftigt snöoväder gör att han inte kan ta sig till sjukhuset, då det är farligt för dottern att vistas i minusgrader.

För att delvis bearbeta sin sorg så börjar han prata med sin döde fru. Mystiska saker börjar hända i huset. Till en början så tycker han sig se skymten av frun men snart så övergår det till att det lämnas märken och han hör ljud. Är det hans fru eller någon annan? Något annat? Den enda kontakten med övriga världen är fruns väninna Nadja som återkommande kommer och besöker dem för att se hur det står till. Tillsammans börjar de undersöka det mystiska händelserna.

Det som målas upp för oss läsare är en berättelse som både skrämmer och är rörande. Den har en finstämd känsla i mannens sorg efter förlusten, hur hanterar man att förlora den man älskade och samtidigt skall man vara stark och ta hand om det för tidigt födda barnet.

Samtidigt så är det en krypande skräck och mysterium över vad det är som händer i huset. Är det något övernaturligt eller är det mannen, som i sin sorg, blivit galen och inbillar sig saker, kanske gör sakerna själv? Vi läsare hålls på nålar igenom berättelsen och man kan inte sluta läsa för man vill få reda på hur det ligger till.

Jag får säga att även om jag anande på ett ungefär hur det låg till så var jag aldrig helt säker på mina misstankar förrän allt hade lagts fram för oss läsare. Författaren har fått till en riktig bra handling och har precis den rätta tonen i språket, han visar lagom mycket för att läsarens egen fantasi skall börja springa runt i huvudet.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en skräck som både på sitt sätt är jordnära och ömsint sorglig samtidigt som den bjuder på något skrämmande och kanske till och med övernaturligt. Jag hoppas verkligen att fler får upp ögonen på denna författare om det är skräck man vill ha, för det behärskar han verkligen.

Tidigare omdömen om författaren:

Det går en liten ängel
Järvflickan
Blixtbarn (Blixtbarn #1)
Kraften vaknar (Strömånge #1)
Vittring (Strömånge #2)
Blixtregn (Blixtbarn #2)


Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Jenny Lundin: Slaktmarker

Titel: Slaktmarker
Författare: Jenny Lundin
Sidantal: 168
Förlag: Swedish Zombie

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Patrik Manfred är en finanskille som drömmer om pengar och framgång. När företaget han jobbar på tas över av en ny ledning får han chansen att visa vad han går för. I sin iver att visa sig duglig begår han ett ödesdigert misstag. Eller är det en komplott han utsätts för? En komplett orkestrerad av HR-chefen Lovisa Adler? När Patrik försöker ta sig ur knipan kastas han in i en malström av händelser som snabbt rör sig mot själva existensens utmarker.

Mina tankar:

Detta är författaren Jenny Lundins debutbok, hon har tidigare skrivit noveller. Det är den tredje boken i förlaget Swedish Zombies Den Nya Skräcken, som är en serie kortare romaner och, som namnet säger, rör sig inom skräcken.

När jag började läsa boken så började jag dra lite liknelser med huvudkaraktären i American Psycho, som heter Patrick Bateman. Vet inte om det var för att den utspelade sig i finansvärlden och/eller att karaktärerna har samma förnamn. Och att det är en rätt så blodig historia. Karaktärerna är inte direkt lika men jag vågar ändå på mig en gissning att det kanske finns någon slags hint med detta. Det även vara jag som ser kopplingar som inte existerar.

Det är en rätt så blodig och surrealistisk handling som målas upp för våra ögon när vi läser denna. Vi vet inte vad som är sant och vad som bara finns i karaktärens fantasi, det är en balans som hålls uppe igenom hela berättelsen. Eller är det så att allt är sant? I denna berättelse, som kan liknas en feberdröm, kan vi aldrig vara säkra.

När det kommer till stämningen så skulle jag vilja säga att det finns någon som liknas med stämningen som man får när man ser en film av David Lynch, det finns något som man inte ser och förstår allt av men det ligger där som en obehaglig hinna över handlingen. Nu menar jag inte obehaglig i något negativt utan det är den känslan man vill ha när man läser eller ser skräck. Något som får dig att spänna dig och bli nervös. Varför vi vill få känna den känslan vet jag inte, men många och jag är en av dem, gillar att bli skrämda av skräck. Nu kanske inte denna bok är så kryptisk som Lynchs filmer brukar vara men det är han jag kommer att tänka på.

Språket är lätt att ta till sig och det finns även ett djup i det. Skräckstämningen infinner sig och det finns gott av det blodiga, eller om man skall kalla det för det köttiga.

Boken innehåller även en extra novell, en bonusnovell som det står. Efter att ha läst klart huvudberättelsen så förväntade jag mig en fristående berättelse. Men till min glädje så var det en novell som utspelar sig en stund efter händelserna i romanen. Jag tycke att denna extranovell gav en extra dimension till handlingen som utspelade sig i själva romanen. Den förklarar en del saker men den bygger även vidare på andra saker och vi inser att det kanske är något ännu större som är på gång här.

Så denna är en perfekt läsning om du vill ut på en resa på skäckens väg, det blir en psykedelisk tur ner i hommage till den klassiska skräcken men även den moderna. Ser fram emot att läsa mer från författaren.

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Lupina Ojala: Felice

Titel: Felice
Författare: Lupina Ojala
Sidantal: 35
Förlag: Swedish Zombie

Baksidestext:

Längtan finns i en dröm.

Catrin får sällskap om nätterna. Någon eller någonting kommer på besök, smeker och lockar. Sömnen blir lustfylld, men kanske också farlig. Det som börjar som en lek i drömmen blir snart allvar och förändrar hennes liv.

Mina tankar:

Detta är en novell, utgiven som singelnovell. Denna kom ut 2015.

Lupina brukar röra sig i fantastikens värld med sin serie Legender från Yddrios, vars tredje del kom inte för så längesedan. I denna så befinner hon sig i vår värld men det finns något övernaturligt. Jag skulle inte kalla den för en skräckberättelse för den är inte direkt skrämmande, och det tror jag inte heller är meningen. Skulle klassa den mera som en övernaturlig thriller.

Vi har vår huvudkaraktär, Catrin, som börjar drömma om att en annan person smeker henne, när hon vaknar finns det ingen där. Dessa upplevelser utvecklas och Catrin börjar känna av personen mera. Hon blir inte rädd av dessa övernaturliga händelser och ett tycke börjar uppstå.

Hon blir nästan besatt av tanken om denna person, som kallar sig Felice. Det händer saker som sätter allt i ett annat ljus när Catrin börjar undersöka mer om Felice. Det är en finstämd och även spännande berättelse som målas upp i denna novell.

När det kommer till noveller så har de ju automatiskt en begränsning när det kommer till hur mycket en författare kan bygga upp en handling. Jag tycker att Lupina lyckas bra med att på bara några sidor få fram en bild över huvudkaraktären och hennes relation med det övernaturliga väsendet som besöker henne. Hon får till en bra bakgrundshistoria som fångade i alla fall mitt intresse.

Hon har ett språk som är riktigt finstämt, hon fångar verkligen ögonblicken och känslan i de scener som hon målar upp i berättelsen. Även fast det endast är en novell så hinner Lupina få med några vändningar i åt vilket håll handlingen tar sig, detta gillar jag verkligen, får läsaren att tänka efter samt försöka gissa sig till hur det ligger till.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Tårpilens År (Legender från Yddrios #1)
Catoblepas Ångnoveller No 1 & 2

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Erik Odeldahl och Fredrik Stennek: Köttmarknad

Titel: Köttmarknad
Författare: Erik Odeldahl och Fredrik Stennek
Sidantal: 180
Förlag: Swedish Zombie

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Mange har just fått en provanställning som dörrvakt på den ökända nattklubben. Ljuban hoppas att det här vaktpasset ska bli hans sista. Bella skulle aldrig sätta sin fot där frivilligt, men någon måste ta hand om hennes kompis innan hon gör något idiotiskt. Marko trodde att han var färdig med klubben för gott, men sedan försvann bossen och alla spår pekar ditåt. Alla vet at det är något speciellt med Köttmarknaden. En rå, pulserande stämning som får folk att tappa alla hämningar och driver dem till extas på det svettiga dansgolvet. Kanske är det något man blandar i drinkarna? Eller är det något konstigt i luften där inne? Vad det än är, så sitter det liksom i väggarna. Något som vibrerar i takt till basgångarna från återupplivade nittiotalshits. Något som alltid är hungrigt.

Mina tankar:

Detta är författarna Erik Odeldahl och Fredrik Stenneks debutroman. De tillhör ett författarkollektiv som kallas Fruktan och har tidigare skrivit noveller i två antologier med detta kollektiv, de heter Stockholms Undergång och Zonen Vi Ärvde.

Detta är den andra boken i förlaget Swedish Zombies nya serie, som de kallar för Den Nya Skräcken. Serien består av kortare romaner och genren är så klart skräck, därav namnet på serien. Den första boken i serien heter Rött Universum och är skriven av Frida Windelhed.

Denna utspelar sig så gott som under en enda natt och då som gott uteslutande på nattklubben Köttmarknaden. På denna nattklubb och under denna natt samlas det, av olika anledningar, ett antal karaktärer.

Det är en het och svettig berättelse som målas upp. Det osar av testosteron, då speciellt från dörrvakterna som jobbar på klubben, men även av feromoner då något på klubben får de som besöker den att göra saker som de troligen inte hade gjort annars.

Fast boken är på knappt tvåhundra sidor så tycker jag att man hinner få med mycket i handlingen. Den breder inte ut sig i många sidotrådar utan fokuserar på just händelserna under denna natt, det gör att den kan fördjupa sig på karaktärerna. Vi kanske inte får reda på så jättemycket bakgrund om de olika karaktärerna, men genom att få se hur de agerar och tänker under de timmar som boken utspelar sig under så får man en bild över vilka de är. Det blir lite mera stilen av en novell men man har valt att ge handlingen mera kött på benen och breder ut sig på fler sidor.

När det kommer till skräckdelen av berättelsen så finns den där. Det är inte den typen av skräck så att man blir rädd av att läsa den och det tror jag inte heller är meningen att man skall bli. Detta skulle kunna vara en spänningsroman om det inte var för de saker som uppenbarar sig under handlingens gång. Det är element som rör sig i skräckens korridorer, på vilket sätt lämnar jag till läsaren att upptäcka, för det är en del av resan. Tror absolut att om man uppskattar skräck så kommer man att uppskatta dessa delar i berättelsen, som ändå är kärnan.

Jag har sagt en gång att en bra novell är när man har läst ut den och känner att man vill veta mera och fortsätta läsa. Jag har ju nämnt novell några gånger och kan inte slut med det riktigt ännu om denna bok. För när jag läser sista sidan i boken så känner jag att det är ett bra avslut på berättelsen men ändå finns det ett begär av att vilja få reda på mer. Vad händer härnäst? Kommer händelserna att stanna i den fasen som de är i nu, eller kommer de att eskalera till något ännu större som sträcker sig utanför väggarna på nattklubben Köttmarknaden? Jag hoppas på en slags fortsättning i någon form, om det är så bara en novell eller ytterligare en bok till. Annars får fantasin leva fritt i läsarens hjärna, i min växer något och frodar. Så än en gång känns detta som en novell i riktigt långt format.

Vill man ha något lätt- och snabbläst men ändå med ett bra språk och intressanta karaktärer och situationer med en härlig skräckkänsla så är detta boken att sätta tänderna i. Den bjuder på riktigt bra kvalité när det kommer till underhållning och tror att den kommer att gå hem till alla som älskar skräck.

Vill även göra tummen upp till förlaget Swedish Zombie som vågar satsa och lyfta fram svensk skräck. Med dessa två första böckerna i serien så visar de att det finns talanger att ta av när det kommer till svenska skräckförfattare och att man vågar satsa på skräcken som kanske inte går hem hos alla utan bara de inbitna skräckfantasterna gör mig riktigt bra. Jag ser att denna serie av skräckböcker inte sparar på krutet när det kommer till det brutala och det groteska, här finns ingen censur och heller inte slätstruket så att det skall passa alla. Skall bli intressant att se vad nästa bok i denna serie kommer att handla om och vilken typ av skräck det blir.

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Frida Windelhed: Rött Universum

Titel: Rött Universum
Författare: Frida Windelhed
Sidantal: 167
Förlag: Swedish Zombie

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Ännu en tryckande het, klibbig sommar i Stockholm. Svetten som rinner på huden känns som krypande insekter. Skogarna brinner, blodet kokar och en våldsam klimax verkar närma sig. Här förändras Siris liv när hon möter mystiska Iris och den karismatiska skräckförfattaren Bönsyrsan. De introducerar henne för en grupp främlingar, alla med någonting fasanfullt gemensamt, de har alla blivit utsatta för fruktansvärda brott, och de har besökts av samma mäktiga gudom: Hämnden själv. Medan värmen stiger och galenskapen växer börjar gruppen dyrka Hämnden, och tillsammans är de beredda att offra allt de har kvar för att uppfylla sin mörkaste begär. Ingen åtgärd är för extrem, ingen för våldsam.

Mina tankar:

Detta är författaren Frida Windelheds debutbok, det är en skräckroman från förlaget Swedish Zombies nya satsning Den Nya Skräcken, som kommer bli en serie av böcker som består av kortare skräckromaner.

Skulle jag försöka att sammanfatta denna på något kortfattat sätt så skulle jag säga att det är en febrig och surrealistisk resa rakt in i sinnets mörkaste platser.

När jag läste denna bok så kom jag att känna samma känsla som när man ser en David Lynch-film. Det känns som att allt står ett steg bredvid verkligheten och det normala samt förklarbara. Det ligger en hinna eller en dimma över hela handlingen, lite som man befinner sig i en dröm och kan inte vakna upp.

Nu menar jag absolut inget negativt med att handlingen befinner sig i en dimma, för jag tror att det är precis det författaren vill få läsaren att känna. Man känner av stämningen i handlingen, något står inte rätt till, men man kan inte direkt få ett grepp om det, man ser inte hela bilden utan upplever den tillsammans med huvudkaraktären Siri, och det är en person som inte direkt mår bra psykiskt. Hon försöker greppa om något som känns vettigt i hennes ögon, hon hittar Bönsyrsan, en udda och karismatisk person, och en grupp människor som är likt Siri lika förlorade i sinnet.

Språket är trollbindande och lite av det poetiska hållet. Tycker att när det kommer till språket och handlingen så känner man att författaren inte sparar på något utan vågar gå hela vägen, man riktigt känner av det febriga och kaotiska i handlingen.

Jag gillar att man under resans gång inte vet vad som verkligen pågår. Händer verkligen allt? Eller är en del av handlingen bara fantasier i karaktärernas huvuden? En masspsykos? När vi kommer till resans slut så får vi som läsare kanske en klarare bild, men ändå kanske fortfarande lite svävande.

Så vill man ha en skräck som vågar ta ut svängarna en del så skall man absolut kolla upp denna bok. Skall bli intressant att se hur de andra böckerna i denna serie kommer att bli, de kommer vara skrivna av olika författare. Kul om de även representerar olika stilar inom skräcken.

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Mårten Dahlrot & Joakim Hanner: Det Som Kommer I Natten & Dödisgubben

Titel: Det Som Kommer I Natten
Författare: Mårten Dahlrot och Joakim Hanner
Sidantal: 49
Förlag: Swedish Zombie

Handling:

Hösten är här. Mörkret har fallit. Från fönstret ser Em att en gatlampa har slocknat. Hon ser också att det står någon under den. Någon som gömmer sig i mörkret. Någon som kommer närmare för varje natt som går.

Titel: Dödisgubben
Författare: Mårten Dahlrot och Joakim Hanner
Sidantal: 41
Förlag: Swedish Zombie

Handling:

Selma bor med sin mamma och pappa i ett gult hus på Vårgatan 4. Dödisgubben bor i hennes källare. Han sover under golvet medan Selma är på förskolan. Men på nätterna är han vaken, då hälsar han på Selma i hennes rum.

Mina tankar:

Detta är andra och tredje boken i serien Sagor för döda barn. Serien inledes med Flickan i Hörnet och är något så unikt som en pekbok som riktar sig till en vuxen publik.

Böckerna är som sagt upplagd som en pekbok för barn med lite text och bilder. Men handlingen är verkligen inte för barn. Det är en kort och hemsk skräckberättelse som kommer att få vilket barn som helst att ha mardrömmar. Men för de äldre som gillar skräck så är detta en guldgruva.

Jag gillar det unika upplägget och hur handlingen byggs upp. Huvudpersonerna i böckerna är ett barn. Redan från början så känner man att något troligen kommer att gå fel, då inte allt står rätt till.

I Det som kommer i natten försöker barnet, det handlar om, att förstå vad det är som står utanför på gatan på natten. Hon frågar sina föräldrar om det, men de missförstår henne. Vi följer barnet med skräckartad förtjusning. Hur kommer det att sluta?

I Dödisgubben är det nästan samma upplägg, men den skiljer sig lite. Varannan sida, vänstra sidan, är om hur Selma lever sitt liv, var hon bor och går i förskola, men det är den högra sidan som sätter skräcken. Där följer vi en karaktär kallad för Dödisgubben och vad han gör under tiden. Även här finns en skräckartad förtjusning.

Det är sparsamt med text i böckerna men de fungerar som stödord och tillsammans med bilderna så målas hela handlingen upp inne i ens huvud. Mina tankar går till tv-serier som Tales from the darkside och Twilight Zone då det är lite kortare handlingar där allt kan hända.

Så detta är ett briljant koncept och gillar man skräck och nyskapande idéer så är detta verkligen böckerna att spana in. De är små unika pärlor inom genren.

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Flickan I Hörnet (Sagor För Döda Barn #1)

Kartonnage (Det Som Kommer I Natten) Bokus Adlibris
Kartonnage (Dödisgubben) Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur 
Bokbloggar.se
Bokbloggar.se

E.P. Uggla: Första Hösten: Röd Skymning

Titel: Första Hösten: Röd Skymning
Författare: E.P. Uggla
Sidantal: 247
Förlag: Swedish Zombie

Handling:

Fyra veckor efter utbrottet. Blomdammet har svepts upp i atmosfären och evig skymning råder i Sverige. Men de smittade jagar inte längre. De dör och förvandlas till en del av skymningslandskapet. Myndigheterna gör en kraftsamling och hoppet spirar. Sverige kan ta sig ur det här. De är då de kala, frosttyngda trädgrenarna får onaturligt röda löv.

Mina tankar:

Detta är andra (och avslutande men kanske ändå inte sista) boken i serien Första Hösten. Den första heter Blå Gryning och kom ut för första gången 2017.

Som sagt så kom den första boken ut för tre år sedan och om man läste den, som jag, då så kanske man borde bläddra igenom den igen för att friska upp minnet och de olika karaktärerna. Jag gjorde inte detta och hade lite svårt i början att komma ihåg allt som hade hänt. Jag kom ihåg de stora dragen i handlingen. Dock så tog det mig inte många sidor innan jag kom till rätta med de olika karaktärerna och vad det var som hade hänt dem i första boken.

Om du däremot inte har läst den första ännu så skall du absolut göra det innan du läser denna. Dels för att förstå handlingen och situationen som utspelar sig i denna bok. Men först och främst för att den första boken är en så jäkla bra bok att den bara måste läsas av alla som gillar denna typ av bok. Som tur är för de som missade den när den kom ut för första gången så har förlaget, Swedish Zombie, valt att ge ut den på nytt.

I första boken så fick vi uppleva hur en smitta sprider sig från några blommor och slår ut samhället. Nu i dessa tider som råder så kanske denna handling slår betydligt hårdare och träffar närmare en som läsare. Dock så ligger boken, än så längre, flera steg högre upp på skräck-faktorn. För i första boken så förvandlar smittat människor till något monsterliknande.

Nu är vi i andra boken och samhället är näst intill utslaget. Det finns små rester kvar som kämpar för att överleva. En del av dessa försöker hitta en väg ut ur allt detta genom att hitta en lösning, men frågan är till vilket pris. Alla kanske inte går den snälla vägen.

Språket är stabilt och E.P. Uggla håller uppe spänningen. Hon får till känslan av utsattheten och skräcken när ett samhälle har fallit sönder av en smitta, en smitta där allt kan döda dig, inte ens luften är säker och växter är inte längre så oskyldiga och fina att titta på.

Men det är inte bara skräcken för ett samhälles undergång som skildras i boken, nej hon kör hårt även på den renaste formen när det kommer till skräck. Jag pratar om monster, för i denna finns de på riktigt. Jag sa ju att smittan i första boken förvandlade människor till monster, i denna går hon ytterligare ett steg och hon sparar inte på något när det kommer till monster-skräck.

Denna monsterdel älskar jag så mycket att jag nu vill ge en utmaning till de svenska filmbolagen. Är det inte dags att vi får en högklassisk monster-skräck i Sverige? Jag menar inte några b-aktiga monster utan riktigt snygga, i dessa två böcker finns handlingen och varelserna. Så mitt tips är att ta kontakt med E.P. Uggla och sätt Sverige på marknaden när det kommer till monsterskräck även i filmvärlden. I litteraturen har vi som tur redan fått det med dessa böcker.

När jag skrev om den första boken så sa jag att den var en stark start på en fortsatt karriär som författare för E.P. Uggla. Med denna så visar hon att det inte var en engångsföreteelse, för denna bok är minst lika bra. I slutorden så skriver hon att denna bok avslutar Första hösten men att det väntar mer på andra fronter, kanske en Första vinter eller en Första vår väntar oss i framtiden, man kan alltid hoppas. Bara det inte tar tre år innan den kommer, vet hur tufft det är i bokbranschen för mindre författare att få ut sina böcker så köp dessa böcker nu och sprid sedan ordet om dem till alla ni känner.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Första Hösten: Blå Gryning

Köp boken:

Kartonnage Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris 

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur 
Bokbloggar.se