Bokslut 2020

Så har ett år gått, och vilket år det har varit. Många vill helst glömma det, gömma det långt bak i ett skåp, alternativt uppe på vinden eller nere i källaren, för att aldrig plocka fram det igen. Men det har inte bara varit botten, och nu tänker jag lyfta fram lite toppar när det kommer till min läsning. Så jag kommer i detta inlägg lista de böcker som jag gillade mest av de jag läst.

Men först lite statistik, bara för att jag tycker det är kul med sådant och listor. Detta är inte för att skryta med hur många böcker jag läst. Utan är endast en rolig, och kanske intressant, sak.

Året som gick läste jag 112 böcker, sammanlagt 34170 sidor. Det ger ett genomsnitt på 305 sidor per bok men även ett snitt på 94 sidor per dag. Jag läser på ett ungefär 50 sidor i timmen, det betyder att jag i snitt har läst två timmar varje dag. Skulle jag däremot läst alla sidor i en sittning så hade det tagit mig 683 timmar eller närmare en månad. När jag ser snittet på två timmar om dagen så ser jag inte en omöjlighet att detta kommande år ha en möjlighet att öka snittet, målet för detta år kommer också att vara 100 böcker, allt över kommer bara bli en bonus. Detta är bara en kul sak och inte ett måste eller krav som jag sätter på mig, det skall vara kul och läsa inte något annat.

När det kommer till könskvotering, vill lägga till att detta spelar verkligen inte någon roll egentligen, så är det 77 män och 55 kvinnor. Ser en lite domenering av män, men tycker ändå att det är rätt så välbalanserat. Kan säga att för ett antal år sedan så hade nog det varit en helt annan siffra, 90-95% hade säkert varit män då. Detta är ingenting som jag aktivt tänker på när jag väljer böcker att läsa, så jag är rätt så nöjd med siffrorna att det var rätt så jämnt.

En annan siffra som kan vara rätt så intressant är om det är svenska eller översatta böcker som man läst. 106 st är svenska författare medans endast 6 st böcker är översatta. Vad denna kraftiga fokus på just svenska författare så kan det med säkerhet ha att göra med att jag detta år har försökt att lägga vikt på alla recensionsexemplar som jag fått, dessa kommer så gott som uteslutande från svenska förlag och författare.

Jag har även sett på vilken genre som jag läst. Har valt att dela upp det i två bitar, först har vi deckare och här räknar jag alla slags spännningsgenrer och sedan har vi fantastik och där räknar jag fantasy, skräck och science fiction. Då blir förhållandet 43 st deckare och 69 st fantastik.

Så nu blir det dags att lista de böcker som jag gillade allra mest av de jag läst. Vill tillägga att det är många böcker som jag gillat och förtjänar att bli nämnda men måste dra någon gräns.

När det kommer till deckare så är det följande böcker som har stuckit ut lite mer:

Caroline Engvall med Ärren Vi Bär

En otroligt välskriven bok om ett fruktansvärt ämne. Det gör ont när man läser denna och varför jag inte har läst hennes böcker tidigare lurar jag på. Sedan är det även en riktigt spännande handling som hon fått till i sin första spänningsroman. Jag skall försöka detta kommande år att läsa böckerna efter denna.

Anna Karoline med Stöld Av Babian

Precis som med Carolina så lurar jag på varför jag inte läst Annas böcker tidigare. Hennes debutbok är så välskriven och genomarbetat att man knappt kan fatta att det är en debut. Spännande och intressant, även hennes böcker skall jag försöka med att hinna med att läsa i år.

Pascal Engman med Råttkungen och Änkorna

Ja, Pascal kommer med på listan med inte bara en utan två böcker. De är båda riktigt välskrivna och han kombinerar internationell thriller med deckare på ett suveränt sätt. Han har verkligen öga för detaljer och lägger till små saker i handlingen som ger ett djup och liv i berättelsen. Han har snabbt kommit att bli en av favoritförfattarna.

När v kommer till fantastiken så börjar vi med fantasy:

Nils-Petter Löf med Alicia Månstjärna Och Den Femte Pelaren

Nils-Petter är en som jag med glädje har följt. Har i varje bok funnit ett språk som jag lätt tar till mig och en berättarglädje som lyser starkt. I denna är det verkligen inget undantag. En ungdomsfantasy som påminner en del om Harry Potter, en del kanske uppskattar liknelsen och andra ser det som en kopia. Jag är en av dem som uppskattar och även gillar detta.

Mattias Lönnqvist med Konflikternas Tid

Andra boken i Mattias serie Oldenasagan lyckas med att leverera och leva upp till förväntningarna som jag hade efter den första delen. Till och med så bra att jag anser att denna del är på några sätt ännu bättre. Intressant historia som målas upp här.

Mattias Kuldkepp med Skärvor Av Ett Brustet Sinne

Efter två års väntan så kom äntligen andra delen i Sönderfallets Symfoni. En episk fantasy som på ett sätt även lyfter fram den lilla karaktären i den stora händelsen. Välskriven och medryckande, trots att det är en tegelsten så blir det aldrig tungt att läsa.

Marcus Olausson med När Gudar Dör

Marcus har arbetat om sin serie Serahema Saporium och detta är första boken. Jag gillade verkligen den första versionen, så hur kan jag inte något annat att älska denna version som har, hur det än är möjligt, ett bättre språk och flyt i handlingen. Riktigt bra episk fantasy på svenska, skall nu i början av året läsa andra boken så att jag kan kasta mig över tredje och avslutande delen när den kommer ut.

Efter fantasy så flyttar vi oss mot skräcken eller det övernaturliga:

Johanna Glembo med Marodören I Möllinge

Denna roman är dock svårplacerad när det kommer till genre. Det är inte skräck, men av vissa anledningar hör den ändå dit. Det finns en bit övernaturligt. Med en speciell infallsvinkel på berättarröst så kan man, i alla fall jag, inte göra något annat gilla denna bok. Det är nostalgi på högsta nivå för de som växte upp på nittiotalet. Full med skruvade karaktärer och ett härligt språk.

E.P. Uggla med Första Hösten – Röd Skymning

Det tog sin tid innan fortsättningen på Blå Gryning kom, men den levererar verkligen. Med en säker hand när det kommer till språk och handling så för E.P. Uggla oss in i en värld som är i kaos och full med varelser och andra ting som vill och kommer döda dig om du ger den chansen.

Jenny Jägerfeld och Mats Strandberg med Monster I Terapi

Mats Strandberg har snabbt kommit att bli en av favoriterna, jag föll pladask med hans bok Färjan. När jag fick höra talas om denna bok så blev jag såld med det samma. Kända klassiska monster som går till psykologen för att lösa sina problem. Konceptet är helt briljant, att man sedan inte gjort detta till en ren skräckbok utan detta är så mycket mera. Det är faktiskt en lättsammare version av en psykologibok, kanske till och med en bok som ger en självinsikt om sitt eget sinne och mående, på gott och ont. Välskriven, originell men även en hyllning till de klassiska monstren som den tar upp.

Simon Stålenhag med Labyrinten

Denna konstbok kan man inte göra något annat att älska. Man kan försvinna in i bilderna, se de små detaljerna och uppleva nostalgikänsla samtidigt som man fasar över det dystopiska samt det hemska mänskligheten kan göra mot varandra. Bilderna är mörkare än hans tidigare böcker, men lika briljanta och han levererar en berättelse till bilderna som även den är mörkare än tidigare. Ögongodis och en häftig upplevelse.

Läs mina omdömen om böckerna här:

Caroline Engvall: Ärren Vi Bär
Anna Karolina: Stöld Av Babian
Pascal Engman: Råttkungen
Pascal Engman: Änkorna
Nils-Petter Löf: Alicia Månstjärna Och Den Femte Pelaren
Mattias Lönnqvist: Konflikternas Tid
Mattias Kuldkepp: Skärvor Av Ett Brustet Sinne
Marcus Olausson: När Gudar Dör
Johanna Glembo: Marodören I Möllinge
E.P. Uggla: Första Hösten - Röd Skymning
Jenny Jägerfeld och Mats Strandberg: Monster I Terapi
Simon Stålenheg: Labyrinten

Jenny Jägerfeld & Mats Strandberg: Monster I Terapi

Titel: Monster I Terapi
Författare: Jenny Jägerfeld & Mats Strandberg
Sidantal: 289
Förlag: Norstedts 

Ett recensionsex från författarna och förlaget, tackar så mycket.

Handling:

En psykolog är försvunnen. På hennes mottagning hittas en samling dokument: en arbetsbok, brev, researchmaterial och transkriberingar av de terapisessioner som hon genomfört inom ramen för ett bokprojekt. Där får vi följa samtalen med en identitetsstörd läkare, en lesbisk psykopatvampyr, en manisk vetenskapsmans fruktade avkomma och en narcissistisk dandy. De brottas med tidlösa dilemman, som vi alla kan känna igen oss i.

Mina tankar:

Ända sedan jag läste Färjan av Mats Strandberg 2015 så har han varit en av mina absoluta favoriter när det kommer till författare och för varje bok jag läst efter det av honom så har det bara vuxit mera och mera. Så när jag fick höra talas om att han, tillsammans med författaren och psykologen Jenny Jägerfeld, skulle skriva en bok där de skulle låta de klassiska skräcklitteraturens ikoner gå på terapi så var jag såld. Och nu har äntligen boken kommit ut och jag har redan läst ut den. Detta var en av de böcker som bara inte kunde vänta snällt i högen, den skrek åt mig att bli läst.

Nu när man har så höga förväntningar på en bok innan man ens har öppnat den så har boken en svår uppförsbacke att slå sig emot. Risken är att man har satt upp boken på en hög pilestad som den inte kan leva upp till. Men det var med iver som jag började läsa boken och jag fann snabbt att detta inte var den vanliga skönlitterära boken som man kanske kan tro att den är, den är så mycket mera.

Upplägget i boken är så att man får ta del av utskrifterna från dessa sessioner mellan psykologen och klienterna. Det är som ett manuskript med så gott som endast repliker och lite små inlägg om vad för röstläge personen har och ibland vad den gör. En rolig grej är att det i marginalerna är handskrivna noteringar av psykologen vad denne har haft för tankar om patienten efter sessionen, så det är ingen som har kladdat i boken om man nu tror detta, det skall vara där.

Dessa sessioner och replikbyten mellan psykologen och den aktuelle patienten, boken är uppdelad i fyra delar där varje ikon får sin del, är helt otroliga. Samtalen känns så genuina och trovärdiga att man verkligen tror att det är en riktigt session som pågår. Under tiden som jag läser boken så ser jag framför mig hur Mats och Jenny spelar ut dessa sessioner som ett rollspel för att få en bra harmoni i det hela, om de inte gjorde detta så vill jag inte veta om det, för i min fantasi gjorde de just detta. När det kom till en ny del i boken och en ny ikon fick sätta sig i stolen så kände jag att språket ändrades, det är bra genomarbetat och varje ikon fick sin unika röst. Att de sedan har studerar originalböckerna noggrant märks också då det är mycket fakta, eller vad man skall kalla det, som stämmer överens där.

Förutom dessa sessioner så får vi även ta del av psykologens dagboksanteckningar där hon delar lite mera öppet om vad hon tycker om sina klienter. Även en del faktablad om olika saker inom psykologin är med också. Detta medför att det känns som att det är något mera dokumenterat som man läser och inte skönlitteratur.

Det är svårt att placera vad för bok detta är. Det är skönlitteratur men det är även en slags faktabok också. Det är som den är en brygga mellan skönlitteratur och psykologihandbok.

Gillar man klassisk skräck och kan sin historia med Frankenstein, Dorian Gray, Dr. Jekyll och Carmilla så är detta ett givet köp då man får uppleva delar av deras historia igen men kanske med en liten tvist, hur hade det gått för dessa ikoner om de hade haft terapisamtal. Det går helt utmärkt att läsa den om man inte känner till historierna så jättebra, jag själv har endast läst Frankenstein men sett ett antal filmversioner av Dorian Gray och Dr. Jekyll. Carmilla har jag bara stött lite lätt på då jag på högstadiet gjorde ett skolarbete om vampyrer i litteratur och film. Känner dock att jag nog måste införskaffa ett ex av denna bok.

Under tiden som jag läste boken så kom jag på en idé, som i alla fall jag hade tyckte vad bra, och det var att man skulle ha gjort en specialutgåva av boken i form av en gammal mapp där bladen låg lösa för att få en ännu mera genuin känsla av att det är papper som man har hittat hos den försvunne psykologen. Förstår att detta nästan är omöjligt i praktiken att genomföra men det hade varit en kul grej.

Så tillbaka till det som jag började med, om boken skulle klara av att leva upp till mina förväntningar eller inte. Jag kan lugnt säga att Mats Strandberg har gjort det igen, tillsammans med Jenny Jägerfeld, som skall ha stor cred till boken också, så har de skapat något unikt och häftigt. Jag tror även att när boken får sjunka in ännu mera, det är endast några timmar sedan som jag läste ut den och skriver detta, så kommer man att inse att den innehåller även ett djup som får en att tänka efter. Det är psykologidelen av boken som gör detta. Man hoppas på att detta inte är det enda samarbetet mellan dessa, det kanske finns några ikoner till som behöver gå terapi. Jag säger som Kirsten Dunst karaktär Claudia i En Vampyrs Bekännelse ”I want some more.”

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Mats Strandberg:

Engelsforstrilogin (Tillsammans med Sara Bergmark Elfgren)
Färjan
Hemmet
Slutet

Inbunden Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur   
Bokbloggar.se