Författarporträtt: Patrik Centerwall

Berätta lite kort om dig.

Jag föddes den 30 augusti nådens år 1972. Faktiskt samma dag som John Lennon hade sin sista fullängdskonsert! Jag anlände dessutom blott några timmar innan Gunnar Larsson vann svenskt OS-guld på 400 meter simning med två ynka tusendelar.

Några år senare hade jag växt upp, reste lite, pluggade lite, läste och spelade rollspel. Var med i en massa nördiga föreningar. Jobbade lite, blev lite grann med familj. Och under tiden, lite då och då, skrev jag. Vilket har resulterat i några böcker. Snart kommer den fjärde.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Enligt legenden lyssnade hela familjen på radioteaterversionen av Bilbo när jag var blott ett år gammal (detta bör alltså har varit 1973). Denna tidiga indoktrinering bar ju uppenbarligen frukt. men för att försäkra sig om att mitt litteraturintresse skulle hålla i sig brukade min far läsa klassiska äventyrsböcker som Skattkammarön och De tre musketörerna för mig och min bror. Och därifrån var inte steget så långt att kasta sig in i fantastiken. Det blev bland annat Muminböckerna, Narnia, Prydain-serien, En ring av järn-böckerna. Och så klart den där piprökande Oxfordprofessorns historier om kortväxta barfotagrabbar som först hittar ett gammalt smycke och sedan ska förstöra det.

Ja, sen får man nog skylla en hel del på Äventyrsspel och Drakar och Demoner. Det om något öppnade verkligen locket till andra världar!

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag vet inte riktigt om någon inspirerade mig till att skriva, men redan som ung tyckte jag om att hitta på historier. Jag minns att jag dikterade berättelser om Casimir, en sorts gul dinosaur som var populär i franska barnprogram. Min far fick skriva ner de här berättelserna på skrivmaskin. Jag tror att de finns bevarade i någon pärm någonstans, men vi ska nog fortsätta att hemlighålla dem så att vi inte blir stämda av upphovsmännen till TV-programmet L'Île aux enfants.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Som det kanske har framgått av mina tidigare svar hade min far onekligen stort betydelse för mig genom att läsa klassiker och uppmuntra min tidiga entusiasm. Men också för att han och min mor inte dömde ut någon litteratur eller hade några synpunkter vad jag läste. För ni ska komma ihåg att jag var ung på 80-talet när till exempel Stephen King (som jag plöjde) av många inte räknades som riktig litteratur. Och det här har nog bidragit till att jag har ett så brett litteraturintresse och att jag lyckades hitta fram till vad det var jag faktiskt ville skriva. För det var en snårig väg innan jag fick ihop det som blev innehållet i min debutbok Skymningssång.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Utan tvekan action. En anledning är att jag för det mesta blir rätt så uttråkad av actionscener i såväl film som böcker. Och det har naturligtvis lett till att jag inte riktigt brytt mig om att lära mig hur det ska gestaltas. Så därför sitter jag alltid och svettas extra mycket vid tangentbordet när det ska hända något actionfyllt i en historia – det kan vara allt från att det ska slåss med svärd eller att en vägg måste tapetseras över i all hast.

Med det sagt - tapetscenen (som ni kommer att kunna läsa i en av novellerna i nästa bok) fick mycket gott omdöme av en medlemmarna i min gamla skrivgrupp. Han sa att han aldrig trodde att han skulle få läsa en så gastkramande scen om att tapetsera en vägg!

Hur ser din skrivprocess ut?

Det är lite olika från gång till annan. När jag ska skriva längre saker så har jag märkt att det blir mycket bättre om jag planerar i förväg. Noveller kan funka att skriva utifrån en idé eller en inledning och sedan får jag se vad som händer.

Men även när jag planerar brukar det dyka upp nya idéer under processen och delar av historien kan ta nya vändningar. Så då får man bara försöka hänga med.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag har två barn och ett jobb vid sidan av, så det där är en ständig kamp för att hinna och orka med att skriva. Det har helt enkelt varierat under olika perioder av livet. Ibland funkar det att skriva någorlunda schemalagt under vissa tider i veckan, ibland skriver jag när får möjlighet. Det som funkar allra bäst när jag har lyckats ta ledigt för att skriva sammanhängande under en längre tidsperiod.

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Lyckligtvis har vi en tillräckligt stor lägenhet för att jag ska kunna ha ett eget arbetsrum (där jag som den relik jag är också får plats med mina vinylskivor), men egentligen skriver jag lite varsomhelst. Det är skönt att komma bort någonstans, och sätter jag mig på ett café eller liknande blir det oftast väldigt fokuserat skrivande under just den tid som jag är där.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Om du bara visste alla saker som läsarna inte känner till om mig skulle du byta ut alla frågor på en gång och i stället börja fråga om min stormiga ungdom!

Men nåja, om jag ska vara lite mer rimlig så kanske att även min farfar, Bror Centerwall, var författare? I dag mer eller mindre bortglömd, men det finns ändå några böcker av honom som jag kan rekommendera - till exempel romanen Figurer i staden (som delvis handlar om hur han träffade min farmor) eller Thespiskärran som skildrar livet på en landsortsteater i Sverige under 1910-talet. Hans bok Konsten att resa innehåller tips som håller än i dag. Fast jag är själv mest förtjust i hans essäsamling Parisluft om livet i Paris på 1920-talet.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag vet inte om jag brinner extra mycket för någon specifik fråga på det sätt att det präglar det jag skriver. Jag har noterat att ganska många av mina historier hanterar saknad på ett sätt eller annat, men det är ju inte riktigt något jag brinner för om man säger så.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Kanske att jag byggde en tidsmaskin för att åka tillbaka till 1990-talet för att vara med i bandet Dockan Lever som förekommer i kortromanen Minnet av en sång? Förutom det är det inte något jag kommer på.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Lagom till bokmässan i Göteborg släpps novellsamlingen Sånger vid en vägkorsning som ges ut på Catoblepas förlag.

"I de tio tankeväckande och fantasifyllda novellerna kan allt hända - och gör det" står det i baksidestexten. 

Och vem är jag att säga emot?

Bibliografi:

Egna böcker

Skymningssång och andra fantastiska historier (Undrentide, 2013)
Minnen av en sång (Undrentide, 2016)
Klockan och spegeln (Undrentide, 2018)
Sånger vid en vägkorsning (Catoblepas, 2024)

Enskilda noveller

Lektören (Fafner förlag 2019)
Julgransplundringen (Kraxa förlag, 2023)

Antologier och tidskrifter

Främmande besök (Paradishuset, 1997)
Skrämmande skogar och andra osunda platser (Schakt, 2006)
Upplevt i Värmland (Sällskapet för Värmlandslitteratur, 2011)
Eskapix nr 6 2011
Eskapix nr 1 2012
Maskinblod (Affront , 2013)
Framtidsnovellen (Duo Dito, 2014)
Kärlek i maskinernas tid (Affront, 2014)
Maskinblod 2 (Affront, 2014)
Mörkerseende (Epok förlag, 2014)
Waiting for the machines to fall asleep (Affront, 2015)
Dark Lane antology: volume two (Dark lane, 2015)
13 svarta sagor om superhjältar (Swedish Zombie, 2016)
Aphelion webzine nr 4 2016
Proxima science fiction no 101, 2017 (dansk tidskrift)
Galaxies science fiction no 49, 2017 (fransk tidskrift)
Brev från Cosmos nr 4, 2017
13 svarta sagor om superskurkar (Swedish Zombie, 2018)
Proxima science fiction no 103, 2018 (dansk tidskrift)
Brev från Cosmos nr 8, 2019
Galaxies science fiction no 62, 2019 (fransk tidskrift)
Lejongap (Ekstström & Garay, 2020)
Bortom grinden (Whip Media, 2021)
Eskapix nr 2 2021
Tradtioner (Miramir förlag, 2021)
Brev från Cosmos nr 14, 2024

Författarporträtt: Angua Vintersvärd

Berätta lite kort om dig.

Mitt liv har präglats av en rotlöshet efter att ha flyttat runt mycket, både som barn och vuxen, men nu har jag hittat hem och bor passande nog utanför Alvesta tillsammans med min familj. Jag pluggade till affärs- och skattejurist men dagjobbar som byråkrat. Övrig tid är jag fantasyförfattare, wannabe-illustratör och drömmare.

För 10 år sedan drömde jag till exempel om en fantastikbokmässa och påhejad av maken Daniel kunde Andra Världar bli verklighet. Det blev också ett förlag under samma namn. Jag gick samman med författarkollegorna Aengeln Englund och Jakkin Wiss och under flera år levde vi drömmen. Men efter att Andra Världar gick i graven 2019 startade jag Midnight Ink. Grundtanken var att gå tillbaka till rötterna i egenutgivningen, men tillsammans med Daniel har det utvecklats till en kreativ hub där vi båda får utlopp för all vår kreativitet.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Jag älskade fantastik redan innan jag visste att det fanns. Sagor och magiska berättelser har alltid lockat mig. Men första gången jag visste att jag läste fantasy var när jag nästan 20 år gammal blev introducerad för Terry Pratchetts böcker om Omtarna.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Allt är min kusin Karins fel!

Jag har väl skrivit lite fanfiction och sånt i tonåren, men det blev inte på riktigt förrän Karin (även känd som Harriet Dumont) bestämde att vi skulle vara med i Bonniers romantävling 2005: Ett år i Sverige. Tävlingen blev i slutänden inställd och dokumentet blev liggande på en cd-rom någonstans, men vi har alltid tänkt återkomma till det. I väntan på den där "vackra dagen" eller "stormiga natten" har vi fortsatt skriva på varsitt håll.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Förutom Harriet Dumont och Daniels inverkan på mitt skrivande hade jag också stor hjälp av skrivarvänner på sajten Kapitel1.se (den finns tyvärr inte längre). Där kunde vi diskutera allt från skrivtekniska petitesser till nutidshistoria men det var också ett kontaktnät av personer som peppade varandra och gav feedback. Jag har ännu inte sett någon kanal i sociala medier som fullt ut kan ersätta det forumet.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag är ganska dålig på att få med personbeskrivningar. Dels för att jag tycker att de stoppar upp berättelsen lite och dels för att det i de allra flesta fall inte är viktigt för mig att läsaren tänker sig personen som jag ser den framför mig. Men värst av allt är helt enkelt en halvtom sida och nästan slut på inspiration. Den där skräcken att det kanske är nu skrivandet tar slut och aldrig mer kommer tillbaka.

Omvänt är det roligaste när tangenterna bara knattrar på i ett obrutet flöde och det som kommer ut blir riktigt bra.

Hur ser din skrivprocess ut?

Långsam!

Min skrivprocess är kronologisk och även om jag vet att det blir många redigeringsrundor senare behöver jag få skriva så "färdigt" som möjligt redan från början. Jag har märkt att det för egen del också förstör mer än det ger om jag försöker hoppa framåt i historien innan jag egentligen har hunnit dit. Men eftersom det ligger åratals arbete bakom nästan allt skriver, håller jag mig helst på datorn. Dyker det upp andra tankar eller idéer samlar jag dem i diverse block och på lappar. Ibland hittar jag dem igen när jag behöver dem, oftast får jag försöka komma ihåg vad jag tänkte eller göra om.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag försöker att ta mig extra mycket tid för familjen mellan projekt eller när skrivkrampen slår till. Men eftersom skrivandet fanns med nästan från början är familjen van vid att jag går in i skrivbubblan med ojämna mellanrum. Jag har försökt avsätta tid för skrivandet, men det har landat i att jag helt enkelt inte har någon strategi. Det är självreglerande på det viset att jag i perioder är för trött i huvudet efter jobbet för att kunna skriva och i andra perioder har svårt att tänka på något annat än min historia.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Jag är inte så hemlig av mig så mina läsare vet nog redan det mesta. För potentiella läsare är nog det mest överraskande att jag finns.

I övrigt är det inte många som vet att trots att jag inte tror på reinkarnation och har bestämt mig för att leva för evigt, ändå har en plan B: om jag någon gång återföds som fästing ska jag ingå symbios med ett luddigt mögel, så jag i alla fall kan se ut som ett litet pälsdjur.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag försöker att inte skriva någon på näsan, men vad jag ofta återkommer till är teman som att bryta mot normer och följa sin egen väg. Även om vi på pappret är friare än någonsin betyder det inte att vi är klara nu. Och glastaken kan vara ännu lägre inom den sociala gruppen du hamnat i, genom födsel eller val. Men även om omgivningen menar väl är det inte upp till dem att definiera vem du är och hur du ska leva. Det jag dyker ner och rotar i är: när det ställs på sin spets, vad gör det med dig?

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Jag har både kramat träd och hånglat med en nallebjörn i reseachsyfte, men annars har det mesta av allt märkligt jag gjort i mina dagar liksom bara hänt. För mig är research främst teoretiskt arbete, på gott och ont. Däremot sätter jag stort värde i det omvända, att samla på upplevelser i största allmänhet för att eventuellt kunna dra inspiration från dem senare. Det kan till exempel vara upptakten till en förälskelse, oro och smärta i samband med en operation eller tonfall, ordval och kroppsspråk i en överhörd konversation.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Nu ska jag avsluta några projekt som blivit liggande alldeles för länge.
Främst handlar det om de sista två delarna i adventsserien Den där sagan som utspelar sig i ett fiktivt Hultsfred.

[Bibliografi]

Romaner:

Och hon gav sig inte (Papertalk, 2011)
Den el-ändiga sagan (Andra världar, 2013)
Den sjuka sagan (Andra världar, 2014)
Gårdstomtens döttrar (Andra världar, 2018)
Älvstoft (Andra världar, 2022)

Bilderböcker:

Sötsugen (Andra världar, 2013)
Sötsur (Midnight Ink, 2021)
Sötsakerna (Midnight Ink, 2021)
Sötnos (Midnight Ink, 2021)
Sötchockad (Midnight Ink, 2021)

Noveller:

Bergtagen i antologin Vildsint - Gryning (Hoi, 2013)
Drömfångaren i antologin Svenska spöken (Andra världar, 2015)
I fäders spår (Midnight Ink, 2021)

Författarporträtt: Per E. Åsberg

Berätta lite kort om dig.

Jag är uppvuxen i Stockholms södra förorter och har bott flera år i miljonprogrammets Husby. Mitt författarskap fokuserar på snabb action som belyser de växande klyftorna i samhället, där fördomar ofta kommer före fakta. Utöver mitt skrivande arbetar jag med marknadsföring och är också doktor i varumärkesarkitektur på KTH.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Det var under tiden som jag doktorerade och redan spenderat flera år med att skriva torra, täta akademiska texter med hundratals referenser som jag upptäckte friheten i att skriva spänning. Det började med ett manus om ubåtar 2015 och har tuffat på sedan dess. Min debut ”Fångarna” var tredje gången gillt, efter idel refuseringar på de två första manusen.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag vill att det alltid ska finnas ett budskap, och för Messias-serien handlar det om ”vi och dem”. Vi människor är byggda för att tolka verkligheten i dikotomier som god/ond och svart/vit, men verkligheten är som bekant ofta mer mångbottnad. Jag vill att läsaren ska fundera på vad det är som gör att någon dras in i gängen, och om han eller hon själv kunde ha varit en av de som skjuter om livet sett annorlunda ut.

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Jag har en skrivarstudio i källaren i villan. Där finns en persisk matta, ett spelbord från början av 1800-talet och en fåtölj från mitten av förra seklet som är min skrivplats. Framför näsan har jag ett fönster ut mot trädgården där det ibland går förbi både rådjur, räv och hare.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag skriver på vardagsmorgnar helst, och ser till att vara med familjen på helger och semester. Skrivandet är en rolig aktivitet som jag gör för min egen skull (och numera också mina läsare), men familjen går alltid först. De är stommen i mitt välmående och välmåendet är ett måste för att kunna skriva.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag skrev faktiskt en blogg om det på @debutantbloggen, där jag beskriver processen i tolv steg. När jag har en idé så skriver jag ett råmanus, hundra sidor i taget med en redigeringsrunda light innan jag fortsätter. Sedan börjar två-tre månadslånga redigeringsrundor i mer detalj, ink ett par genomläsningar och pauser från manuset för att få distans, innan det går till förlaget.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Dialog är roligast och lättast. Då kan jag få fram karaktärerna och deras dilemman. Svårast är att skriva scener som jag inte känner så starkt för (och då kan man ju fråga sig varför jag ens har med dem i manuset – det slutar ofta med att de stryks).

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Just nu sitter jag med uppföljaren "Förrädarna", som är del två i Messias-projektet. Det är kul att vara inne och skriva nytt om de tre barndomskompisarna efter så lång tid. Tanken är att ha råmanus färdig innan semestern, släppa det under sommaren och sedan fet-redigera i augusti + september. Wish me luck!

[Bibliografi]

Fångarna (Bokförlaget Nona, 2022)

Författarporträtt: Anna-Maria Ekblad

Berätta lite kort om dig.

Jag är en norrlänning som flyttade till Stockholm i min ungdom för att det fanns bättre arbetsmöjligheter i storstan. Jag ville längre bort och valde ett arbete i resebranschen där jag fick resa runt i första hand i Europa under många år. Jag har bott längre perioder i Danmark, Grekland, Egypten och Turkiet. Resa är en del av mitt liv och därför har det varit tufft att inte kunna resa under pandemin. Jag vet att det är ett lyxproblem men det är något som jag saknat enormt mycket. Fördelen har varit att jag ännu bättre lärt känna närområdet Sollentuna och Sverige i stort. Jag tycker om vinter och en dröm är att en dag kunna bo en till två månader varje vinter där det finns rikligt med snö och där jag kan utöva vintersporter. På sommaren är jag gärna vid medelhavet eller på någon annan spännande och exotisk plats. Skrivandet har alltid funnits med mig och lusten att hitta på berättelser.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Intressant ord och det handlar när jag slår upp ordet om en tolkning som i första hand går mot en litterär eller filmisk fiktion. Jag har alltid hittat på berättelser om andra människor och varit nyfikna på varför de gör som de gör. Jag började skriva berättelser så fort jag lärde mig att skriva och innan dess berättade jag för dem som orkade höra på mig. Om jag inte gillat en berättelse har jag inte haft något problem att göra om den i mitt huvud. Ett bra exempel är filmen Ivanhoe. Han väljer fel kvinna i filmen, men han gör det inte i min värld, där väljer han Rebecka och vandrar iväg med henne. Det är bara en av många böcker som jag själv valt att ändra och göra om till ett annorlunda slut.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Min morfar tog med mig på äventyr när jag var liten, och det gav mig stor inspiration. Vi kunde tillsammans fantisera hur människor levde på en plats vi besökte. Min mamma har alltid läst böcker för mig, och det har också betytt enormt mycket. Jag har skrivit så länge jag kunnat skriva, dagbok och reflektioner över vardagen men också berättelser som jag själv hittat på.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Det är många personer genom åren som betytt mycket för mig. En av mina största läsupplevelser som barn var om landet Narnia, Kulla Gulla och Sagan om isfolket. Jag är allätare och har läst mycket genom åren. Idag så är mina författarkollegor oerhört viktiga för mig. Vi pratar skrivande, ger varandra feedback och utvecklas tillsammans. Jag tycker att det är viktigt att få vara i ett skrivsammanhang och dela mina tankar kring skrivande med andra, precis som du gör med arbetskamrater i en annan typ av arbete.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag är en berättare och gammal reseledare, så jag berättar gärna Det har jag absolut lättast för. Idag ska man gestalta och inte skriva läsare på näsan utan de ska uppleva själv. Det behöver jag arbeta med varje dag och jag tycker att det är svårt.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag börjar att skriva en synopsis, en kort plan vad boken ska innehålla. Planen är sedan ett levande dokument som kommer att utvecklas tillsammans med historien. Jag har under skrivprocessen provat lite olika sätt. Jag är fortfarande så ny i författarskapet att jag vet ännu inte vad som är bäst för mig. Efter att jag gjort planen, så skriver jag personporträtt. Jag vill lära känna mina karaktärer innan jag börjar berätta om dem och jag har märkt att det gör senare skrivprocessen lättare. När det är klart skriver jag den scen/händelse i boken som jag har lust att skriva. Så under hela råmanusproduktionen skriver jag bara på, jag får inte korrigera alls, då jag tidigare tog bort för mycket. Råmanus tar en till två månader. När det är klart tar jag in testläsare som ger första återkopplingen. Jag har fantastiska testläsare och skulle inte klara mig utan dem. Gör min första och andra redigering innan det skickas till förlaget. Sedan bollas manuset mellan mig och förlaget några gånger. Först är det en lektör som ger återkoppling och jag gör ändringar. Sedan kommer en redaktör på som gör samma sak och slutligen när vi alla är nöjda så går korrekturläsaren in och kollar igenom hela texten. Det är fantastiskt att ha ett team av människor runt omkring mig som arbetar och hjälper mig att förädla mitt manus innan boken så småningom kommer ut i handeln.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag arbetar heltid med personal som HR generalist. Det innebär att jag arbetar med det mesta på ett företag som berör personal utom lön.

Jag har lyckan att ha ett familjeliv med sambo och bonusbarn i tonåren.

Så den stora frågan är när skriver jag? Alla behöver vi hitta vår tid som passar just mig. Jag skriver på morgonen innan jag börjar arbetet, oftast mellan 7-7.30 och förmiddagen på helgerna. Jag går upp tidigt. Jag skriver nästan varje dag och är hela tiden i kontakt med min text. För mig fungerar det inte att vänta tills andan faller på. På kvällen umgås jag med familjen och det är sällan jag tittar på TV. För att hinna skriva behöver jag välja bort något annat och för mig är det TV.

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Jag sitter oftast hemma och skriver vid köksbordet eller vid ett skrivbord. Jag har inga problem att skriva på ett tåg/längre bussresa eller för den delen flyg. Gillar att resa och skriva samtidigt. Det är på något sätt en ostörd tid för mig då jag kan sitta i min egen bubbla.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Jag är en transparent person, så det är inte mycket andra inte vet om mig. Jag har inga problem att berätta om mig själv, men jag skyddar min omgivning, familj och vänner. Jag vill inte att de ska bli exponerade utan egen önskan som det är så lätt att bli på sociala media idag. Jag värnar om människors integritet. Det många inte vet om mig är att jag var med i en novelltävling som ung och fick ett diplom av Alva Myrdal.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag letar efter ett underliggande tema för varje bok som jag kan skriva om. Första boken handlar om mäns våld mot kvinnor. Andra böcker handlar om psykopater och tredje boken kommer bland annat handla om stalkers.

Generellt gillar jag att skriva om vardagshjältar, kvinnor/män som är som du och jag. Människor som brinner för att hjälpa till och göra skillnad. Ibland gör de hjältedåd men oftast får de andra att må bra.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Jag har haft turen att göra mycket spännande saker i mitt liv och dessa delar jag nu i mina böcker. Mina läsare får en glimt av mina äventyr ute i världen genom reseledaren Anna Lindblom. Hittills är det två böcker ute om henne, den tredje kommer i maj och serien kommer totalt att bli fjorton böcker. Jag har gått upp för Kilimanjaro och den erfarenheten kommer att komma in i någon bok längre fram. Tror inte att det blir Anna Lindblom serien. Vi får se.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

I maj kommer tredje boken i charter serien om Anna Lindblom att komma ut. I denna bok är hon tillbaka i Kalamata-Grekland och löser ett nytt mordfall. Vi har tidigare fått följa henne till Kreta-Grekland samt Sharm el-Sheikh-Egypten. Jag arbetar just nu med att planera inför fjärde boken i serien om henne som kommer ut maj 2023. I och med att jag arbetar heltid tar det ungefär ett år för en bok att bli färdig innan jag kan starta på nästa projekt.

[Bibliografi]

Systrarna på Kreta (Hoi Förlag, 2020)
Dödsklippan i Sharm el Sheikh (Hoi Förlag, 2021)
Dödspelen i Olympia (Hoi Förlag, kommer 21/5 2022)

Författarporträtt: Lupina Ojala

Berätta lite kort om dig.

Jag heter Cinna Lupina Ojala. Jag föddes 1972 och växte upp i Örebro. Litteratur och kreativt skapande i olika former har alltid varit viktigt för mig. Eftersom jag började jobba efter grundskolan läste jag in gymnasiet senare och då på Kävesta Folkhögskola. Kävesta har estetisk inriktning så jag fick samtidigt utlopp för mina kreativa sidor genom tillval som skrivarkurser, keramik, silversmide, akvarell med mera. Innan jag återvände till skolbänken hade jag olika jobb som tex städare, diskare och alltiallo på en teater. När jag var 25 stack jag till Irland för att lära mig engelska och för att jag hade fått för mig att det var ett fantastiskt land. Det var det verkligen! När jag kom hem flyttade jag till Göteborg och jobbade med konsthantverk. Livet som okänd konstnär är fattigt så när jag blev förälder bestämde jag mig för att skaffa en yrkesutbildning. Efter flera års studier inom grafisk produktion och formgivning startade jag eget och det gick förvånansvärt bra. Det dröjde ända till 2013 innan bestämde jag mig för att satsa på min livsdröm att bli författare. Flera noveller skrevs och skickades till olika förlag. Till min förvåning blev alla utgivna i olika antologier. Jag bildade i samma veva Catoblepas förlag där jag både ger ut mina egna och andra författares verk.

 När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Som barn var jag bokmal och hängde ofta på kvartersbiblioteket. Det var där jag hittade fantastiken fast jag inte visste att det kallades så på den tiden. Jag minns att jag läste ungdomsböcker som utspelades på rymdskepp och andra planeter men kommer tyvärr inte ihåg några titlar i sf-genren. CS Lewis böcker om Narnia och allt jag kom över av Lloyd Alexander var tidiga favoriter. Tolkien hittade jag så klart och jag älskade Bilbo och Sagan om ringen-trilogin. Redan i lågstadiet började jag drömma om att en dag bli författare och jag skulle skriva fantasy.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag tyckte om att skriva små berättelser redan som barn så lusten att berätta har alltid funnits där. Innan jag kunde skriva själv ritade jag mina historier och mamma fick skriva texten.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Det som varit svårast är kampen mot självförtroendet. Jag hade ett långt uppehåll från skrivandet pga att jag tyckte att jag saknade talang. Drömmen fanns kvar hela tiden och till slut bestämde jag mig för att göra ett försök i alla fall. Om inte mina första noveller hade fått ett sådant fint mottagande hade jag troligen gett upp för alltid. Stort tack till de förlag som tog med mina noveller i antologier eller publicerade dem som e-böcker!

Några som jag upptäckte 2012-13 och som inspirerade mig till att starta mitt eget förlag är Angua Vintersvärd (Andra Världar), Frida Rosesund (Mörkersdottir) och Elin Holmerin (Undrentide). Det var då jag började läsa svensk fantasy som jag tidigare inte ens visste existerade.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Allt är svårt tycker jag, men det som jag jobbar mycket med nu är karaktärsbeskrivningar. Eftersom mina berättelser till stor del är karaktärsdrivna är det viktigt att den biten blir extra bra. Bra dialog är också lurigt. Det är lätt hänt att språket blir stelt och att det inte känns som ett naturligt samtal. Jag försöker hela tiden utvecklas och vill naturligtvis att varje ny text ska bli bättre än den föregående.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag tillbringar veckor eller ibland till och med månader med att fundera under långa promenader. Jag tänker bäst när jag är ute och går. Innan jag börjar skriva behöver jag få klart historien i tankarna. Nästan alltid dyker det upp en titel som jag spånar kring. Sedan skriver jag ned korta karaktärsbeskrivningar och disponerar vad som ska hända i varje kapitel. När det är klart har jag allt jag behöver för att skriva ett råmanus. Då börjar slitet med att förmedla berättelsen på ett sätt som blir intressant för läsaren och att få ordning på saker som inte funkar riktigt. Det är mödosamt och känns emellanåt hopplöst. På något sätt blir det färdigt till slut, alltid till min stora förvåning.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Självklart är drömmen att kunna leva på författarskapet men det är få förunnat. Jag driver eget som grafisk formgivare sedan 2006 (cinna.se). Det är jätteroligt och min utbildning gör att jag kan designa mina egna omslag och göra sättningen på mina böcker.

Jag har perioder då jag skriver väldigt mycket och perioder när jag nästan inte skriver något alls. Jag har svårt att skriva korta stunder varje dag utan föredrar långa skrivpass. Om jag är för trött för att skriva på grund av mycket jobb till exempel så får jag inte dåligt samvete för det. Varje manus får ta den tid det tar. Om jag kunde disponera min tid exakt som jag ville och bestämma över min hälsa skulle jag ge ut en roman om året men varken tid eller ork räcker till det tyvärr.

Var skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Helst är jag hemma eftersom jag blir enormt distraherad av folk som pratar och andra ljud. Jag flyttar runt i lägenheten för att få variation. Från skrivbordet till soffan till köksbordet. På sommaren sitter jag gärna på min uteplats eller i en folktom park. Jag åker mycket tåg och försöker skriva på tåget fast inte på mina noveller/romaner. Det får jag sällan ro till trots öronproppar. Däremot passar jag på att tex svara på intervjufrågor, uppdatera sociala medier eller skriva blogginlägg.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Några återkommande teman är olika former av orättvisor och förtryck. Kulturkrockar blir en naturlig del i böckerna eftersom jag vill visa på olikheterna mellan de olika folkens seder och för att det händer i verkliga livet hela tiden. Oskrivna regler finns överallt. Mitt favoritbudskap är att våga tro på sig själv oavsett vad andra säger. Det är inte alltid mina karaktärer lyckas med att uppnå sina drömmar men de försöker i alla fall. Genom att försöka utvecklas de och får ett mer givande liv än om de accepterat det liv som omgivningen förväntat sig.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Jag tränade japansk kampsport i flera år och deltog till och med i ett sverigemästerskap i jodo. Det slutade med att jag kom hem med en silvermedalj i lag. Det var i första hand mina duktiga lagkamraters förtjänst men det var en kul grej att ha varit med om. Jag har även testat skytte med både 9 mm och avfyrat en musköt, skjutit pilbåge förstås och tränat både japanska och europeiska svärdstekniker. Det är inte särskilt mycket strider i mina böcker men det förekommer så det är bra att ha lite koll på hur det fungerar. Och så är det väldigt roligt!

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Nu skriver jag på en bok som utspelas i vår värld år 1907. Jag flyttade till Falköping förra sommaren och bor intill en gammal vacker kurort. När jag vandrade runt bland de fantastiskt fina byggnaderna kom inspirationen till en ny bok som ska heta Purpurvinter. Jag vill att den ska släppas inför nästa vinter så släppdatum kommer bli någon gång i september nästa år om allt går enligt plan. Om Bokmässan i Göteborg inte blir inställd igen vill jag ha boksläppet där.

[Bibliografi]

ROMANER

Tårpilens år (Catoblepas förlag, 2015)
Toner av guld (Catoblepas förlag, 2017)
Shessandras hjärta (Catoblepas förlag, 2021)

ANTOLOGIER

I varje ångetag (Andra Världar, 2014)
Maskinblod 3 (Affront, 2014)
Revansch 2014 (SkrivarSidans förlag, 2014)
Waiting for the Machines to Fall Asleep (Affront, 2015)
Bortom portalen (Fafner förlag, 2016)
Stadens väsen (Catoblepas förlag, 2016)
13 svarta sagor om superhjältar (Swedish Zombie, 2016)
13 svarta sagor om superskurkar (Swedish Zombie, 2018)
Bortom portalen 2 (Fafner förlag, 2018)
13 svarta sagor – 1873 (Swedish Zombie, 2019)

Författarporträtt: Torbjörn Löwendahl

Berätta lite kort om dig.

Jag är en författare, manusutvecklare, ljudboksinläsare och förläggare som bor på norra Orust med min partner Eva Lindberg (som jag också delar ansvaret för Lionvalley Publishing med) och hundarna Atlas och Pluto.

Jag gav ut min debutroman (Stayin’ Alive) om en pandemi strax innan världen drabbades vi av Corona, vilket avslöjade mina profetiska krafter. Någon gång borde jag skriva om världsfred för att pröva min teori.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Min far läste Sagan om Ringen för mig och mina syskon när jag var liten. Jag fascinerades framförallt av världen och kampen mot det onda. När jag blev äldre läste jag mycket science fiction från författare som (tex) Asimov och Heinlein.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Som många andra skrev jag små berättelser när jag var liten och när jag kom i tonåren spelade jag mycket bordsrollspel och dokumenterade och dramatiserade våra äventyr. Jag tyckte också om att skapa nya regelsystem och världar.

När jag läste litteratur på universitetet skrev jag en fantasyroman för att se om jag kunde. Den fick bra respons från Bonniers faktiskt, men inget erbjudande om utgivning.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Min vän Erik skrev en science-fiction roman med stark influens från Terry Pratchett. Jag tänkte väl att om han kan, så kan jag 😉

Det finns förstås många författare som inspirerat genom sin kreativitet och produktivitet. Jag försöker lära mig av alla och samtidigt hitta min egen ton.

Jag blev imponerad och fick mindervärdeskomplex när jag läste första boken i serien Game of Thrones av George R.R Martin.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag tycker att dialoger och action flyter lätt, medan jag ibland brottas med hur detaljerad jag bör vara i miljöbeskrivningarna. Jag är paniskt rädd för att tråka ut läsaren och behöver påminna mig om att hålla nere tempot och lita på att min berättelse berör.

Jag tröstar mig med att det är bättre att vara ödmjuk än att vara övermodig 😊

Hur ser din skrivprocess ut?

En alltför rigid disposition riskerar att hämma kreativitet och en alltför organisk skrivprocess riskerar att resultera i många fina scener som inte samarbetar för att skapa ett stringent manus.

Jag börjar med en idé och skissar ett synopsis på min whiteboard. Om det känns rätt skriver jag några tusen ord på inspiration, prövar det jag skapat på någon utomstående för att vara säker på att det inte är uselt och skriver sedan en disposition för hela romanen.

I dispositionen är jag klar över slutet, början och ett antal vändpunkter. Det är viktig för mig att har rätt ton och tema i berättelsen och att vara konsekvent. Jag definierar huvudpersonerna, men inte i minsta detalj, och skissar några biroller jag tror att jag vill ha med.

Med den röda tråden på plats skriver jag mot målet. Så länge jag inte avviker från det primära i dispositionen kan jag brodera ut vad som helst och lägga till nya biroller. Efter tre, fyra kapitel stämmer jag av med dispositionen och korrigerar om jag trampat i klaveret, detaljerar det som faller på plats och ändrar dispositionen om det jag skrivit kräver det.

Efter hand som karaktärerna får liv i berättelsen dokumenterar jag hur de beskrivs fysiskt och även personlighetsdrag som blir tydliga (eller som jag bestämmer mig för).

Jag försöker skriva så avslappnat som möjligt för att skapa ett råmanus som jag sedan kan slipa på. För att vägen till färdigt manus inte ska kännas alltför lång, skickar jag varje färdigt kapitel till Eva och en författarkollega. Allt jag vill höra av dem är att det inte är direkt uselt. Den är metoden hjälper mig att hålla uppe produktiviteten.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag arbetar heltid med att förädla andras manus, läsa in manus och att ge ut titlar på Lionvalley Publishing. Egenföretagande ger illusionen av att ha mycket tid, men i praktiken finns det alltid något annat att göra än att skriva på sitt eget manus.

Jag har prövat att skriva vissa tider eller att skriva ett visst antal ord per dag. Det som fungerar bäst för mig är att sätta en deadline för när nästa kapitel ska vara klart (2,5k till 3,5k ord i veckan). En anledning att det här fungerar kan vara att jag kan producera hyfsad kvalitet snabbt (>1k ord/h) om jag är under press.

Ibland undrar jag om det är värt att tänka så mycket som jag gör vanligtvis under processen eftersom jag återkommande har fått applåder för kapitel jag skrivit på ett par timmar. Till saken hör nog ändå att jag då tänkt länge på vad jag ville skriva i kapitlet när jag väl motiverades av min deadline.

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Jag skriver enbart vid mitt skrivbord. För ett par år sedan köpte jag en laptop för att skriva på café, men jag blev för distraherad.

När jag brainstormar använder jag ofta papper eller, än hellre, men whiteboard. Jag går gärna upp och skissar på den när jag kör fast. Det är något med det taktila i att skriva för hand som löser upp knutar när knapprandet på tangentbordet inte räcker till.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Som indieförfattare utgår jag från att mina läsare vet väldigt lite om mig så jag erbjuder lite trivia.

Jag testade just min hastighet på tangentbordet och den blev 71 ord i minuten. Mina stortår är oproportionerligt stora och jag tycker riktig mycket om science fiction serien ”The expanse”.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Trovärdiga karaktärer och att inte ducka för obehagliga scener eller tankar (om de passar karaktären).

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Det kanske beror på att jag är konstig från början, men jag kommer inte på något avvikande. Inför Stayin’ Alive cyklade jag samtidigt som jag filmade som research för Jonathan, Jamal och Felicias flyktväg. Inför Perfect Day besökte jag ett slottsmuseum.

Kanske är det mest skrämmande att låta min syster testläsa min kommande roman eftersom det finns ett antal intima scener i den.

Men jag utsatte i och för sig också ljudbokslyssnare för min sångröst i ljudboken Perfect Day 😉

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Jag kommer att avsluta min trilogi Stayin’ Alive, men sista delen blir nog inte klar förrän nästa år. Jag har stuckit emellan med en roman som inte kan klassas som fantastik och som jag hoppas ska nå ut även till andra målgrupper. Den har fått strålande kritik från testläsare så här långt.

Men jag glömmer inte fantastiken! Jag när en förhoppning att jag ska skriva en ren fantasy eller science fiction roman i framtiden.

[Bibliografi]

Stayin’ Alive (Lionvalley Publishing, 2019)
Perfect Day (Lionvalley Publishing, 2021)

Författarporträtt: Sten Rosendahl

Foto: Katriina Mäkinen

Berätta lite kort om dig.

Jag är född i Stockholm av småländska föräldrar som gjorde lite av en klassresa när de flyttade till huvudstaden. Min mamma gick med i bokklubbar, läste mycket, både svenska författare och nobelpristagare. Hon skrev också noveller och en outgiven roman som blev kvar i byrålådan. Min pappa var journalist och copywriter; som sådan var han under hela sin långa yrkeskarriär en skrivande människa. Jag är utbildad civilingenjör men är nog lite av en hybrid med stort intresse för teknik men samtidigt också för musik, film, foto och skrivande.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Troligtvis var det när jag upptäckte några nummer av tidskriften Häpna och ett par science fiction-romaner i min pappas bokhylla. Jag såg senare både Månbas Alpha och Star Trek TOS på teve med min pappa. Rymden och rymdfärder var också ett stort samtalsämne.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag tror det var läsningen under sommarloven, alla science fiction-böcker jag lånade på biblioteket. Jag skrev senare ett par essäer om sf-författare på högstadiet och fick en fantasy-novell publicerad i skoltidningen där. På gymnasiet skrev jag noveller på svenska-uppsatserna när ämnet var fritt. På högskoletiden köpte jag en skrivmaskin och skrev noveller men fastnade rätt ofta i någon slags perfektionism. Istället tog filmintresset över och mitt skrivande var då kanaliserat till filmmanus för kortfilmer under ett par decennier.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Ray Bradburys med sin magiska noveller gjorde mycket för att jag skulle upptäcka språket och det fantastiska i tillvaron.

Sam J Lundwall med tidskriften Jules Verne-magasinet var i många år en stor inspiration till både skrivande och läsande.

Jag läste också många böcker om filmmanus-skrivande och var nog tidig med att ta åt mig teori om dramatiska kurvor mm.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Det svåraste är alltid intrigen, att få ihop händelseförlopp och mysterier så de blir trovärdiga och logiska. Miljöbeskrivningar är ofta efterlysta men de måste komma in naturligt, genom karaktärernas ögon. Roligast är dialog, för att det är så tacksamt för att få liv i en historia och samtidigt gestalta karaktärer. Action är svårt; jag kämpade med sådana scener i senaste boken, både med att få de speciella scenerna att passa in i bokens stil och samtidigt göra så de scenerna stod ut, till exempel genom att förlänga ögonblick och öka känslan av närvaro i dem. På sistone har jag också jobbat mer medvetet med både karaktärers och relationers utveckling i mina berättelser.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag skriver ytterst lite för hand, enbart punktlistor i början av processen där jag skriver ner de viktigaste idéerna och beståndsdelarna i boken - som karaktärer, intrigtrådar, platser, nyckelscener samt början och slutet. Det kanske inte blir så exakt som jag skrivit ,men det är viktigt att ha den röda tråden klart för sig själv. Sedan går jag över till digitala kort i Scrivener: en digital korktavla för att hitta scenerna och ordningen de utspelar sig, karaktärskort och research-texter (de heter alltid "Om ..."). För varje scen skriver jag ner några rader om scenen som ett kort synopsis för scenen innan jag flödesskriver själva scentexten. Jag skriver i ordning, men planerar om kommande scener kontinuerligt när jag skriver, så efter några kapitel är det dags att kolla om sikten är klar eller om något behöver planeras om.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag organiserar oftast mitt tunga skrivande i hela skrivmånader (30 dagar i rad när jag faktiskt skriver flera timmar varje dag). Då skriver jag antingen råmanus eller redigerar hela texten i ordning, beroende på var i skrivprocessen jag är. Oftast blir månaderna november, april och juli enligt reglerna på www.nanowrimo.org. Jag har numera utflugna barn och är inte sambo så jag kan skriva relativt ostört vid sidan av mitt heltidsjobb. För att framåt kunna och orka skriva mera på kortare kalendertid siktar jag helt enkelt på en tidig pensionering!

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Jag gillar bäst att skriva på min lilla tolvtums laptop i min skrivfåtölj i mitt arbetsrum. Tidigare skrev jag också på café, i hotellobbys och på bibliotek men pandemin satte stopp för det. Skriv-weekends där jag tagit in på hotell har det också blivit. Mitt skrivbord, normalt platsen för jobb och online-möten, använder jag bara när redigeringsarbetet kräver stor skärm. Framåt vill jag gärna ta in på skriv-retreat på annan kort , antingen ensam, kanske genom ett stipendium, eller i grupp (när det funkar igen) där man bara pratar vid måltiderna.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Jag har regisserat ett femtontal kortfilmer. Några har tagit mig till Indien, Bulgarien och London, några till ännu fler ställen utan mig.

Du hittar många av filmerna och några av de boktrailers jag gjort på youtube-kanalen @StenR. Där finns också mina pianoinspelningar.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag skriver ju en thrillerserie om klimatet och jag är speciellt intresserad av hur individerna och hela samhällen påverkas av miljön och förändringar i den. I mina noveller utforskar jag gärna den tunna linjen mellan det vardagliga och det oförklarliga i verkligheten, kalla det magisk realism. Rent historiskt läste jag science-fiction i mina tidiga år så jag kan inte låta bli att både läsa och skriva det också mellan varven. Generellt sett så är jag nog annars ovanligt intresserad av allvaret i tillvaron och fiktionen och de starka känslor det kan väcka.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Udda vet jag inte, men jag har blivit guidad nere i den gamla reaktorhallen på KTH i Stockholm. Jag är rätt mörkrädd och klaustrofobiskt lagd, men det var en fantastisk upplevelse och samtidigt en tidsmaskin. Hallen blev sedan platsen för en scen i min nya bok Värmevåg.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Jag ska påbörja del 3 i min serie Stockholm 2300 ganska omgående, både för att fullborda trilogin för mina läsare (nyfiken som jag är vill jag såklart också veta hur det slutar!) och för att det också är en förutsättning för att jag på allvar ska kunna påbörja andra nya och större projekt. Jag vill till exempel göra en klassisk novellsamling med både utgivna som outgivna historier i bokform, men jag har fler idéer...

[Bibliografi:]

Det blå rummet (novell) i antologin Magiker och Maskiner (Cathaya, 2014)
Eko (novell) i antologin Över en vinterfika (Aritons förlag, 2015)
Algblomning (roman) (Förlag Futur, 2017)
Den sista zombien (novell) i antologin Sjön (Miramir Förlag / Whip Media, 2018)
Djuret (novell) i antologin Folktro (Miramir Förlag / Whip Media, 2019)
Värmevåg (roman) (Förlag Futur, 2021)

Författarporträtt: Malin Thunberg Schunke

Berätta lite kort om dig.

Jag heter Malin Thunberg Schunke. Född och uppvuxen i Skövde, men bor i Tyskland och på Sardinien med man, tre barn och en liten tax. Jag är docent i straffrätt vid Uppsala universitet och debuterade skönlitterärt 2019 när jag inledde min deckarserie om Esther Edh och Fabia Moretti.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag har under många år skrivit fackböcker i juridik. 2013 skrev jag en fackbok som hette ”Whose responsibility?” som handlar om människor som blir misstänkta för brott i ett annat land. Jag chockades av att upptäcka hur de mest grundläggande mänskliga rättigheter kan berövas dig i sådana fall. Efter att boken kommit ut kunde jag inte sluta tänka på att detta faktiskt händer i Europa idag och att vem som helst av oss kan råka illa ut. Jag började att fantisera om en oskyldigt anklagad som satt i en cell någonstans … Det blev fröet till min skönlitterära debutroman ”Ett högre syfte” som handlar om en svensk man som under en svensexa i Frankrike blir gripen för brott och hamnar i ett av Paris värsta fängelser.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Den första person (utanför familjen) som läste mitt manus när jag till slut vågade att skicka in det till Piratförlaget var faktiskt Maj Sjöwall. Om jag vetat att en så framstående författare skulle vara den första att läsa hade jag förmodligen redigerat det ett par rundor till … Men Maj Sjöwall läste och hennes långa utlåtande inleds med: Ge ut, ge ut, ge ut! Att hon tyckte att jag kan skriva skönlitterärt hjälper mig fortfarande idag när jag är i svackor. Och vem vet om manuset hade blivit antaget utan henne?

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag tycker väldigt mycket om att skriva dialoger. Människor kommunicerar ju inte bara genom vad de säger utan framför allt det de inte säger. Att få fram sådant i text och att skapa ett naturligt och levande samtal är extremt svårt, men jätteroligt.

Hur ser din skrivprocess ut?

Själva idén till en bok skriver jag alltid för hand i en av mina hundra anteckningsböcker. Där planerar jag också handlingen i stora drag och skriver en synopsis. Gärna med kapitel för kapitel. Först när jag är klar börjar jag att arbeta i datorn. Det färdiga resultatet blir aldrig som synopsis, men själva grunden finns kvar. Fast det finns såklart undantag … Det manus jag arbetar med nu skrev jag utan en färdig synopsis.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag skriver oftast på förmiddagarna. I redigeringsstadiet eller inför deadline fortsätter jag på eftermiddagen. Än så länge går mitt skönlitterära skrivande att kombinera med akademiska forskningsprojekt.

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

När jag är hemma i Tyskland sitter jag nästan alltid i mitt arbetsrum. Jag vill helst vara ensam, men författarhunden, taxen Albus ligger i en fåtölj bredvid och snarkar. När vi är på Sardinien sitter jag alltid ute under ett olivträd.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Min hemliga dröm är att bli jordbrukare på heltid. Att odla frukt och grönsaker. Kanske ha några getter och höns. En häst eller två.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag skriver gärna om aktuella samhällsteman som inte blivit så uppmärksammade. Min deckarserie utgår från ett internationellt perspektiv och miljöer. Mina huvudpersoner är en svensk och en italiensk åklagare som arbetar på den europeiska åklagarmyndigheten Eurojust i Haag. Målet är att det ska finnas ett så verklighetstroget scenario som möjligt. Om jag kan lyckas beröra mina läsare blir jag mycket stolt.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

En gång smög jag efter en annan mamma på barnens sommarfest i skolan. Jag hade baserat en karaktär utseendemässigt på henne och ville ta ett foto i smyg. Barnen skämdes djupt, men jag ville inte fråga om lov. Det var inte en särskilt sympatisk karaktär hon skulle gestalta …

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Jag arbetar med den fjärde delen om Esther Edh och Fabia Moretti som ska komma ut innan sommaren.

[Bibliografi]

Ett högre syfte (Piratförlaget, 2019)
De rättslösa (Piratförlaget, 2020)
Bara ett spel (Piratförlaget, 2021)

Författarporträtt: Sandra Mattsson

Berätta lite kort om dig.

Jag är forskare, musiker, 37 år gammal, har två barn på halvtid och bor i Balltorp.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Jag läste en del fantastik när jag var mindre pga att min bonusfar var väldigt intresserad och propsade på att vi skulle läsa det. Innan dess och därefter har jag alltid dragits åt det mystiska och mörka så har valt filmer och sagor som återspeglat det.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag antar att det är min mamma samt även kompis Stella som inspirerat mig till att skriva. Min mamma är forskare och har alltid skrivit egna saker typ kurslitteratur men även egna låtar. Stella kom in i mitt liv när jag gick i sexan och hon skrev väldigt mycket dikter och noveller etc. Jag vet inte när jag började skriva, men någon gång i skolan antar jag. Vi uppmanades alltid till att skriva dagböcker men även historier så det var väl så det börjar antar jag.

Jag har fostrats till att skriva flera olika typer av historier antar jag: både vetenskapligt och låttexter. Det finns ju i båda fallen många ramar, men ändå mycket kreativ frihet att göra någon del till sitt alldeles egna så det är väl så jag har börjat och fortsatt antar jag.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Ingen speciell författare nej. Jag tar inspiration från allt jag ser och hör.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Svårast är detaljerna och att beskriva allt som i min hjärna är underförstått. Det "lättaste" eller roligaste är att skriva ihop plotten och få ihop helheten.

Hur ser din skrivprocess ut?

Frihand och sedan skriver jag om och fyller på. Det är svårt att ge en generell beskrivning då jag bara skrivit en fantastik-bok nu. Jag skriver på uppföljaren as we speak.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag skriver när jag har tid och blir inspirerad. Jag jobbar på heltid som forskare så det kan bli på lov eller på kvällar.

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Det kan vara hemma i min säng eller vid ett skrivbord eller bord. Sängen är nog bäst. Idéerna kan jag få var som helst och då gör jag några noteringar son jag sparar.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Varje kapitel i boken Eli är kopplad till en låt på skivan Tro och demonerna i boken är karaktärer i bandet.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Normkritiskt tänkande och frihet för alla är viktigt för mig.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Boken jag skriver nu är fortsatt baserat på relationer i mitt liv. Det är lite konstigt att kanske påverka fortsättningen i pågående relationer via att jag skriver om dem - lite otäckt rentav.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Jag skriver uppföljaren till Eli. Den heter Joar och handlar om en hästkrigare som kommer korsa vägar med Eli. Det blir fler demoner, nya äventyr och mer mörker!

[Bibliografi]

Eli (Vildhallon, 2021)

Författarporträtt: Christoffer Sorner

Berätta lite kort om dig.

Gammal film- och musikjournalist som numera driver IT-företag. Två kids i övre tonåren, två härliga dvärgpinschrar och fantastisk fru. Radhus och hade tidigare Volvo. Full vuxenpoäng med andra ord. För att balansera Svenssonlivet såg jag till att gilla hårdrock, skaffa tatueringar och springa på musikfestivaler.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag började skriva så fort jag lärt mig alfabetet. Små korta historier som blev noveller som blev romaner. Mina största fans var mamma och mormor och utan deras absoluta (och helt blinda) beröm och uppmuntran hade jag kanske inte fortsatt nöta, skriva och utvecklas.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Med risk att låta som en vandrande kliché är det Stephen King som varit den absolut viktigaste författaren som inspirerat väldigt mycket av mitt skrivande. Som för många andra. Sättet han lyckas gestalta normala och familjära karaktärer och miljöer som råkar ut för väldigt extraordinära och övernaturliga händelser är väl mer eller mindre oslagbart. Att dessutom lyckas spotta ur sig den stora mängden material år ut och år in är helt makalöst inspirerande.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Allt har sina utmaningar. Dialog är kul att skriva samtidigt som den inte får bli för informativ eller för ”skriven” så att det inte längre låter som att det är två eller fler personer som pratar. Det är också svårt att hitta olika rytmer för olika karaktärer när de pratar så att dialogen blir naturlig.

Miljöbeskrivningar är tråkigast att skriva (och läsa varför jag efter att ha varit ett stort fantasyfan lite valt att lämna den genren ett tag). Däremot om de görs kort och koncist och rätt är de ett viktigt fundament i en berättelse.

Action är också jättekul att skriva men ger en hel del utmaningar just i det att miljöbeskrivningar och tid/rum är otroligt viktiga så att man förstår hur karaktärerna förhåller sig till varandra och miljön runt dem. Annars är risken dels att actionsekvensen blir platt, dels att den blir obegriplig. Samtidigt ska en actionsekvens gå undan så att det blir fart och fläkt i det hela.

I det stora hela är gillar jag det mesta med att skriva förutom just miljöbeskrivningarna som jag försöker hålla till ett minimum och måla med breda penslar. ”Kungsträdgården var i full blom” fungerar lika bra som ”Allén i Kungsträdgården var full av de vackra och utblommade körsbärsträden som svajade lättsamt i den fridfulla sommarbrisen” då de flesta känner till att Kungsträdgården är full av körsbärsträd.

Hur ser din skrivprocess ut?

En stor del av tiden går åt att bara fundera fram berättelsen och huvudkaraktärerna. När jag har en början och ett ungefärligt slut med 2-3 huvudkaraktärer sätter jag mig ner och börjar skriva. Först ett kort synopsis på ca ½ A4-sida, några korta rader om karaktärerna och sedan bär det av. Ibland gör jag en snabb kapitelindelning i stil med:

Kapitel 1 – Introducera person A

Kapitel 2 – Introducera person B

Kapitel 3 – Händelse C och D sker

Kapitel 4 – A och B hälsar på E

Berättelsen tar sin form under skrivandet. Ofta är det karaktärerna som får bestämma vad nästa drag/kapitel blir. Det är sällan jag vet mer än 2-3 kapitel fram vad som ska ske och det är ständigt under förändring. I värsta fall stuvar man om och stryker händelser under redigeringen senare.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

När jag väl är i min skrivfas bokar jag in en timme varje kväll, fem kvällar i veckan. Då ska det skrivas oavsett om jag är trött, oinspirerad eller helt utan en aning om vad kapitlet ska handla om. Tack och lov är det sällan det händer. Skrivandet ger energi och lust så oftast flyger den timmen bara förbi.

I redigeringsfasen har jag inte lika fasta rutiner. Jag ser till att ha koll på min deadline och så blir det lite berg-och-dalbana där det kan gå flera dagar utan att jag rör vid texten för att sedan sitta som besatt och redigera flera timmar på raken. Jag börjar alltid med att skriva ut första utkastet på papper som jag sedan redigerar mig igenom med en penna. Efter det matas alla ändringar in på datorn och oftast kommer jag på ytterligare ändringar under den redigeringsbiten.

Sedan skriver jag ut allt på papper igen och gör om hela processen för att hitta och eliminera eventuella stavfel, slarvfel och eventuella passager i texten jag inte är helt nöjd med. Det är oftast i denna redigeringsrunda jag lägger in mina testläsares kritik och förslag.

Efter det blir det ofta en vända till innan det slutligen går till korrläsare.

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Jag har en liten, liten, liten skrivskrubb här hemma där det blir ungefär 800 grader varmt på sommaren och 800 grader kallt på vintern. Rummet, eller ja, skrubben för att vara mer exakt, är ca 3 kvadratmeter stort och belamrat med möbler och popkulturella småprylar, bilder och affischer. T ex hänger mina Starsky & Hutchgubbar här, min Dioaffisch med Holy Diveromslaget och självklart en affisch på Blues Brothers. Söker jag inspiration behöver jag bara luta mig tillbaka och se mig om i rummet så finns det alltid någonting för blicken att fastna för. Organiserat kaos kan man kalla det.

Kan jag inte skriva där blir det hotellrum som god tvåa på listan eller köket om jag är ensam hemma och vet att jag inte kommer bli störd.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Jag och min fru har varit ihop sedan 1993 och lärde känna varandra redan 1990. Vi gifte oss i Las Vegas 1999 och jag passade som journalist på att få delar av resan betald genom att göra ett stort ”så gifter du dig i Vegas”-reportage åt en tidning jag skrev för då. Vi firar 25 år som gifta 2024 vilket är samma år vi båda fyller 50 så det lär bli ett galet partyår.

 Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag älskar film och musik och populärkultur i de flesta former. Böckerna om Hansson och Nilsson är fullspäckade med referenser och låtar från 80-talet framförallt även om andra tidsepoker också slinker in här och där. Framförallt vill jag lyfta kärleken till musiken och har därför skapat Hansson och Nilsson som Sveriges två första och hittills enda rock ’n’ rolldetektiver. Dessutom har jag ett soundtrack till varje bok som läsarna kan hitta på Spotify via länk på min hemsida www.rocknrolldetektiverna.se.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Inför reportageboken Festival hamnade jag i en intervjusituation med en ung grabb på kanske 18-19 år som börjat knarka redan i tioårsåldern och knarkat så pass mycket och med så pass tunga droger att han nu var helt väck i skallen även som spiknykter. Det tog mig ett par minuter att inse att jag aldrig skulle kunna använda något han sa i boken men kunde inte bara lämna honom och gå så jag ”intervjuade” honom i kanske en halvtimme för att han själv tyckte det var så spännande att bli intervjuad. Helt klart väldigt udda situation. I övrigt är jag ganska tråkig och sitter mest och spånar i huvudet.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Just nu håller jag på och färdigställer redigeringen av Hansson & Nilsson del 2 (planerad release till maj/juni 2022) samtidigt som jag har ytterligare tre projekt på gång. Dels ska jag hjälpa till med/spökskriva en bok om hur man bemöter fulsäljare när de försöker kränga på en saker man absolut inte vill ha eller behöver och dels har jag en thriller/deckare på gång med en författarkollega som är baserad på verkliga händelser som är riktigt skrämmande. Det tredje projektet är för tidigt att berätta något om mer än att det kommer vara en faktabok.

[Bibliografi]

Romaner

Betong (Bonnier Carlsen, 2004)
Festival (Spiralla Förlag, 2005)
Hansson & Nilsson Löser Fallet (Visto Förlag, 2021)

Antologier

Frihet!? (Norstedts)
Älska Mig Nu! (Förlagshuset Gothia, 1994)
Klockan 8 (Icakuriren i samarbete med Vulkan)

Författarporträtt: Lou Berg

Foto: Anna-Lena Ahlström

Berätta lite kort om dig.

Vi som döljer oss bakom pseudonymen Lou Berg heter Tiina Nevala och Henrik Karlsson. Vi bor i Gustavsberg utanför Stockholm, intill ett brunt fält som vi ofta blickar ut över och längtar bort ifrån. När vi längtar bort så är det oftast till Malmö. Vår första roman, För såna som oss, utkom 2018 på Wahlström & Widstrand under våra egna namn. Lou Berg är ett sätt för oss att lämna våra egon och ha ett gemensamt namn på författarskapet. Tanken är att vi använder pseudonymen när vi skriver spänning. Gryning. Falsk. är just en spänningsroman om två kvinnor som dras in en härva av utpressning, spelskulder och förfalskad konst. Den utkom i september, på Piratförlaget.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Skrivandet har funnits där för oss båda väldigt länge och kommer förmodligen ur att vi båda alltid älskat att läsa. Idén att skriva tillsammans föddes för nästan tio år sedan, mest som en kul grej, för att se om vi kunde få ihop en roman. Det visade sig att det kunde vi, efter några års slit. Sedan har vi inte kunnat sluta.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Det är en svår fråga eftersom det finns så många författare vi tycker om att läsa och som är otroligt bra – Amy Hempel, Jennifer Egan, Stephen King, K O Knausgård, Kate Atkinson, A M Homes, Donna Tartt … bara för att nämna några nu verksamma storheter. Men hur de har påverkat vårt skrivande är inte särskilt tydligt för oss. Man kanske kan säga att de har lärt oss att se vad som är bra. Och att vi därför också, åtminstone i viss mån, kan se när vi själva inte skriver våra bästa rader …

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Dialog är det som oftast kommer lättast, när man väl hittat karaktärerna. Alla former av beskrivningar är tråkiga, så de försöker vi hålla kort.

Hur ser din skrivprocess ut?

Vi börjar med en grundläggande idé och en vision om vad det är vi vill skapa. Sedan försöker vi mejsla fram karaktärerna och skapa ett synopsis, kapitel för kapitel. Först när vi har det börjar vi skriva. Sedan reviderar vi vårt synopsis efter hand som vi skriver. Slutresultatet brukar skilja sig ganska mycket från första versionen av synopsis, men stämma väl överens med den ursprungliga idén och visionen.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Vi har andra arbeten båda två, så vi skriver på tidiga morgnar, kvällar, helger och semestrar.

Var skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Vi har ett arbetsrum hemma, men skriver minst lika mycket på andra platser: kök, vardagsrum, caféer, hotell. Varhelst vi befinner oss när vi råkar ha tid och möjlighet.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Tiina har pluggat franska i Paris och stått krokimodell i Picassos gamla ateljé. Henrik har arbetat på Primark i Brighton, på lagret, med ansvar för underkläderna.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Ett visst klassperspektiv brukar leta sig in i det vi skriver.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Sökt upp en bokhandel i Porto för att höra hur det låter när man går i trapporna där.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Vi skriver för fullt på uppföljaren till Gryning. Falsk. Det kommer att bli en trilogi där läsarna får följa samma karaktärer hela vägen till … ja, ni får se. 

[Bibliografi]

För såna som oss (Wahlström & Widstrand, 2018) (under egna namn)
Gryning. Falsk. (Piratförlaget, 2021) (som Lou Berg)

Författarporträtt: J.F. Wren

Berätta lite kort om dig.

Jag heter Johan Wren med mellan namnet Fredrik därav att det står J F Wren på mina böcker. Jag bor på en gård strax söder om Örebro.

2009 var jag dock med om en allvarlig olycka, hamnade på intensiven och blev kvar där i över fyra månader. Enligt vad som berättats för mig i efterhand borde jag inte överlevt, alla de blodförgiftningar och den organsvikt som drabbade mig borde tagit mitt liv. Nu överlevde jag ändå trots statistiken.

En sjuksköterska gav mig en skyddsängel i present, hon menade att jag måste ha haft åtskilliga sådana (det tror för övrigt jag också). Efter min långa sjukhusvistelse fick jag så komma hem igen, jag blev sakta bättre, mina ben hade förtvinat av alla mediciner jag fått så jag sitter numera i rullstol. Efterhand började jag läsa igen, först sakta men sedan mer och mer, skillnaden nu var att det var något nytt, något fanns i mitt sinne, jag till och med drömde om det.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Jag har alltid läst mycket, i barndomen började det med Tvillingdeckarna av Sivar Ahlrud och Enid Blytons Fem böcker. Men första minnet av fantasy var som för så många andra Tolkien. En hobbits äventyr är en fantastisk bok och det är imponerande att den skrevs på 1930 talet långt innan datorerna fanns. Hur Tolkien lyckades hålla ordning på alla karaktärer är en bedrift. Senare har jag läst allt från David Eddings till Katharine Kerr.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag har aldrig haft något sug efter att skriva själv, jag gillade inte ens att skriva uppsatser i skolan.

Men allt ändrades efter ovan nämnda olycka. Helt plötsligt hade jag en historia i huvudet som försökte göra mig uppmärksam på att den ville bli skriven. Jag har ingen aning om var den kom ifrån, men jag visste att den gamla stenbron i Hova, som man passerar när man reser längs E20 mot Göteborg från Örebro var en central del i berättelsen.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Även jag har ju läst Stephen Kings ”instruktionsbok i skrivande” och som jag nämnde i förra frågan har jag aldrig haft ambitionen att skriva men nu blev det så ändå. Historien finns i mitt inre och jag skriver ner den. Men som svar på inspirerande författare så är det allt från nämnda Mr. King till Björn Hellbergs böcker om kommissarie Sten Wall.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva? (Miljöbeskrivningar, dialog, action m.m.)

I min första bok (Stenbrons hemlighet) hade jag stora problem med tempus, blandade friskt. Hade en oerhört bra redaktör med på resan som gav mig värdefulla råd. Jag kan fortfarande falla tillbaka i likartade problem men jag tycker själv att jag blivit bättre.

Det som jag tycker är roligast är att skriva är dialog mellan karaktärerna. Det är ibland svårt men det är samtidigt där du kan få till bra händelser och med det menar jag humor, sorg och allehanda känslor.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag har historien klar för mig innan jag börjar. Skriver lite kort om vad som ska hända i de olika kapitlen. Sen skriver jag bara på tills det är klart. Första boken tog ca: Fyra månader att skriva, del två ”Den röda spiran” tog längre tid. Där var jag ju tvungen att förhålla mig till vad som hänt i del ett.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

När jag väl skriver så skriver jag på heltid, eller nästan i alla fall. Sen kommer ju det stora arbetet med redigering och allt annat som ska till för att det ska bli så bra som möjligt. Sista momentet har varit att korrektur lyssna på uppläsningen av ljudboksutgåvan. Där har jag haft en oerhörd tur som fått Frans Liljenroth som inläsare av de svenska utgåvorna. Han är enligt mig en av Sveriges bästa uppläsare. Som det varit nu så tar översättningen vid efter detta. Mina två första böcker är översatta till engelska och även där har jag haft tur med både en förnämlig översättare och en fantastisk uppläsare. (Neil Betteridge respektive Jez Jameson)

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Som jag nämnt bor vi på en gård och jag har förmånen att ha flera hus att välja på men vi har en inredd gammal drängstuga där jag idag utför allt skrivarbete.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Har varit DJ och varit på många stora festplatser och folkparker genom åren.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag vill skriva berättelser för att läsaren ska kunna leva sig in i historien. Min önskan är att de ska kunna känna att de befinner sig på platserna som finns i böckerna. Riktigt se dem framför sig. Så i mina böcker förkommer inga medvetna pekpinnar om hur t.ex. klimatet ska räddas.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Gör nog inga udda saker inför skrivandet, fördelen med fantasy är ju att det är påhittade världar även om jag blandar och har med en del från Sverige och andra platser. Försöker läsa på det jag kan om orter som nämns i texten för att få det så rätt som möjligt. En rolig sak som kanske kan tolkas som udda är att jag på flera mässor och signeringar haft både Agnes och Naz-Halham med live. De har gestaltats av två personer från tv-serien Tjuv&Polis som gått på SVT.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Del tre i serien ”Sägnen om Amornia” Silverdrakens återkomst har nyligen släppts i pappers och e-boks format och idag när detta skrivs (202-11-15) har ljudboken premiär. Jag har börjat på del fyra som kommer att heta Demondolken, min tanke är att ha manuset klart för redigering till våren 2022.

[Bibliografi]

Stenbrons hemlighet (Whip Media, 2019)
Den röda spiran (Whip Media, 2020)
Silverdrakens återkomst (Whip Media, 2021)

Engelska utgåvorna

The secret of the stone bridge (Whip Media, 2021)
The crimson sceptre (Whip Media 2021)

Författarporträtt: Nils-Petter Löf

Berätta lite kort om dig.

Jag heter Nils-Petter Löf och bor i Norrlands inland, närmare bestämt i Ånge. Jag har tre barn med min underbara fru. I hushållet finns även fem katter och två hundar.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Jag har alltid förundrats över ”vad händer om”-tanken. Om vi ändrar reglerna i vårt universum eller lägger till nya. Vem har inte funderat på hur det skulle vara att befinna sig i en skog och höra tunga vingslag från en drake svepa över trädtopparna? Det finns något som lockar med det stora äventyret, magi och okända varelser. Att inte behöva begränsat till denna värld utan kunna se något annat. Både vackrare och mörkare. Färdas till platser som bara existerar i fantasin men samtidigt känns så levande.

Jag har även växt upp i rollspelens mystiska värld och stora tidsålder. Allt från ”drakar till demoner”, mutant till olika former vampyrrollspel. Där och då insåg jag vad ord kunde göra. Vad man kunde skapa med fantasin.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag har alltid gillat Dean R Koontz, även om han inte skriver ”vanlig fantastik”. Men det finns toner av mörker, det övernaturliga och ofattbar djup ondska. Dean R Koontz ”väktare” är en mycket bra bok. Att läsa den nu ger en 80-talskänsla och att se på den med vuxna ögon får en att se helt andra dimensioner.

En annan serie som jag läst alltför många gånger är ”draklandskrönikan”. Den är något mer av en klassisk fantasyserie. Magiker, drakar och äventyr. Fokus på en stor och förunderlig värld.

Jag har skrivit sedan jag lärde mig skriva men började skriva mer seriöst för ungefär fyra år sedan. Min första riktiga bok skrev jag redan i mellanstadiet och jag gav ut en bok när jag gick på ettan i gymnasiet. Fylld med fel, syftningsfel och en märkligt språk.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Dean R Koontz, Stephen King och på senare tid vill jag även räkna in J K Rowling. Men jag ser även upp till många svenska författare, stora som små. Torbjörn Löwendahl och Jespers Ersgård är två förebilder.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag tycker allt är lika svårt som lätt. Ibland kan en del dialoger rulla på så naturligt att det är mera som att man lyssnar och skriver ner. Ibland står alla karaktärer helt handfallna och ingen vet vad som ska sägas. En pinsam litterär tystnad helt enkelt. Detsamma gäller miljöbeskrivningar. Även om jag ser platsen framför mig så blir den fruktansvärd i text. Det är beroende på var jag är i berättelsen. Men jag tycker nog mörker är det roligaste att skriva men långt ifrån det lättaste.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag skriver från början till slut men har lärt mig att strukturera upp mitt skrivande alltmer. Jag har en väldigt lös synops som är långt ifrån logisk. Jag har däremot exakta detaljer om varje karaktärer och deras utveckling. Till och med saker som aldrig kommer med, så som deras storlek på skorna eller vad de föredrar att äta.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag skriver ganska mycket. Tyvärr vet jag inte hur många timmar jag lägger på skrivandet varje vecka. I vanliga fall jobbar jag heltid som lokförare, så det blir ganska många timmar på hotell, överliggningar och ett evigt väntande. Jag får skriva när jag har tid helt enkelt. Ibland kan det gå veckor utan att jag hinner skriva ett enda ord, ibland blir det flera tusentals med ord på en enda dag.

Var skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Jag skriver var som helst och hur som helst. Jag har ett eget litet hörn som jag föredrar att sitta vid. Men jag skriver även på min bärbara dator och mobiltelefon. Jag har suttit i skogen, på bergstoppar och tråkiga hotellrum. Helst av allt sitter jag vid min bärbara dator. Upplever bäst flyt när sitter med den.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Jag har oerhört svårt för att stava. När jag gick i skolan fick jag gå på extralektioner för att försöka stävja detta.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag försöker ofta lyfta ett mera nyanserat mörker, en djupare ondska. Jag vill att de ondskefulla karaktärerna ska vara mer än bara ”onda för ondskan skull”. Det ska finnas en skarpsinnighet. Även om jag älskar Harry Potter tycker jag att Voldemort är tråkig. Han känns platt och är bara ondska i sig själv. Många av sidokaraktärerna som är kryddade med ondska anser jag ofta vara mycket mera intressant.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Jag har testat allt från zombieevent till intervjuat människor på sos-alarm. Men jag har även lärt mig grundläggande fäktning och pilbågsskytte. Tyvärr fäktas det på de mest onaturliga sätt som finns i många fantasyböcker.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

För tillfället skriver jag på en spänningsroman. Jag önskar att det fanns större möjligheter att skriva fantastik men det har tyvärr blivit allt mindre. Även om det är jätteroligt med sådana manus så är det svårt att nå ut med fantastik. Det blir istället en annan form av mörker, mera diskbänksrealism, som får presenteras.

[Bibliografi]

De andra (Whip Media, 2017)
De Sovande (Whip Media, 2018)
Zverige i mitt hjärta (Whip Media, 2018)
Kärnpartiet (Whip Media, 2019)
Hungerns skörd (Whip Media, 2019)
Alicia Månstjärna och den femte pelaren (Whip Media, 2020)
Denise Svärd (Saga Egmont, 2020)
Drakens penna (Lionvalley Publishing, 2021)
Alicia Månstjärna - fängelsedirektören och det hemliga sällskapet (Whip Media, 2021)
Vad rimmar på Flora? (Whip Media, 2021)

Författarporträtt: Magnus Carling

Berätta lite kort om dig.

Jag heter Magnus Carling, är född 1973 och arbetar idag som informationssäkerhetschef på ett stort, globalt företag. Jag har arbetat inom IT-branschen sedan 1995 och sett hur världen blir alltmer uppkopplad. Eftersom jag arbetar med säkerhet har jag också sett den mörka sidan av nätet, vilket inspirerade mig till att skriva Svart Kod. Skrivit har jag gjort länge och har ett antal publikationer i olika former bakom mig. Jag skriver för att koppla av och tycker det är ett av det roligaste sätten att få byta perspektiv ett tag.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag har alltid gillat fantasy, allt sedan jag läste Sagan om ringen eller Narnia-berättelserna någon gång på tidigt åttiotal. Jag spelade också en hel del rollspel och att fantisera ihop egna äventyr var ibland roligare än att spela dem. Samtidigt har jag också alltid läst en hel del spökhistorier, mysterier och skräck. Framför allt Stephen King och Dean Koontz imponerade på mig och de två författarna tyckte jag var så bra att jag ville också börja skriva berättelser.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Stephen King har helt klart betytt mycket för mitt skrivande, inte minst efter att jag läste hans bok om skrivande. Jag har också min mentor Diane Karlstrom att tacka för mycket när det gäller skrivandet och hon lärde mig även mycket om att skriva seriemanus. Vi två har tillsammans skrivit både berättelser (John Romeo-trilogin) och seriemanus (Fantomen).

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag har absolut lättast för miljöbeskrivningarna och tror att jag är bra på det. Det jag tycker är svårt är att få karaktärerna att bli levande personer och inte bara platta karaktärer. Jag lägger ner mest tid på det när jag redigerar och är noga med att ta bort dialog som inte känns äkta.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag skriver alltid synopsis och ofta väldigt omfattande synopsis där jag försöker få med det allra viktigaste. Det är som vilket annat hantverk som helst, det kräver tid och när jag väl är klar med synopsis matar jag på. Då skriver jag intensivt från början till slut.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

När jag väl är klar med synopsis så kavlar jag upp ärmarna och skriver. Någonstans mellan 1000 och 2000 ord per dag brukar det bli. Varje dag, inga ursäkter där. Det blir många gånger sena kvällar eftersom jag har ett heltidsarbete och att familj såväl som vänner och en del andra intressen tar tid.

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Jag är så lyckligt lottad att jag har ett arbetsrum och en fast plats. Utsikten är mot skogen, vilket är bra eftersom det inte händer särskilt mycket där om inte ett rådjur promenerar förbi eller en ekorre ränner runt i träden. Jag kan koncentrera mig på skrivandet och bara mata.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

De känner kanske inte till att jag även skrivit seriemanus till Bamse, 91:an och Fantomen. Det är vansinnigt roligt att skriva seriemanus, men tyvärr är det en krympande marknad.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Ja, jag brinner för rättvisa och det lyfter jag ofta fram. Jag hatar verkligen orättvisor och sätter gärna fokus på dem. Rättvisa är viktigt och även om livet i sig inte är rättvist så kan vi människor göra vad vi kan för att rätt ska vara rätt.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Spännande fråga. Jag gör inte så mycket konstigt, men jag gör allt jag kan för att besöka platserna jag skriver om. Med några få undantag har jag besökt platserna i mina berättelser och det är detaljerna i de upplevelserna som gör berättelsen ännu mer levande. Jag firar också alltid när en berättelse är klar och jag har ofta "semester" från skrivandet ett tag efter. Det tar trots allt en hel del energi att skriva.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Jag håller på med uppföljaren till Svart Kod, som troligen är klar i ett första utkast strax innan jul. Sedan väntar redigering och ännu mer redigering. Men förhoppningsvis kommer den ut innan nästa sommar. Dessutom håller jag och Diane på att redigera tredje delen i John Romeo-trilogin. Hela trilogin ska ges ut som ljudbok (första delen finns redan) och vi går över del tre lite eftersom den inte gavs ut som e-bok.

[Bibliografi]

Föredra döden Novell i antologin Schakt 004: Krälande Cthulhu och andra bedrägliga blindskär -  (2000)
John Romeo 1: Konstnären (tillsammans med Diane Karlstrom) (Recito Förlag 2017, ljudbok 2021)
John Romeo 2: Korsfäst (tillsammans med Diane Karlstrom) (Vulkan bokförlag, 2017)
Svart Kod (Visto Förlag, 2021)