Niklas Turner Olovzon: Sandslott

Titel: Sandslott
Författare: Niklas Turner Olovzon
Sidantal: 455
Förlag: Polaris

Baksidestext:

Gemenskapen i Tassby, Dalarna ligger i spillror efter dramatiska händelser något år tidigare, och byns matriark Liss-Kulla gräver efter sanningen om en försvunnen thailändsk bärplockare.

Samtidigt på svenskön Koh Lanta i Thailand firar en överklassfamilj påsk i paradiset när deras tonårsson försvinner en ovädersnatt. Modern Sophie söker honom alltmer desperat över stränder och genom djungel men möter mystiskt motstånd från omgivningen. Har korruptionen på ön något att göra med det som döljer sig i de mörka dalaskogarna hemma i Sverige?

Mina tankar:

Detta är den andra delen i serien Dolda. Den första delen heter Isberg.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning, då det är händelser från första boken som är viktiga i denna.

När man tar upp denna bok så skall man vara redo på att få en rejäl känsloresa. Precis som i första boken så kan man riktigt ta på de olika karaktärernas känslor. Är det något som författaren kan så är det att förmedla detta.

Det är en långsammare berättelse, en fyllig sådant och går in på djupet när det kommer att återspegla händelserna som vi får ta del av. Det är tungt, ångestfyllt och även psykologiskt. Skulle säga att på ett fulländat sätt så ger författaren oss en bild över sina karaktärer som är så mänskligt och realistiskt skildrat.

Människorna som står i centrum är på olika sätt mentalt skadade av olika händelser, de har sina egna demoner att bekämpa. De gör det på olika sätt och man förstår och känner precis varför de agerar som de gör.

Det är mer eller mindre en nattsvart berättelse, vi träffas av alla nyanser av mörker och ångest. Främst kanske en moders desperata jakt på sanningen om en försvunnen son. Men sättet författaren förmedlar allt detta gör berättelsen så färgstark att den tar nästan andan ur en.

Om gestaltningen av karaktärerna är fulländad så är likaså språket. Det är trollbindande och lätt poetiskt i sitt målande sätt samtidigt som det är lätt att ta till sig. Det är som det har en sång, en takt, som gör att orden flyter på och kommer naturligt.

Nu är detta andra boken från författaren men jag vågar säga att Niklas Turner Olovzon kommer att bli en av de stora om han fortsätter i denna bana. Och då menar jag inte bara inom spänningsgenren eller att det är han som kommer att sälja mest exemplar. Nej menar all skönlitteratur och att han har något stort och viktigt att förmedla med sina verk. Man märker verkligen att han lägger ned sin själ och tar stora bitar av sig själv när han skriver.

Jag rekommenderar denna till alla och då menar jag verkligen alla. Det är spänning, det är en studie i mänskligheten, det är mörk och har lika mörka hemligheter, men det är underbart återberättat. Jag ser verkligen fram emot att läsa tredje boken.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Isberg (Dolda #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Niklas Turner Olovzon: Isberg

Titel: Isberg
Författare: Niklas Turner Olovzon
Sidantal: 539
Förlag: HarperCollins

Baksidestext:

I Tassby, Dalarna, där hockey hålls högt och hemligheter långt under ytan, sväljs en bärplockare plötsligt av de mörka skogarna. Samtidigt tänds lamporna i den övergivna herrgården på andra sidan viken. Outsidern Lars-Inge blir föremål för misstankar från byns centralgestalt Liss-Kulla. Men vad döljer han egentligen?

Där Bottenviken letar sig in vid stålverk och stad i Luleå försvinner en femårig pojke och hans mamma Elin inleder en desperat jakt. Har pojken gått genom isen eller har någon tagit honom? Samtidigt drar taxichauffören Andreas omkring på stadens snöiga gator och drömmer om att hämnas barndomen i Tassby.

När dessa personers begär korsas stiger mörka familjehemligheter till ytan och hotar många fler människors liv.

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok och jag måste börja med att säga att jag håller med alla som sagt att detta är en riktigt bra debut.

Det vi har här är inte en regelrättig deckare utan det är ett mörkt relationsdrama med mycket spänning i. Jag vill säga att den på sina sätt påminner om Jägarna, inte när det kommer till handling utan mera stämningen i och med att vi har ett litet samhälle med mörka hemligheter som man inte vill skall komma fram. Skulle faktiskt påstå att denna träffat ännu bättre när det kommer till detta ångestfulla och melankoliska.

Styrkan i handlingen ligger på författarens unika förmåga att bygga upp sina centrala karaktärer. Han ger dem ett sådant djup och sårbarhet så få kan komma upp till denna nivå. Det är tragedier och krossade livsdrömmar som slår hårt och träffar en själv. Ingen av karaktärerna här är vare sig goda eller onda, de har lite av båda sidorna i sig, de har formats av sina val, frivilliga som påtvingade, i livet. De är precis som vi människor är i verkliga livet och det är därför man kan relatera så bra till de olika karaktärerna.

Det är verkligen en genialisk titel. Det är ju bara en liten bit av isberget som man ser ovanför vattenytan, det mesta döljer sig under ytan. Och i detta fall så menar titeln delvis på karaktärerna vi möter. Det är precis som i verkliga livet, när det kommer till alla personer som vi möter i vardagen så ser vi bara en liten bit av dessa personer. Vi vet inte vad som döljer sig under ytan när det kommer till hur deras vardag och liv är, vi ser bara toppen av isberget, och det är tyvärr för det mesta bara den biten som vi dömer folk efter.

Handlingen puttrar på i ett långsamt tempo men inte så på det sättet att det blir segt eller långtråkigt att läsa. Bara livsödena som man får ta del av fångar ens intresse, sedan att det ligger en spänning eller fara som ruvar från första sidan gör inte saken sämre. Författaren visar inte allt för oss läsare, vissa av dessa hemligheter kan man bara ana men det sägs aldrig direkt rätt ut hur det ligger till. Man kan bara ana dem i ögonvrån, kanske i en snabb mening som man lätt kan missa.

Man har läst om att när författare skriver så lägger denne något från sig själv i handlingen och när jag hade läst efterordet så kände jag verkligen att det hade författaren gjort här. Det är inte att han har gjort en karaktär efter sig, fast detta vet jag inte, utan det är mera att hans liv och händelser ligger som ett täcke över hela handlingen, en del av stämningen är hans egen. Detta gör att jag skulle vilja påstå att det är en rätt så personlig bok för honom.

Så vill man ha en spännande bok, men vill ha ett ombyte från den traditionella deckaren, så behöver man inte leta längre. Denna bjuder på ett rikt och djupt persongalleri, en handling och ett språk som griper tag och rör om i känslobanken. När sista sidan är utläst så kommer man att märka att en del av hemligheterna inte har kommit upp i ljuset, och de kommer de kanske inte heller att göras, men det finns en fortsättning på denna bok och jag skall med glädje läsa även denna.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar