Visar inlägg med etikett Caroline Engvall. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Caroline Engvall. Visa alla inlägg

fredag 1 januari 2021

Bokslut 2020

Så har ett år gått, och vilket år det har varit. Många vill helst glömma det, gömma det långt bak i ett skåp, alternativt uppe på vinden eller nere i källaren, för att aldrig plocka fram det igen. Men det har inte bara varit botten, och nu tänker jag lyfta fram lite toppar när det kommer till min läsning. Så jag kommer i detta inlägg lista de böcker som jag gillade mest av de jag läst.

Men först lite statistik, bara för att jag tycker det är kul med sådant och listor. Detta är inte för att skryta med hur många böcker jag läst. Utan är endast en rolig, och kanske intressant, sak.

Året som gick läste jag 112 böcker, sammanlagt 34170 sidor. Det ger ett genomsnitt på 305 sidor per bok men även ett snitt på 94 sidor per dag. Jag läser på ett ungefär 50 sidor i timmen, det betyder att jag i snitt har läst två timmar varje dag. Skulle jag däremot läst alla sidor i en sittning så hade det tagit mig 683 timmar eller närmare en månad. När jag ser snittet på två timmar om dagen så ser jag inte en omöjlighet att detta kommande år ha en möjlighet att öka snittet, målet för detta år kommer också att vara 100 böcker, allt över kommer bara bli en bonus. Detta är bara en kul sak och inte ett måste eller krav som jag sätter på mig, det skall vara kul och läsa inte något annat.

När det kommer till könskvotering, vill lägga till att detta spelar verkligen inte någon roll egentligen, så är det 77 män och 55 kvinnor. Ser en lite domenering av män, men tycker ändå att det är rätt så välbalanserat. Kan säga att för ett antal år sedan så hade nog det varit en helt annan siffra, 90-95% hade säkert varit män då. Detta är ingenting som jag aktivt tänker på när jag väljer böcker att läsa, så jag är rätt så nöjd med siffrorna att det var rätt så jämnt.

En annan siffra som kan vara rätt så intressant är om det är svenska eller översatta böcker som man läst. 106 st är svenska författare medans endast 6 st böcker är översatta. Vad denna kraftiga fokus på just svenska författare så kan det med säkerhet ha att göra med att jag detta år har försökt att lägga vikt på alla recensionsexemplar som jag fått, dessa kommer så gott som uteslutande från svenska förlag och författare.

Jag har även sett på vilken genre som jag läst. Har valt att dela upp det i två bitar, först har vi deckare och här räknar jag alla slags spännningsgenrer och sedan har vi fantastik och där räknar jag fantasy, skräck och science fiction. Då blir förhållandet 43 st deckare och 69 st fantastik.

Så nu blir det dags att lista de böcker som jag gillade allra mest av de jag läst. Vill tillägga att det är många böcker som jag gillat och förtjänar att bli nämnda men måste dra någon gräns.

När det kommer till deckare så är det följande böcker som har stuckit ut lite mer:

Caroline Engvall med Ärren Vi Bär

En otroligt välskriven bok om ett fruktansvärt ämne. Det gör ont när man läser denna och varför jag inte har läst hennes böcker tidigare lurar jag på. Sedan är det även en riktigt spännande handling som hon fått till i sin första spänningsroman. Jag skall försöka detta kommande år att läsa böckerna efter denna.

Anna Karoline med Stöld Av Babian

Precis som med Carolina så lurar jag på varför jag inte läst Annas böcker tidigare. Hennes debutbok är så välskriven och genomarbetat att man knappt kan fatta att det är en debut. Spännande och intressant, även hennes böcker skall jag försöka med att hinna med att läsa i år.

Pascal Engman med Råttkungen och Änkorna

Ja, Pascal kommer med på listan med inte bara en utan två böcker. De är båda riktigt välskrivna och han kombinerar internationell thriller med deckare på ett suveränt sätt. Han har verkligen öga för detaljer och lägger till små saker i handlingen som ger ett djup och liv i berättelsen. Han har snabbt kommit att bli en av favoritförfattarna.

När v kommer till fantastiken så börjar vi med fantasy:

Nils-Petter Löf med Alicia Månstjärna Och Den Femte Pelaren

Nils-Petter är en som jag med glädje har följt. Har i varje bok funnit ett språk som jag lätt tar till mig och en berättarglädje som lyser starkt. I denna är det verkligen inget undantag. En ungdomsfantasy som påminner en del om Harry Potter, en del kanske uppskattar liknelsen och andra ser det som en kopia. Jag är en av dem som uppskattar och även gillar detta.

Mattias Lönnqvist med Konflikternas Tid

Andra boken i Mattias serie Oldenasagan lyckas med att leverera och leva upp till förväntningarna som jag hade efter den första delen. Till och med så bra att jag anser att denna del är på några sätt ännu bättre. Intressant historia som målas upp här.

Mattias Kuldkepp med Skärvor Av Ett Brustet Sinne

Efter två års väntan så kom äntligen andra delen i Sönderfallets Symfoni. En episk fantasy som på ett sätt även lyfter fram den lilla karaktären i den stora händelsen. Välskriven och medryckande, trots att det är en tegelsten så blir det aldrig tungt att läsa.

Marcus Olausson med När Gudar Dör

Marcus har arbetat om sin serie Serahema Saporium och detta är första boken. Jag gillade verkligen den första versionen, så hur kan jag inte något annat att älska denna version som har, hur det än är möjligt, ett bättre språk och flyt i handlingen. Riktigt bra episk fantasy på svenska, skall nu i början av året läsa andra boken så att jag kan kasta mig över tredje och avslutande delen när den kommer ut.

Efter fantasy så flyttar vi oss mot skräcken eller det övernaturliga:

Johanna Glembo med Marodören I Möllinge

Denna roman är dock svårplacerad när det kommer till genre. Det är inte skräck, men av vissa anledningar hör den ändå dit. Det finns en bit övernaturligt. Med en speciell infallsvinkel på berättarröst så kan man, i alla fall jag, inte göra något annat gilla denna bok. Det är nostalgi på högsta nivå för de som växte upp på nittiotalet. Full med skruvade karaktärer och ett härligt språk.

E.P. Uggla med Första Hösten – Röd Skymning

Det tog sin tid innan fortsättningen på Blå Gryning kom, men den levererar verkligen. Med en säker hand när det kommer till språk och handling så för E.P. Uggla oss in i en värld som är i kaos och full med varelser och andra ting som vill och kommer döda dig om du ger den chansen.

Jenny Jägerfeld och Mats Strandberg med Monster I Terapi

Mats Strandberg har snabbt kommit att bli en av favoriterna, jag föll pladask med hans bok Färjan. När jag fick höra talas om denna bok så blev jag såld med det samma. Kända klassiska monster som går till psykologen för att lösa sina problem. Konceptet är helt briljant, att man sedan inte gjort detta till en ren skräckbok utan detta är så mycket mera. Det är faktiskt en lättsammare version av en psykologibok, kanske till och med en bok som ger en självinsikt om sitt eget sinne och mående, på gott och ont. Välskriven, originell men även en hyllning till de klassiska monstren som den tar upp.

Simon Stålenhag med Labyrinten

Denna konstbok kan man inte göra något annat att älska. Man kan försvinna in i bilderna, se de små detaljerna och uppleva nostalgikänsla samtidigt som man fasar över det dystopiska samt det hemska mänskligheten kan göra mot varandra. Bilderna är mörkare än hans tidigare böcker, men lika briljanta och han levererar en berättelse till bilderna som även den är mörkare än tidigare. Ögongodis och en häftig upplevelse.

Läs mina omdömen om böckerna här:

Caroline Engvall: Ärren Vi Bär
Anna Karolina: Stöld Av Babian
Pascal Engman: Råttkungen
Pascal Engman: Änkorna
Nils-Petter Löf: Alicia Månstjärna Och Den Femte Pelaren
Mattias Lönnqvist: Konflikternas Tid
Mattias Kuldkepp: Skärvor Av Ett Brustet Sinne
Marcus Olausson: När Gudar Dör
Johanna Glembo: Marodören I Möllinge
E.P. Uggla: Första Hösten - Röd Skymning
Jenny Jägerfeld och Mats Strandberg: Monster I Terapi
Simon Stålenheg: Labyrinten

tisdag 4 augusti 2020

Caroline Engvall: Ärren Vi Bär

Titel: Ärren Vi Bär
Författare: Caroline Engvall
Sidantal: 312
Förlag: Kalla Kullor Förlag (Southside Stories)

Handling:

Runt om i Stockholm hittas unga flickor döda. Citypolisen Ulrika Stenhammar har just kommit tillbaka från en sjukskrivning och får i uppdrag att utreda dödsfallen, som vid en första anblick liknar självmord. Samtidigt blir journaliststjärnskottet Lovisa Ling dödshotad för sina artiklar som flyktingkrisen och mäns våld mot kvinnor. Tillsammans lägger Ulrika och Lovisa ett pussel som ingen annan vill se: flickorna har inte begått självmord av egen vilja. Men Lovisa bär på egna hemligheter, och när hon och Ulrika tar upp jakten på den hänsynslösa förövaren hamnar hon snart i en situation som kan kosta henne livet.

Mina tankar:

Detta är författaren Caroline Engvalls första deckare, men inte hennes första bok. Denna kom ut 2017 och innan dess har hon gett ut fyra böcker som alla handlar om barns utsatthet på nätet och sexuella övergrepp. Detta är mitt första möte med hennes böcker och jag fattar inte att jag väntat med att läsa dem.

Denna är som sagt en deckare men Caroline lämnar inte ämnet från hennes tidigare böcker, som jag inte läst. Även i denna så lyfter hon fram väldigt viktiga ämnen och hon gör det på ett sätt så det känns som ett kraftigt slag i magen att man tappar andan.

Denna bok är väldigt viktigt på många sätt och kan vara en bra väckarklocka för många. Den tar som sagt upp barns utsatthet på nätet, hur vuxna människor kan komma i kontakt med osäkra tonåringar som mår illa och har ett självförstörande beteende. Dessa vuxna utnyttjar dessa trasiga själar och driver dem ännu mera ner i det självförstörande beteendet. Det kan gå så långt att det inte finns någon återvändo för barnen i fråga.

Som många kanske förstår så är det inget lätt ämne att läsa om, tror ingen direkt gillar att läsa om barn som far illa, för i denna går det riktigt illa för ett antal barn. Såg en del kommentarer om denna bok på nätet att många var tvungna att sluta läsa boken, att de inte klarade av att läsa mer för de mådde så illa av handlingen. Jag förstår dem, för man blir rent ut sagt förbannad och illamående av att detta inte är något som är påhittat, detta är något som pågår just runt omkring oss.

Så boken är absolut inte dålig, tror inte det är därför man väljer att inte läsa klart boken. Tvärtom det är en helt otrolig bok. Den är välskriven och träffar rätt på alla punkter när det kommer till spänning och deckardelen. Sedan att den har ett viktigt ämne i centrum och att man känner att författaren verkligen brinner för ämnen och kan sin sak, gör att boken får ett sådant djup att jag måste sätta den bland toppen av alla de deckare som jag läst.

Caroline ger huvudkaraktärerna ett djup som gör de intressanta att följa. Sedan målar hon även upp de trasiga flickorna som blir utsatta på ett så bra sätt, än en gång syns hennes erfarenhet med just barn i denna situation.

Jag tror aldrig att jag kommer att orka med att läsa Carolines tidigare böcker som inte är deckare. Det är inte att jag vill blunda för vad det är som pågår runt omkring oss utan jag tror att jag skulle må så illa och bli så arg av att läsa de böckerna.

Jag ser verkligen fram emot att läsa Carolines andra deckare, mitt första möte gav mig verkligen mersmak även om det var ett hemskt ämne.

Som ett tillägg till detta ämne om barns utsatthet på nätet så skall jag uppmana precis som Caroline brukar göra på föreläsningar och i sina böcker. Till alla föräldrar, prata med era barn, låt de veta att de kan prata med er om precis allt, låt de veta att de kan lita på er oavsett vad det rör sig om och hur illa det verkar vara. Var mera aktiva med vad det är era barn gör på nätet. Caroline har precis släppt en barnbok, Noelias Hemlighet, om detta och denna kan vara en riktigt bra till att använda när ni skall prata med era barn.

Inbunden Bokus Adlibris
Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris 

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur   
Bokbloggar.se