Titel: Järnrosen
Författare: Oskar Källner och Karl Johnsson
Sidantal: 183
Förlag: Rabén & Sjögren
Ett recensionsex från förlaget och författaren, tackar så mycket.
Handling:
Alice och Elias färdas genom galaxen tillsammans med besättningen på rymdfarkosten Stillheten. De söker efter det kraoskepp där deras mamma hålls fången. På rymdstationen Järnrosen lyckas de hitta fiendeskeppet. Problemet är bara att det vaktas av hundratals kraokrigare. Elias och Alice tänker ändå göra allt för att rädda mamma. En räddningsaktion planeras och de är i full färd med att sätta den till verket, när allting plötsligt tar en oväntad vändning…
Mina tankar:
Detta är Oskar Källners och Karl Johnssons andra bok i deras sf-serie Imperiets Arvingar. Det är ett rymdäventyr som riktar sig till barn/ungdomar men som jag anser att man även som vuxen kan läsa och få ut mycket av själv.
Då det är andra delen i en serie så rekommenderar jag att man läser böckerna i rätt ordning. Det är en direkt fortsättning på första boken så man kommer att missa mycket om man hoppar på denna bok först.
Jag lyssnade på Oskar Källner för inte så längesedan i ett avsnitt av podden Fantastisk Podd, för övrigt en podd som jag varmt rekommenderar om man är intresserad av svensk fantastik. Där tog han upp om just denna serie och att han hade hela serien utplottad så han vet vad som kommer att hända. Han tog även upp att han ser denna serie som säsong ett och att han har om han vill fortsätta serien i en andra säsong.
Det var när han pratade om serien som en säsong, precis som en tv-serie, som en del saker blev ännu mera klara för mig. Hur allt är uppbyggt. Hela serien är ju en hyllning till sf-genren och vad är inte bättre än att då bygga upp det som att varje bok är ett avsnitt i något större.
Första boken är precis som ett pilotavsnitt i en tv-serie. Vi blir presenterade för huvudkaraktärerna och vi får även en känsla av vad det är för stil vi kan förvänta sig oss av hela serien. Första boken berättar precis så mycket som vi behöver för att väcka vårt intresse och hålla oss kvar, den lämnar oss med en mersmak som gör att vi gärna tar upp nästa bok i serien. Som man säger när man plöjer en bra tv-serie, man skall bara se ett avsnitt. Och det är precis detta som Oskar lyckas så bra med.
Nu kommer vi till bok, eller avsnitt, två och nu befinner vi oss på en rymdstation och det är dags att gå djupare i handlingen. I denna får vi reda på ännu mer om detta universum, nya varelser blir presenterade. En rymdstation är ju den perfekta platsen för att föra samman många olika varelser från alla möjliga planeter.
Språket håller, som jag även sa om den första boken, en mogen ton men är lättläst då den riktar sig till barn/ungdomar. Jag gillar detta att inte överförklarar allt, författaren låter barnen tänka och talar med istället för åt dem, samt att han lyfter barnet till sin nivå för att visa att barnet förstår mer än vad det kanske tror sig förstå. Detta gör även att boken passar en vuxen publik och att det blir perfekt som en högläsningsbok.
Det jag gillar, en av många saker, med böckerna är att de slutar med att de bygger upp till nästa bok, i slutet så får vi en första skymt av vad som kommer att hända i boken därefter, eller i alla fall vart den kommer att utspela sig. Detta är ett smart koncept och detta bidrar även till en längtan till nästa bok, man vill veta vad det är som kommer att hända härnäst.
Man får även inte glömma att nämna de snygga bilderna i boken som är gjorda av Karl Johnsson, de kompletterar text och handling riktigt bra.
Tredje boken, Gravplaneten, kom precis ut och jag ser verkligen fram emot att läsa den. Det är ett fartfyllt rymdäventyr och en resa som jag gärna följer med på för att se vart det tar vägen.
Omdömen om tidigare böcker av författarna:
Oskar Källner:
Disekvilibrium
Bortförda (Imperiets Arvingar #1)
Karl Johnsson:
Vei Bok 1
Vei Bok 2
Inbunden Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Fin recension! :D
SvaraRaderaÄr väldigt sugen på att läsa den här serien, den känns intressant och häftig! Älskar dessutom Karl Johanssons tecknarstil (Vei är en favoritserie), så borde nog ge mig på dem.