Författare: Pascal Engman
Sidantal: 506
Förlag: Bookmark Förlag
Ett recensionsex från författaren och förlaget, tackar så mycket.
Baksidestext:
I en förort utan hopp vandrar en ensam man och planerar sin sista tid i livet. Samtidigt, på en hemlig adress i innerstaden, dövar en ung lyxeskort sin smärta med alla medel sin står till buds.
Två döda kroppar återfinns i ett råkallt Stockholm. Den ena är en manlig polis, den andra en kvinna av okänd identitet. Dubbelmordet leder polisinspektör Vanessa Frank in på en snårig utredning – som visar sig bli mer personlig än hon någonsin kunnat ana. När spåren allteftersom pekar mot islamistiska fundamentalister startar ett infernaliskt vansinneslopp mot tiden.
Mina tankar:
Detta är författaren Pascal Engmans fjärde bok, den tredje i serien om polisen Vanessa Frank.
Redan med Pascals första bok, Patrioterna, så blev jag helt såld, jag älskade boken och det var en av de bästa jag läst när det kommer till spänningsgenren och då speciellt i internationella thrillers. Så efter det så har jag slukat hans böcker, men när man har så höga förväntningar på kommande böcker av en författare så är ju frågan om man har för höga förväntningar när det kommer en ny bok från författaren. Än så länge har inte Pascal gjort mig besviken, så frågan kommer till hans senaste bok, kommer han att hålla sviten eller bryter han den? Det är vad jag kommer att försöka besvara på här.
Boken har precis kommit ut men jag hade den stora turen och förmånen att redan få läsa boken i somras då Pascal hörde av sig till mig och frågade om jag ville förhandsläsa boken, det ville jag verkligen så jag fick en version som, om jag minns rätt vad han sa, skulle vara så gott som färdig, kanske endast en del stavfel och ord som slunkit in på fel plats. Nu har jag läst boken igen i sitt färdiga utformande, så nu är det dags för ett utlåtande.
Då det är en del i en serie så rekommenderar jag som vanligt att man läser böckerna i rätt ordningen, vilket är Eldslandet följt av Råttkungen och sedan denna. Det går utmärkt att läsa de som fristående men man kommer att missa en del av bakgrunden till de olika återkommande karaktärerna som man möter i boken. Utan att säga för mycket avslöjande om handlingen så undrar jag lite om Pascal redan när han skrev Eldslandet om han hade tänkt ut bakgrunden till en karaktär som återkommer i denna bok, eller om det är något som har vuxit fram efteråt och passade in i denna bok.
Hans första bok var en ren internationell thriller, alltså en thriller som har flera trådar och ofta utspelar sig i många länder. I hans andra bok, den som kom att bli den första i denna serie, så blandade han in deckare med den internationella thriller, det blev en härlig mix och det är denna mix som han sedan har fortsatt med i sina böcker.
Vi följer alltså flera trådar, som först ser ut att inte höra ihop, men ju längre in i handlingen vi kommer så möts dessa trådar. Pascal fungerar som en mästerjonglör och håller uppe spänningen i dessa olika trådar och han knyter sedan ihop dem i ett mönster som blir glasklart i slutet.
Han skriver med korta kapitel och lämnar ofta de med en cliffhanger, men han gör det på en lagom nivå. Skulle det vara i varje kapitel så hade det blivit för stressigt att läsa, han har avvägt sina cliffhanger perfekt. Det blir en blandvändare som är omöjlig att lägga ifrån sig.
Tempot i handlingen är också välbalanserat. Det är stunder då det är riktigt adrenalinpumpande men det är också lugna stunder så att de olika karaktärerna, nya som återkommande, får tid att växa.
Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är med Pascals språk som gör att man fångas av det. Han befinner sig verkligen i nuet i handlingen och får läsaren att befinna sig där också, han är lite av en mästare att fånga ögonblicken och känslorna. Det kan vara de små sakerna som han lägger till i texten, små saker som man nästan inte märker men ändå betyder så mycket för att ge handling och karaktärer ett djup.
Som vanligt så tar Pascal upp laddade ämnen, i denna så är det IS och terrordåd som står i fokus. Han gör detta på ett bra sätt, nu är inte terrordåd något som kan motiveras på något sätt men ändå så lyckas han att ge människorna bakom det ett slags motiv som man köper och förstår.
Så svaret på min fråga som jag hade i början av detta utlägg, om Pascal skulle klara av att hålla sviten eller om han skulle göra mig besviken. Om ni inte har kunnat räknat ut det ännu så kan jag säga att han fortfarande håller sviten och är fortfarande bland mina favoriter. Hans senaste bok håller precis lika höga kvalité som hans tidigare böcker. Om man läst och gillat de böcker som kommer man absolut att gilla, om inte till och med älska, denna bok. Hur han lyckas med att hålla en så hög standard är ett mysterium men jag är glad att han gör det och jag hoppas på många böcker i framtiden från honom. Det enda negativa med denna bok, nu när man läst den, är att nu måste man vänta ett år tills man får läsa nästa bok av Pascal.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Patrioterna
Eldslandet (Vanessa Frank #1)
Råttkungen (Vanessa Frank #2)
Inbunden Bokus Adlibris
Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar