lördag 17 september 2022

Johannes Pinter: Karmakoma

Titel: Karmakoma
Författare: Johannes Pinter
Sidantal: 237
Förlag: Vertigo Förlag

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.


Baksidestext:

Vem skulle du döda om dina moraliska spärrar släppte?

En man med inslaget huvud. Tre stympade skolpojkar. En gamling kvävd med en mortelstöt.

De lika udda som fruktansvärda morden rapporteras in till Södertäljepolisen i en oroväckande takt. Polisutredare Valter K förbryllas över utbrottet av bestialisk aggressivitet, och över att gärningsmännen omedelbart ger sig till känna de är alla helt vanliga medelsvenssons utan brottshistoria. Snart förstår Valter K att mördarna har två gemensamma nämnare: deras offer har gjort dem orätt i det förflutna, och de har alla under det senaste dygnet varit i fysisk kontakt med en man som ligger i koma på Södertälje sjukhus.

Vem är mannen? Och vad är det som får alla som vidrör honom att fullkomligt släppa på sina moraliska spärrar?

Mina tankar:

Detta är författarens senaste vuxenroman, den kom ut 2021 och är en mix av deckare och skräck.

Johannes Pinter är en författare som rör sig för det mesta i skräckens korridorer, även när det kommer till barnlitteratur. Denna bok är inget undantag, jag har tidigare läst hans debutbok Vackra kyrkor jag besökt och de fruktansvärda väsen jag där mött och vampyrboken 1007, samt även de två första delarna i den övernaturliga deckartrilogin som han skrivit tillsammans med Mattias Leivinger. Så jag visste mer eller mindre vad jag kunde vänta mig i denna nya bok.

Även om jag anade vad som skulle komma så blev jag smått överraskad när jag läste boken. Den börjar med tre män som är ute i vildmarken, när en av dem ramlar och slår i huvudet och förlorar medvetandet så händer det något med en av de andra männen. Med ett stort lugn så utför han en brutal gärning, han slår in huvudet på honom med en sten. Detta är startskottet på en lång kedja av händelser som vi får följa i boken.

Boken ligger på gränsen att bli en våldsglorifierande orgie, men får säga att Johannes klarar av att inte ramla över kanten. Med en säker hand och ett målande språk så beskriver han varje gärning, det vill säga mord, på ett ingående sätt. Till en början så kändes det som är det just var bara en beskrivning av våld och ond bråd död, men till min förvånad så fann jag en mening i vad det var som rättgjorde eller i alla fall förklarade varför personer, som utförde våldsdåden, gör som de gör. Nu är det aldrig rätt med mord men på ett sätt så kunde jag förstå dem, speciellt om de tappar den moraliska spärren som de gör i boken.

Handlingen har en stor vikt på just dessa personer, men vi följer även en polis som börjar följa upp denna våg av våldsdåd. Detta ställer mig frågan om det är en deckare som man läser eller om det är en skräck. För att kunna svara på denna fråga så får jag ta upp en författare till och det är Lars Kepler, som jag förvisso bara läst första boken av. Lars Keplers böcker är deckare men de är så ingående i våldsdåden att de rör sig nära en skräckkänsla, de skriver alltså deckare med skräckinslag. När det kommer till denna bok så skulle jag säga att det är tvärtom, Pinter har skrivit en skräckbok som har inslag av deckare.

Det är ett stabilt språk och som jag tidigare nämnt målande. Vill man gå på djupet i handlingen så kan man verkligen få fram en del samhällsfrågor när det kommer till våld och moral, som till exempel finns det extrema fall av tillfällen där det kan rättfärdigas för våldshandlingar. Annars kan man läsa boken som en slags underhållning. Det är fart i handlingen så sidorna flyger snabbt förbi och den är inte så jättetjock så det är en bok som man lätt slukar.

Vem rekommenderar jag boken till då? Till alla som har läst författarens tidigare böcker för vuxna och uppskattat dem, man kommer känna igen stilen men ändå mötas av något nytt. Är man en slukare av slasher-filmer och liknande och vill läsa en bok i samma stil så skall man testa denna. Är man sugen på mera brutala deckare i stil med Lars Kepler så skall man absolut testa denna bok. Vill man dock ha en mysdeckare samt en deckare med minimalt med blod så skall man nog överväga att läsa denna.

Tidigare omdömen om författaren:

Vackra kyrkor jag besökt och de fruktansvärda väsen jag där mött
1007
De mörkermärkta (De mörkermärkta #1) (Tillsammans med Mattias Leivinger)
Stormskörd
(De mörkermärkta #2) (Tillsammans med Mattias Leivinger)

Följ mig på Facebook eller Instagram
 

Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar